Välkommen

Välkommen till fagelfenix.n.nu.

Nyhetsbrev

Länkar

• Dagens N.nu hemsida
• Andra N.nu hemsidor

Fakta om undulater!

undulatfakta!!  

Här på denna sidan tar jag upp all fakta om undulater som man som både nybörjare och erfaren undulatägare behöver veta, allt från kost, skötsel, sjukdomar, Klippning av klor mm. Sjukdomar från A-Ö finns längst ner på sidan. Hoppas du får en trevlig läsning, bara att skrolla neråt. Tänk också på att det mesta som skrivs om undulater här nedan är fakta som stämmer in på väldigt många andra fågelarter som vi har i bur i Sverige.

Den vilda undulaten!

Det är viktigt att läsa på ordentligt så man vet vad det innebär att ha undulater och också så dom kan få det så bra som möjligt med så liknande förhållanden som dom har i det vilda, så här kommer fakta om den vilda undulaten........

Undulaterna tillhör släktet Melopsittacus undulatus och det består av enbart en art och det är undulaten. Namnet är en beskrivning av undulaten Melos betyder sång, psittakos betyder papegoja och undulatus betyder våglinjer. Ursprungsbefolkningen i Australien kallade undulaten för Betcherrygah vilket betyder "god mat". Och det är ifrån denna benämningen på undulaten som det engelska namnet (något förvanskat) Budgerigar sägs komma.

I fångenskap finns det över 32 olika färg mutationer hos undulaten. samt också den större framavlade utstälnings undulaten som kallas engelsk undulat och dom har en lägre medelivsläng än den vanliga undulaten. Den engelska undulaten avlades fram under senare delen av 1900.

Den lilla flock levande undulaten härstammar från ett väldigt torrt landskap nämligen dom inre delarna av Australien där det är ett stäpp och ökenklimat, där den lever under mycket knappa förhållande, dom förekommer i öppna biotoper, främst buskmarker, öppna skogsområden och gräsmarker. Lever ofta längs så kallade creeks som innebär periodiska vatten förande bäckar och floder. Klimatet har blivit ett allvarligt hot mot de vilda undulaterna och gjort att det är extrema värme temperaturer, Undulaterna är anpassade för att överleva under extrema klimatförhållanden, men bara så länge temperaturen inte ihållande överstiger ca 45 grader. Ihållande värme som överstiger 46 grader gör att fåglars hjärnfunktioner kraftigt försämras och i temperaturer över 50 grader är det inte många fåglar som alls överlever, i de områden undulaterna lever i har visat sig ligga på över 52 grader och inte bara lokalt utan vidsträckt över hela deras levnadsområde. 

I Australien har man noterat att det nu finns väldigt stora flockar med mest hannar i och att man sällan ser några honor, uppgifter som kommit fram är att honorna har en specifikt könsbunden svaghet, en svaghet hos just honorna som gör att de inte klarar situationen lika bra som hanarna. 6 år utan regn har resullterat i att år 2005 rapporterades att 10 miljoner undulater hittats döda, så vi människor måste göra allt som står i vår makt för att få ner utsläpp och annat så vi kan få ha kvar denna underbara fågel.

undulaten är extremt nomadisk vilket betyder att dom flyger långa streckor varje dag och flockarnas förflyttningar beror på tillgång på föda och vatten och dom flyger i hela 90 kilometer i timmen. Torka kan driva flockar till skogigare biotoper eller ut till kusten, De saknas i den nordöstra delen som har ett varmt och fuktigt klimat. De lever av frön från speciellt av släktet spinifex, precis uppväxt gräs, örter, groddade frön i olika stadier och ibland moget vete. Den vilda undulaten är en liten är en liten parakit och den näst minsta i papegojsläktet som mäter 15–22 cm. Den har graderad stjärt med mycket långa mittpennor, är ljusgrön på kroppen och har gult huvud med vågteckningar i svart på nacke och rygg, denna färgen heter naturtecknad-grön, dom har också svarta strupfläckar och lila kindfläckar. Könen går att urskilja på vaxhuden alldeles ovanför näbben, hos hanar är den blå eller lilarosa, hos honor beige, vit eller ljusblå. Undulaterna lever i stora flockar som kan bestå av flera tusen individer. De är mest aktiva morgon och kväll. De lever lite som nomader och flyttar runt.

När regnperioderna närmar sig så känner de på sig att det ska börja regna och de samlas på slätterna och väntar på att gräsfröna ska börja gro. När det börjar växa så triggar detta igång deras häcklust. De häckar i stora flockar i trädhålor och liknande, i vilt tillstånd häckar de flera gånger per år om de har tillgång till bra föda och ett bo. Varje kull består i genomsnitt till mellan 2 och 10 ägg. Äggen ruvas i omkring 18 dagar innan de kläcks. Ungarna matas av föräldrarna ur krävan och utvecklas snabbt, i den mat föräldrarna stöter upp finns det olika sorters bakterier som är viktiga för ungarnas utveckling och immunförsvar. Från att ha varit cirka 2 gram tunga vid kläckningen är de redo att hoppa ur boet för att lära sig flyga och finna mat vilket inte är det lättaste och endast dom starkaste individerna överlever. Den vilda undulaten är något mindre än vår tamundulat. 

En del av denna underbara infon är hämtad på dessaa sidor gå gärna in och läs där: 

http://www.undulatliv.n.nu/undulatens-historia

http://www.undulatportalen.se/klimathot.html

http://medlem.spray.se/undulatnet/undulat.html

vart köper jag min fågel?

Att köpa från en seriös uppfödare är bättre än i zoo-affärer. En seriös uppfödare tänker alltid på fåglarna i första hand och att de inte får vara sjuka eller svaga individer som sätts i häck, seriösa uppfödare tänker också på att fågelföräldrarna måste ha goda egenskaper som uppfödaren vill skall föras vidare och de lever alltid under hälsosamma förhållanden med den kost och motion dom behöver med lagliga burar och massor av kärlek som läggs ner på varje individ. En seriös uppfödare ser också till att fåglarna är friska och i god kondition för en häckning så som att avmaska dom, ser till att det inte finns kvalsterangrepp på fåglarna och känner sina fåglar utan och innan. Fågelföräldrarna hos en seriös uppfödare är alltid ordentligt uppmatade innan häckning för att orka. Oftast när det gäller seriösa uppfödare kan man se generationer tillbaka på just den unge man köpt och man får med uppfödarbevis samt också ses mer ofta stamtavla vid köp vilket också är bra för att kunna följa ungen/ungarna man just köpt.

I zoo-affärer kommer undulater och andra fågelarter oftast från grossister, en grossist är ett företag som säljer till andra företag i större mängder eller antal och dessa tänker sällan på genetiken hos fåglar, det kan inavlas, sjukdomar finns oftast med i bilden som förs vidare från föräldrar till ungar och där föräldrarna häckas till dom inte längre orkar mer, även långa transporter kan förekomma för fåglar som säljs till zoo-affärer och där fåglarna blir väldigt, väldigt stressade som följd.

så därför uppmanas till alla att helst köpa av seriösa uppfödare så att det avlas vidare på friska individer där det finns koll på aveln.

Transport Av fåglar, Hur Går Det Till?

När man transporterar en fågel vill man försöka undvika att ha en för stor bur som den sitter i under resan, man transportera dem i en liten transport-bur som man hittar i välsorterad djuraffärer. Det blir säkrare för fågeln/fåglarna i en mindre bur än i en större bur. Handlar det om en unge som man skall hämta och sträckan där man skall hämta den är kort går det bra med en kartong som man gör lufthål i. Men längre sträckor gäller Transport-bur.

I buren skall man ha någon form av mat så som en hirskolv som är lätt att fästa i gallret på transport buren. Man skall också ha en gurkbit hängandes i gallret som ger vätska åt fågeln/fåglarna vilket är det enklaste eller en vattenautomat.
Att lägga en handduk över transport-buren är en bra idé som ger fågeln/fåglarna lugn under resan och skydd för kyla, regn, gassande sol, vind och blåst.
Att täcka hela transport-buren med en handduk kan skrämma fågeln/fåglarna och dom mår i regel bäst av att kunna se ut under resans gång men ändå ha en skyddad plats med hjälp av handduken att gå under om den känner sig rädd.

Det är viktigt att fågeln/fåglarna inte sitter i drag i bilen då dom är väldigt känsliga för detta så även vad gäller aircondition som inte skall stå på för mycket och att fåglarna inte sitter direkt i själva luftflödet. Så även att dom inte heller skall sitta i direkt solljus.

Tänk på att när nya fåglar anländer är karantän väldigt viktigt, karantänstiden bör löpa under en tidsperiod av 6 – 8 veckor gärna mer. Det är väldigt viktigt då en längre bilfärd kan orsaka stress som i sin tur kan sänka fåglarnas immunförsvar, då är det risk för att latenta sjukdomar bryter ut. Släpper man då ut dessa fåglar med dom andra kan det bli katastrof och utsätta alla dom andra för sjukdom.

Papegojsjukan är en av sjukdomarna som kan bryta ut så också Megabacterios, Näbb och fotkvalster, Pachecos,Poxviruset, Fågelinfluensan, Reovirus,Tuberkulos med flera.

Undulaten ett flockdjur som ej vill leva ensam!!

Dom bildar också par och finns det ingen hona som hannarna kan uppvakta ja då tar dom en hanne istället. Det spelar ingen roll om det är en hona och en hanne, hanne och hanne eller hona och hona som du köper ihop men bäst ihop är en hona och en hanne eller hanne och hanne. så länge man inte har en holk blir det inga ungar. en holk ska inte finnas i buren om man då inte tänkt att häcka dom vilket är ett stort ansvar som bör tänkas över noga. 

Vad är viktigast tamhet eller att skapa tillit, respekt och att se till fågelns natur??

När det gäller tamfåglar i allmänhet är det tydligt att tamheten på fågeln går före och är viktigare än att skapa tillit, respekt och att se till fågelns natur. Vi människor vill gärna ha en kompis som är lojal mot en, som man känner gemenskap med och som är öppen, ärlig och jämlik. Så är det också för våra bevingade vänner som i första hand behöver en artfrände för att må bra men istället berövas detta ofta då vi människor söker något att klappa och pussa på istället för att se till fågelns natur och vad fågeln faktiskt behöver för att må bra.

Djur som inte mår bra vilket innebär att fågeln inte får det den behöver det vill säga en artfrände, söker sig till det närmaste den kan komma och det är en människa och blir då lättare att få tam, för i flock är dom inte alls lika lätta att få tama på samma vis som om dom skulle vara själva. En fågel som lever ensam börjar tillslut att tala människans språk för att få någon respons av någon, många tycker detta är fantastiskt och roligt men jag säger att det är raka motsatsen ej fantastiskt och hemskt då fågeln gör detta på grund av sin otroliga ensamhet och saknad till att kunna tala sitt språk med någon.

att se till fågelns natur
Fåglar är flockdjur som i det vilda lever i stora flockar och där dom också bildar par, en del som håller livet ut, att beröva en fågel denna möjlighet är något av det hemskaste man kan göra och som då gör att respekten inte alls finns med i bilden och som att sätta denna i ett fängelse utan kontakt med omvärlden. 

Som människa kan man aldrig ersätta en fågels behov att få tala med någon som kan sitt språk så varken människan eller speglar kan ersätta ett verkligt fågelsällskap. En ensam fågel kan också lägga till sig dåliga vanor som t ex att bitas och få psykiska störningar av sin ensamhet precis som vi då deras behov av kontakt, kärlek, ömsesidighet och att få prata är precis lika stort för dom som för oss. Dom har en själ, dom är individer och dom har behov precis som vi. Artfrände innefattar också att är en fågel  t ex en Rosella så skall också kompisen vara en Rosella inte en nymf då dom inte talar samma språk, språket är bara den samma i just den art dom tillhör så också vad gäller ömsesidigheten, kontakten och kärlek ges enbart till sin egen art. Allt detta är viktigt att förstå och veta om. 

Tillit och respekt
Att bygga ett förtroende tar tid. Att rasera det går blixtsnabbt. När det gäller att få en fågel tam gäller det att få förtroende och att ha tålamod, det kan ta väldigt lång tid eller det kan gå snabbt men vi människor måste ta ett steg tillbaka och ge det tid. Man måste också inse att fåglar i allmänhet inte blir så klappvänliga som en hund eller en katt samt att fåglarna har väldigt mycket mer av sin vilda sida i sig än dom mer klappvänliga djuren. 

Det går att få fåglar i flock att lita och ha förtroende för en men kanske inte så klappvänliga som vi vill att dom skall vara då dom först och främst är ett vilt djur i hela sin själ och det är något vi inte har rätten att tvinga fram för då är respekten också borta. Detta är något en person som inköper fåglar måste ta med i beräkningen och tänka till mer än en gång och också inte alltid tänka på sina stora behov i första hand utan också på fågelns som är det viktigaste och hur den mår.

Det finns en form av respekt som heter Observantia och är den moraliska formen av respekt. Den innebär att objektet för ens respekt genom sin blotta existens ställer rättmätiga krav på hur man behandlar det och i detta fallet är det ju fåglarna.

När det gäller tillit handlar det i grund och botten om frihet, om man begränsar friheten bygger man ingen tillit och så är det också när det gäller våra fåglar.

Alltså är det inte tamheten som borde vara den viktiga utan hur våra fåglar mår och att dom får vara just det som dom är skapta till att vara en flygande flocklevande individ där dom också mår bra och att inte beröva dom denna frihet, först då vinner man både tillit, respekt och mycket mer.

Fåglarnas Smaksinne!

fåglarnas smaksinne funkar inte som vårat och det är viktigt att känna till här tas upp lite om det......

Hur fungerar då våra fåglars smaklökar?
Detta var ett ämne som också hade studerats. Vi människor anses ha minst fem olika smaker vi kan skilja mellan – sött, salt, bitter, surt och umami. Umami är ett ord som kommer från japanska och betyder köttig eller god och färsk smak. Fåglar och då framförallt papegojor anses i princip kunna känna igen alla fem smakerna men har svårt att skilja dem åt förutom den bittra smaken och i viss mån umami. Detta har troligen sitt ursprung i att en bitter smak i det vilda måste kunna särskiljas eftersom den ofta innebär något oätligt. Olika typer av smakundersökningar har gjorts på papegojfåglar för att se vad de föredrar framför annat.
Läs mer om det på denna sidan: http://www.fagelkliniken.se/index.php/faglar/skoetselrad/26-vad-ska-en-fagel-aeta

FODER:

http://www.cockatielcottage.net/houseplants.html

http://www.dunochfjun.nu/sakert-osakert/ 

Låta sin fågel bada
Alla fågelarter bör ha tillgång till ett vattenbad eller bli sprayade med en vattenspruta någon gång i veckan för att kunna hålla sin fjäderdräkt i trim. Det är precis som du och jag och i det vilda så regnar det eller så söker fåglarna upp ett ställe för att kunna bada. Fåglar badar inte som vi människor gör utan doppar sig några snabba gånger så det täcker fjäderdräkten men där dom inte blir helt genomblötta.

Sprayflaskor kan man köpa i affärer eller i shoppar. Innan du sprayar din fågel, se till att du har den inställningen på sprayflaskan så att de bara släpper en dimma. Tre eller fyra korta sprayningar ovanför fågeln bör vara tillräckligt för att vatten dimman skall sjunka in i fjäderdräkten lättast är att spraya dom när dom är i sin bur.

små fågelarter är mycket känsliga så att vara försiktig är väldigt viktigt och inte spraya för mycket. Vid sprayning eller bad, se till att du använder ljummet vatten. Försök att inte spray dom eller låta dom bada dagligen då det inte är bra för dom.

En vuxen bör vara med om barnet skall spraya fåglarna. Om din fågel flaxar sina vingar eller följer sprayen, är det ett tecken på att fågeln njuter av badet.

det är viktigt att låta din fågel får torka ordentligt efteråt och det är också viktigt att dom får vara i ett varmt rum eller i solen ute för att få torka. Fåglarna kommer också att putsa sig torra och behöver inte torkas av oss. Tänk också på att det finns dom fågelarter som vill bada i ett salladsblad eller under en vattenkran så det är viktigt att man studerar vad det är just sin fågel gillar.

man kan också hälla i en halv kork med aloe vera juice i vattensprayen som kan hjälpa fjäderdräkten, särskilt fåglar som plockar sig kan bli hjälpta av just aloe vera juice.

 Här nedan tas upp om Proteiner, Kolhydrater, Fett och Antioxidanter och varför dom är så viktiga för våra fåglar. Det är viktigt att man får en jämn balans mellan dessa samt vitaminer, mineraler, Jod och kalk.

 
Fakta Om Protein, lika viktigt för fåglarna som för oss !

Alla vävnader och celler behöver näringsämnet protein. Proteiner omvandlas i kroppen till aminosyror. Olika aminosyror behövs för olika kroppsprocesser. Proteiner finns i alla vävnader och i alla kroppsvätskor och de är byggnadsmaterial för kroppens alla celler. Proteiner innehåller kol, väte, syre, kväve och något svavel.
Proteiner lagras främst i fåglarnas muskler och är därför väldigt viktiga för muskeluppbyggnaden och deras totala hälsa. Även hud, fjädrar, ögon och klor är uppbyggda av proteiner.
Hormoner, enzymer samt immunförsvaret är uppbyggt av proteiner. De röda och vita blodkropparna består även av aminosyror. Ett flertal näringsämnen behövs för produktionen av olika proteiner, bl.a. vitamin B9, Folsyra och vitamin B12. Protein anses bra för viktminskning, det stimulera fettbrännande hormon.

Överskott av proteiner lagras inte nämnvärt lätt utan används till energikälla direkt, eller kan lagras som glykogen om inga glykogendepåer finns och kolhydratintag saknas i kosten. Protein är dessutom mycket mättande.

Viktigt att komma ihåg är att överskott av protein kan lagras som fett i en för kroppen ganska kostsam process så för stort intag av proteiner anses kunna vara skadligt men det gäller särskilt fåglar som inte får röra på sig ordentligt varje dag och får en allt för hög proteinrik kost. Men då det inte är så vanligt att protein lagras som fett i kroppen och protein inte gärna omvandlas till fett är det ingen fara på taket om man ger i lagom giva till fåglarna samt att dom får röra på sig ofta och mycket under dagarna. Ju mer fåglarna får röra på sig ju mer energi går det åt vilket gör att proteinet inte stannar kvar i kroppen. Lagom giva menas med att om fågeln inte rör på sig så mycket behövs det mindre potein, rör dom på sig mycket behövs det mer.

proteiner innehåller mycket kväve som bildar restämnet urea i levern som i sin tur måste föras ut genom urinen. Detta kan medföra att njurarna och levern stressas så har man en fågel med gikt, fettlever eller leverproblem måste man vara försiktig med intag av protein men ge det då och då i kosten.Kraftigt överskott på animaliskt protein kan även medföra brist på kalcium. så åter igen lagom är bäst.

Tänk på att ge allt med måtta och inte överdriva, för mycket protein kan göra så att fåglarna blir häckningssugna. Under häckning behöver fåglarna extra med protein för att orka med. Här gäller det att öka proteinintaget men inte överdriva det.

Protein man kan ge till sina fåglar finns i
Groddar, Insekter, Kanariefrön, Kokt ägg, Laktosfri keso, Linser, Spirulina, Vetegroddar och ärtor.

 Fakta Om Kolhydrater bra för oss, bra för fåglarna!

 Människor och djur är beroende av denna livsmedel källa. Kolhydrater är vår viktigaste energikälla och kommer i stort sett bara från växtriket särskilt i från växter som börjar växa under jord så som morötter, palsternacka, havre, vete, korn, råg mm. För att fågel kroppen ska fungera behöver den bränsle. Kolhydrater är kroppens främsta bränsle i form av energi. De behövs för att hjärnan skafungera, för celluppbyggnad men är även viktiga för ämnesomsättningen. Kolhydrater är ett samlingsnamn för sockerarter, stärkelse ochkostfibrer. Kolhydrater är en av de tre energibärarna i maten, de andra två är fett och protein. Dessa tre fyller olika funktioner i kroppen och kan inte helt bytas ut mot varandra.
Det mesta av kolhydraterna bryts ner i kroppen till sockerarten glukos,som behövs som energi till cellerna. Glukos lagras i levern i form avglykogen som fungerar som energireserv. Hjärnan kan bara använda glukossom bränsle och behöver mycket av detta varje dag. Hjärnan ochalla organ är beroende av glukos för att fungera fullt ut. Överskott avglukos från kolhydrater som inte används direkt av kroppen direkt och inte lagrats som glukogen lagras som fett vilket kan leda till övervikt på sikt därför är det viktigt att fåglarna får röra på sig ordentligt om dagarna och inte sitta instängda i för små burar.
Att tillföra citron eller äppelcidervinäger i vattnet till fåglarna då och då är bra. Det hälper fåglarna att smälta maten långsammare och det hjälper också fåglarna att hålla en god balans i magen samt motverk svamp problem.

Kolhydrat rik mat som är bra att ge till sina fåglar
Bär, Groddar, grönsaker, Grönt plockat från naturen, Kokt Pasta, Kokt ris, Majs, Ärtor, Örter.

Fett För Fågeln I Lagom Mängd Är Bra, Men Vad Är Lagom?

Fett ger fågelkroppen energi i koncentrerad form och lagras i fettväven som energireserver. Fettväven är dessutom värmeisolerande och ger skydd åt de inre organen. Just därför klarar småfåglar ute i naturen av den tuffa vintern då vi matar dom med extrem feta frön som gör att dom kan hålla värmen.

Fett förekommer i de flesta celler och är viktigt för energilagring eftersom energiinnehållet är ungefär dubbelt så högt som kolhydrater och protein.
Fettet används till olika saker i fågelkroppen. Förutom att ge energi ingår fett också i cellernas "väggar", i de så kallade cellmembranen.
Där hjälper de till att transportera ämnen in och ut ur cellen och att reparera cellen. Fågelkroppen kan till viss del omvandla kolhydrater och vissa proteiner till fett men de livsnödvändiga fettsyrorna linolsyra och linolensyra måste dom få i sig via maten.
Transfetter och härdade fetter är dom som är farligast för burlevande fåglar och kan vara skadligt för deras hälsa. Fettceller har fåglar, djur och människor för att kunna utsöndra vissa hormoner, hålla värmen, förvara näringsämnen, dämpa stötar och lagra energi.

Fett förser kroppen även med de essentiella, livsnödvändiga, fettsyrorna i omega-3- och omega-6-familjerna. Fett behövs för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K från maten samt antioxidanter. Sedan så behöver fågelkroppen också fettsyror som den inte själv kan tillverka. Dessa reglerar bl.a. blodtrycket och fågelkroppens immunförsvar. Fett innehåller lite mer än dubbelt så mycket energi som kolhydrater och protein.
Därför är det bra om man ser till så att det fettet fåglarna får i sig kommer ifrån rätt fettkällor. Samt att dom får ordentligt med motion varje dag och aktiviteter för sysselsättningens skull så dom alltid är igång och gör något.

En kost med för lite fett har en negativ påverkan på fågelkroppens hormonnivåer, vilket leder till försämrat allmäntillstånd. Både ett för lågt fettintag och ett för högt fettintag kan på sikt leda till dåliga hälsoeffekter så som försämrat immunförsvar.
För lite fett kan leda till nedsatt förbränning, sämre isolering av de inre organen och sämre upptagningsförmåga av viktiga vitaminer såsom A, D, E och K.

För mycket fett så kan man vara ganska säker på att snart märka skillnad på fåglarnas kroppar. fåglars, djurs och människors kroppar är programmerade att lagra fett som en energireserv för svältperioder därför hos våra tamfåglar kan detta leda till en övervikt då ingen svält period kommer att komma i en bur i Sverige.

Även om fåglarna spenderar mycket tid utanför buren så flyger dom inte sådana sträckor som i det vilda. Energin som blir över lagras i form av synligt och osynligt fett. Det synliga fettet uppträder i form av så kallat lipom eller fettumörer och fettansamlingar som gärna sätter sig på buken och vid ingången till brösthålan och lätt kan kännas vid en undersökning.

Ökad fettansamlingar under huden leder till mindre rörlighet hos fågeln och sämre kondition vilket gör att problemen eskalerar. Förutom det så får fågeln ofta problem med avföringen då bukfettet i kombination med försämrad bukmuskulatur gör att rörelsemönstret när fågeln ska bajsa försämras.

Ifall förbrukningen av fett är stor så klarar muskelcellerna inte av att betaoxidera allt fett som behövs, detta kan då ske i levern. Det andra fettet, det osynliga, sätter sig bland annat i levern och transporteras runt i blodet som blodfett. När levern blir förfettad får den svårt att arbeta och påverkar fågelkroppen på en mängd olika sätt.
Själva storleken på levern ökar och då drabbas luftsäckarna genom att de får mindre utrymme att härbärgera luft och därmed påverkas fågelns andning. Fettlever är en ämnesomsättningssjukdom som ofta drabbar undulater och är mycket allvarligt även om det inte behöver vara dödligt. Fettlever uppkommer på grund av att fågeln får för lite motion, fel kost med enbart frödiet och för feta frön.

inte att förglömma att då Undulater är känsliga för fett då de är inavlade och de gör att de har en genetisk benägenhet för tumörer. Tumörer älskar fett och undulater som lätt blir överviktiga av olika orsaker har lättare att få tumörer.

Det är så viktigt med motion för fåglarna dagligen, lagliga burar med stora mått samt att man finner en lagom balans mellan Fett, kolhydrater och proteiner med en så varierad kost som möjligt så det inte blir för mycket av det ena eller det andra. En jämn balans är det bästa men det finns inga rekommendationer utan man måste försöka ordna upp en bra balans mellan dessa så gott det går.

Groddade frön är en bra källa till fett för fåglarna.

Dom extrem feta frön som man skall undvika i fåglarnas frö-blandning men som man kan ge då och då av vid sidan om är:
Hampfrö, Linfrö, Nigerfrö, Rybs, Safflor, Sesamfrö,Solrosfrö och Tistelfrö.

Mat med bra fett att ge fåglarna någon gång då och då är:
Insekter (torkade), Laktosfri Keso, Mjölmask, Nudlar (nedklippta), Ris, Spagetti (nedklippta), Spirulina pulver, Vetegrodsolja, Ägg (kokt).

Bra tips på hur man bantar sin överviktiga fågel:
Fettet minskar man ner på men tar inte bort det helt samt att ge pellets är en bra form av mat när man skall få sin fågel att gå ner i vikt. Man krossar pelletsen och strör över fröna och blötlägger det så man vet att dom får det i sig. Man minskar också ner på frö givan.

fröna bör inte överstiga 20 % av fågelns kost resterande 80 % bör fåglarna äta mer av olika örter, bär, groddar, blötlagda frön, sådda frön och grönsaker. Ägg och ris är en bra källa till protein under fågelns viktnedgång som kan ges under tiden.

Att strö över Liver-aid powder med maria tistel är bra att göra på maten en gång om dagen som hjälper fågelns lever. Man skaffar sig en fröblandning där det inte finns med några extrem feta fröer.

En variant av bantningsfoder kan vara till t ex undulaten 1 tesked frön per mål som är två gånger om dagen tillsammans med en tesked ris, hårdkokt mosat ägg med pellets från harrisson birdefood strödd uppe på och som man sprayar med vatten för att blött upp det. resterande av dagen bör man ge sallad (ju grönare desto bättre), solrosskott, ärt-skott, morötter eller andra grönsaker och örter, det man sår själv med frö-blandningen eller det goda från naturen.

MAN BÖR HA VETERINÄRKONTAKT VID EN EVENTUELL BANTNING AV SIN FÅGEL!

Vad Är Antidoxidanter Och Varför Är Dom Viktiga För Fåglarna?

Antioxidanter är kemiska molekyler som förebygger oxidation i fåglarnas celler, det är fågelkroppens egen rostskyddsbehandling! Antioxidanter bekämpar de skadliga fria radikalerna och anses centrala för en långlivad hälsa.

Både vitamin-A, Vitamin-C och vitamin-E räknas som antioxidanter, där vitamin C och E räknas som de viktigaste antioxidanterna. Men också vitamin-B2 och B5 fungerar som antioxidanter.
Mineralerna Zink, selen, magnesium, koppar och mangan ingår i en del enzymer med antioxidantiska egenskaper. Där selen och zink anses vara särskilt viktiga antioxidanter.
Mat som har en kraftig färg är ofta goda antioxidanter, röd, grön, blå.

Antioxidanter skyddar mot de fria radikalerna (syreradikalerna) som är en restprodukt som bildas vid ämnesomsättningen. De fria radikalerna finns naturligt i

fågelkroppen och det livsviktiga syret som dom inandas behövs för att kunna skapa dessa. De fria radikalerna har ett och är starkt reaktionsbenägna.
Vid ett överskott av radikaler skadas fågelkroppen, den oxiderar då inifrån och åldras snabbare. Att kroppen rostar inifrån kan jämföras med metaller som rostar när de mister sina elektroner.

En normal cell uppehåller självständigt sin ämnesomsättning  - metabolism - och cellen innehåller all den ärftliga information som krävs för att bilda en ny identisk cell. För att fungera är cellen beroende av att membranet fungerar som en effektiv barriär mellan cellen och den yttre miljön.  Skadas cellmembranen kan cellen börja läcka, vilket i sin tur kan leda till en rad negativa reaktioner.  Kroppens naturliga och avancerade försvarssystem hindrar fria radikaler från att skada cellmembranen och andra molekyler.

Speciellt känsliga molekyler är DNA (arvsmassa), enzymer (protein) och fleromättade fettsyror. När fria radikaler bildas startar en kedja av reaktioner som kan leda till skadliga effekter, till exempel infektioner, inflammatoriska tillstånd och påbörja bildningen av cancer.
Mängden fria radikaler kan även öka när fågelkroppen utsätts för stress, till exempel vid sjukdom. Som för människor gäller också med djur att dessa processer är väldigt komplexa och mer forskning behövs på området.

Kroppen har  även ett visst behov av fria radikaler då dessa bekämpar svampar,

bakterier och virus och även är bra för immunförsvaret. Men i sin negativa form kan radikalerna angripa arvsmassan och DNA.

Fria radikaler ökar vid:

• Stress
• Toxiner i form av tungmetaller som är lagrade i kroppen
• Förorenad luft
• Kontakt med skadliga kemikalier
• Intag av starkt klorerat vatten
• cigarett rök
• För mycket UV-strålning från solen.

Mat som innehåller mycket antioxidanter är

- Blåbär

som är det nyttigaste en dunis kan äta Blåbär är bra för hjärta, hjärna och hud och sägs även kunna motverka vissa typer av cancer.

- Aloe Vera Aloe Vera är bra både för invärtes och utvärtes bruk. Aloe innehåller

många näringsämnen som har en läkande effekt på tarmslemhinnan vilket hjälper kroppen att lättare ta upp näringsämnen. Aloe Vera sägs kunna lindra magsår samt dämpa inflammationer i kroppen.

- Björnbär

- Jordgubbar  Se bara till att fåglarna äter dem så färska som möjligt för bästa intag av antioxidanter.

- Kronärtskockor bidrar till att låta bra bakterier frodas i tarmen.

- Tranbär Ett flertal studier har visat att anti-inflammatoriska egenskaper hos denna frukt kan bidra till att förebygga infektioner. En anledning till tranbärs effekt är den höga halten av antioxidanter.

-  Hallon

Antioxidanter som OCKSÅ är bra för fåglarna finns också rikligt i frön, groddar, unga plantor och grönsaker. Även i färsk frukt men som bör ges sparsamt av.

Dom Viktiga B-vitaminerna!

Det är inte många fågelägare som vet hur viktigt det är att våra fåglar får i sig B-vitaminer för att må bra, många fåglar lider av B-vitaminbrist vilket det är väldigt vanligt att veterinärerna ger sjuka fåglar som kommer till dom, här tas upp denna viktiga fakta och hur vi kan hjälpa våra fåglar att få i sig B-vitaminer.......

B-vitaminär en en grupp vattenlösliga vitaminer, B-vitaminerna har flera funktioner i våran kropp och också i fågelkroppen. De stimulerar bland annat deras ämnesomsättning, immunsystem och celldelning. B-vitaminer hjälper bland annat fåglarnas kropp att ta upp energi ur maten och bryter ned fett, kolhydrater och protein.
B-vitaminerna ser dessutom till att fjädrar, hud och klor håller sig starka och friska. Brist på olika B-vitaminer kan leda till olika sjukdomar hos våra fåglar.  B-vitaminerna skyddar mot miljögifter.  B-vitaminer fungerar var och en som delenzymer, eller koenxymer, och samarbetar inbördes i en kedja av kemiska enzymreaktioner. B-vitaminerna ökar effekten av andra vitaminer man intar, det vill säga A, E, och C-vitaminernas verkan blir större om fåglarna samtidigt får i sig tillräckligt med B-vitaminer.
B-vitaminer finns i stort sätt i all mat vi ger våra fåglar om den är en bra och varierad kost.

på denna sidan finns en super bra artikel med viktig info om vad som händer med fåglarna när dom får brister av dom olika B-vitaminer och i vilken kost man kan finna dessa, något som är viktigt att alla fågelägare läser på för att kunna hjälpa sina fåglar att få i sig alla dom B-vitaminer som fågelkroppen behöver för att må bra, där finns också annat matnyttigt just för fåglar: http://www.youschi.se/indexSv.htm?/Halsa/Vitaminer&Mineraler/Vitaminer&Mineraler.htm

Fakta Om C-vitamin!

Det du inte visste om c-vitamin och fåglar tas upp här, det är nämligen så att dom kan tillverka sitt eget c-vitamin vilket innebär att dom inte funkar så som vi eller behöver det i samma utsträckning som vi, här kan ni läsa mer om det......

de flesta djur behöver inte c-vitamin i kosten. De flesta fåglar och däggdjur kan göra askorbinsyra av glukos och arter som behöver c-vitamin i kosten har förlorat denna egenskap så som marsvin. fåglar har därmed inga problem med c-vitaminbrist men ändå viktigt att tillföra i maten då och då.
C-vitamin är vattenlösligt, vilket gör att om fåglarna får i sig mer än vad dom behöver försvinner det ur kroppen med urinen. Sedan är det också viktigt att veta att det finns fler källor till c-vitamin än frukt vilket inte är den allra bästa kosten för våra små dun (men som många tycks välja att ge)

det finns c-vitamin i Blåbär, Broccoli, Brysselkål, Chili (röd och grön), Groddar, Grönkål, Hjortron, Hallon, Jordgubbar, Kokt potatis, Kronärtskocka, Kål av alla slag, Körsbär, Morötter, Nypon, Nässlor, Paprika, Persilja, Rädisa, Rödbeta, Röda vinbär, Sparris, Spenat, Svarta vinbär, Tranbär och Tomat.
Det finns alltså en rad olika mer nyttiga varianter vad gäller c-vitaminer till fåglarna än just frukt som är ett mer dåligt val till dom som kan leda till fetma, socker omvandlas till fett som också kan leda till tumörer då tumörer lever på fett o.s.v

viktigt att veta är att skall man ge av frukt till sina fåglar skall man enbart ge det då och då och inte överdriva givorna av frukt.

Enzymerna är oerhört viktiga för våra fåglar! 

Enzymer är oerhört viktigt för oss men också för våra fåglar och det är viktigt att deras kost dagligen innehåller dessa viktiga enzymer. Enzymerna är oerhört viktiga för att våra fåglar skall kunna hålla sig friska, pigga och starka. Här tas upp mer om det hela........ 

Mag och tarmfloran är oerhört viktig för att vi och våra fåglar skall hålla sig friska, pigga och starka. God tarmflora och matsmältning sammankopplas med god hälsa, önskat näringsupptag och flertalet av kroppens viktiga funktioner. Enzymbrist, låg produktion av magsyra och en irriterad tarmslemhinna kan således ge upphov till näringsbrister och autoimmuna sjukdomar. 

Enzymbrist, låg produktion av magsyra och en irriterad, tarmslemhinna kan således ge upphov till näringsbrister och autoimmuna sjukdomar. Enzymerna används i kroppen för befruktning, för att laga trasigt DNA, för att bryta ner maten vi äter och de fungerar genom att sätta igång processer i samarbete, i samarbete med näringsämnen som du tillför kroppen via kosten. 

Enzymer är våra kroppars medarbetare som sätter ingång kroppens glöd och kemiska processer. Detta gör att vår enzymer är ovärderliga både för oss, våra djur och våra fåglar. I en kropp där cellerna har en god miljö arbetar enzymerna på ett effektivt sätt, men om denna miljö försämras så påverkas även enzymerna. Organ, celler och vävnader behöver alltså enzymer för att kunna fungera fullt ut. 

Enzymernas är i sin tur beroende av olika näringsämnen för att kunna fungera fullt ut. Kroppens enzymtillverkning avtar med stigande ålder och så också med våra älskade fåglar och då kan intag av naturliga enzymer vara viktiga som kompensation. Enzymerna påverkan på våra, djurens och fåglars kropp är långt ifrån färdigutforskad men att dessa är oerhört viktiga för kropparna det är något som det är överens om.

Coenzymerna så som vitaminer, mineraler och hormoner måste också finnas med i kosten för att enzymerna skall funka normalt. Enzymerna hjälper också till att ta ur mineralerna ur födan på ett bra sätt. Enzymerna omvandlar protein från maten till aminosyror som kroppen använder sig av. Aminosyrorna hjälper till att transportera enzymerna till de olika kroppsfunktionerna. 

Enzymerna motverkar också flera sjukdomar på oss, våra djur och fåglar som som inflammationer, cancer mm. Något som är viktigt att känna till är att ett flertal matsmältningsenzymer anses förstöras vid 42-48 grader varför det allra bästa för våra fåglar är att dom får inta mer levande föda, så kallad Raw food som då består av grönsaker, frukt, bär, groddar, örter, skott som är det allra bästa för dom små liven.

I naturen äter fåglarna rå mat som innehåller rikligt med matsmältningsenzymer och när det gäller den mest kommersiella sällskapsfåglars-pellets så är detta kraftigt bearbetat vilket eliminerar dom flesta av de naturliga enzymer som våra fåglar behöver, men också många märken innehåller också konstgjorda färgämnen, konserveringsmedel och andra kemikalier.

Dessa ingredienser har en negativ effekt på bakterierna i våra fåglars matsmältningskanal. Vår husdjurs tarmar innehåller vänliga och ovänliga bakterier och givetvis skall de vänliga bakterierna vara fler än dom ovänliga och med goda marginaler, men vanligtvis har dom dåliga bakterierna tagit över. Detta överflöd av dåliga bakterier leder till dålig matsmältning eller organsvikt. 

Så överväg att byta fåglarnas pelletsfoder till ett foder som är helt naturligt, utan tillsatser av socker eller konserveringsmedel då det är bättre för våra fåglar i längden än pelletsen. det gäller också att läsa på ordentligt om fåglarnas kost och vad dom behöver, det innebär lite mer jobb som innebär friska och glada djur istället för sjuka djur. Råa grönsaker är ett klokt val att ge våra fåglar. 

Morötter och andra grönsaker är proppfulla av naturliga enzymer och kan verkligen hjälpa matsmältningen. Prova gärna som topping av fåglarnas mat med en tesked vanlig laktosfri yoghurt. Yoghurt innehåller nyttiga bakterier som acidophilus som kan hjälpa till att hålla förhållandet mellan goda och dåliga bakterier i schack. Var noga med att läsa på etiketten att det innehåller levande kultur och är mager. 

Näring är en viktig faktor, om den brister kommer det till allvarliga hälsoproblem, bland annat nedsatt immunförsvar, svaga ben, fjäderplockning, Kardiovaskulära hälsoproblem (ett samlingsbegrepp som rör sådana sjukdomar som drabbar cirkulationsorganen hjärta och blodkärl/vener/artärer).

Enzymrik mat till våra fåglar är

Aloe vera juice, Bär, Bipollen (liten mängd då och då), Frukt (liten mängd), Grönsaker, Groddar, Laktosfri keso, Korngräs, Odlade skott, Spirulinapulver, Vetegräs, Yoghurt och Örter. 

Infon funnen här
http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&tl=sv&u=http%3A%2F%2Fbeautyofbirds.com%2Fbirdnutrition.html&anno=2

http://www.kostkoll.se/blog.php?bid=422

http://www.halsosidorna.se/Enzymer.htm

Probiotika Stärker Fåglarnas Mag Och Tarmkultur!

 Spirulina Är Något Som Man Kan Ge Sina Fåglar Och Som Är Bra Att Ge!

Vad är spirulina?
Spirulina är en cyanobakterie, som också går under namnet blå-gröna alger. Alla cyanobakterier är emellertid inte blågröna och de är inte alls alger utan hör till eubakterierna, men det spelar kanske inte så stor roll.

Cyanobakterier har fotosyntes och producerar syre, och man tror att de var viktiga vid syresättningen av jordens atmosfär för cirka 3 miljarder år sedan. Spirulina är så liten att den knappast går att se med blotta ögat - i en enda vattendroppe ryms hundratals alger.

Spirulina växer naturligt i tropiska och subtropiska sjöar som har högt pH-värde, och används främst som kosttillskott.Spirulina bidrar till fåglarnas hälsa och välmående, stärker immunförsvaret, främjar en friskare hud och glansigare fjäderdräkt. Spirulina hjälper till att upperätthålla god matsmältning samt bra för fåglarnas kräva och hjälper mot svampangrepp.

spirulina har väldigt många positiva hälsoeffekter bland annat stärker det immunförsvaret, förhindrar skadlig bakterie- och virustillväxt i fåglarnas kropp och har en cancerskyddande effekt.

Cellväggarna i spirulina består inte av cellulosa som hos de flesta grönsaker, vilket gör det väldigt lättsmält och den koncentrerade näringen kan snabbt absorberas av fågelkroppen.

Spirulina innehåller 5-8 % fettsyror, bland annat Omega-6, vilket fågelkroppen behöver. Spirulina är också rikt på Vitamin B-12, och innehåller även andra B-vitaminer så som B1, B3, B6, B9, betakaroten, C-vitamin, D-vitamin, A-vitamin och E-vitamin och värdena för betakaroten är högre än hos morötter.  Spirulina är också rikt på mineraler som framförallt kalium, men innehåller också kalcium, krom, koppar, järn, magnesium, mangan, fosfor, selen, natrium och zink.

Spirulina innehåller också mycket antioxidanter som motverkar de fria radikalerna som kan skapa nedbrytande sjukdomar som cancer, vilket bland annat undulater är

välkända för att få, vilket spirulina kan hjälpa till att förebygga.

Spirulina innehåller mycket klorofyll och andra nyttiga färgpigment som bland annat hjälper fåglarna att:

• öka produktionen av röda blodkroppar
• stärka deras immunförsvar
• renar deras blod
• stimulera läkning
• förhindra skadlig bakterie tillväxter, är också svamp och virushämmande.

Dosering för fåglar
En nypa på maten för mindre fåglar. För större fåglar ett kryddmått på uppblött mat så som blötlagda frön eller att man först sprayar vatten på maten.

Örter är super att ge våra fåglar på mer än ett plan!

Kryddor är något av det mest användbara man kan odla till sina fåglar. De doftar gott och är något som brukar vara populärt bland fåglarna. Många kryddor blommar dessutom väldigt fint. Örter är också bra för fåglarnas hälsa. Här tas upp mer om det hela..........

Örter, vi odlar dom för deras härliga doft och smak till mat och dryck men visste ni att några av dessa växter har en positiv effekt på fåglarnas hälsa eftersom de är naturläkemedel. Örter är naturens botemedel och placerades på denna jord av alls vår kloka Skapare. Det finns en ört för varje sjukdom som vi människor men också djur och fåglar kan drabbas av.
Användningen av örter är den äldsta medicinska vetenskapen och därmed en av människans äldsta form av healing men så också för våra älskade fåglar och även djur. Under hela vår historia och än idag har det skrivits mycket om dem och fortsätter att skrivas.
Örter är bra för blodet, ämnesomsättningen och alla livsprocesser inklusive nervsystemet, därför att örterna gör så att kroppen får hjälp att både finna harmoni, hälsa och balans. Örterna är också värdefulla källor till naturmedicin och som innehåller både vitaminer och mineraler. Örter gör så att slem och gifter utvisas genom hud, näsa, mun, mage, lungor, njurar mm. Örter erbjuder stor hjälp för fågelkroppens egen förmåga att behålla eller återgå till ett hälsosamt tillstånd.

I det vilda så söker fåglarna upp olika örter och dylikt för att bli av med olika åkommor bland annat som dom australienska fågelarterna äter eucalyptus i det vilda och denna så kallade läkeört stärker fåglarnas immunförsvar, det är också febernedsättande och antiseptiskt samt kramplösande som fåglarna tycks veta helt på egen hand och helt naturligt. Här hemma i en bur i Sverige kan fåglarna inte själva finna det om vi inte hjälper dom så att erbjuda örter regelbundet gör att fåglarna kan medicinera sig själva med det dom känner för och har behov av.

Men tänk på att fåglarna måste vänja sig långsamt vid mycket aromatiska örter i början. Men i de flesta fall älskar fåglarna att knapra från örterna. I början är det bra att ge en liten mängd av örter till dina fåglar eftersom dessa växter innehåller en hel del eteriska oljor som kan irritera fågelns slemhinna i både krävan och mag-tarmkanalen.

Örter kan användas för såväl förebyggande som en behandling för en mängd olika sjukdomar. De är produkter som man kan välja själv till fåglarna för att hålla deras kroppar i ett hälsosamt tillstånd, vilket ger kontroll över deras hälsa. Det är ett mycket säkert, effektivt och skonsamt sätt och bättre än många mediciner som ger biverkningar och kan vara mycket skadliga för både oss och våra djur. Tänk också på att örter kan inte helt bota sjukdomar och har man en riktigt sjuk fågel är det också viktigt att uppsöka veterinär.

Örter man kan ge sina fåglar

Basilika, Canelbasilika, Citronmeliss, Citrontimjan, Dill, Dragon, Gökärt, Körvel, Mjölkört, Mejram, Mynta, Oregano, Persilja, Rosmarin, Salvia, Smörgåskrasse, Timjan.

Här kommer då fakta om det du inte visste om örterna

Basilika
Basilika blad bör om möjligt användas färska, då en del av de aktiva ämnena går förlorade vid torkning. Ämnena i bladen verkar kramplösande och lugnande - förr i världen ordinerades basilika som medel mot hysteri. Färska, finfördelade basilika blad verkar dämpande på hudirritationer. Medicinska egenskaper som basilikan har är att den är starkt muskelavslappnande, antibakteriell, antivirus, antiinflammatorisk och verkar upplyftande vid mental trötthet. Te av torkad växt som har angenäm smak och lukt är kramplösande, lugnande och matsmältningsbefrämjande. Sår-läkande vid utvärtes bruk.

Citronmeliss
Citronmeliss är en flerårig växt som blir ca 70 cm hög. Bladen avger en doft av citron om man gnider dem mellan fingrarna. Blommar med små, vita och oansenliga blommor. medicinska egenskaperna örten har är lugnande och kramplösande, sänker även pulsen och blodtrycket något, Citronmeliss verkar inflammationshämmande, antiseptiskt och antiviralt. Studier har visat att örten har effekt på herpesviruset. Den kan ha effekt på eksem.

Dill
Dillen har sitt ursprung i sydvästra Asien, men den odlades tidigt i hela Europa och kan nu påträffas förvildad så långt norrut som i Danmark och södra Sverige. Den förväxlas ibland med fänkål, som emellertid har en mer sötaktig doft. Dillblommorna är små och honungsfattiga men lockar till sig många flugor och bin med sin starka doft. 
Dill har sedan urminnes tid använts som krydd- och läkeväxt och omtalas på många håll i antikens litteratur. Av Matteusevangeliet framgår att dill, kummin och pepparmynta var belagda med skatt bland judarna i Palestina under det första århundradet e. Kr. 
Ur dillfröna utvann man en flyktig oja som de romerska gladiatorerna använde till att gnida in kroppen med före kampen. Ett utdrag av torkade och pulvriserade dillfrön används inom folkmedicinen mot bland annat matsmältningsbesvär och har även ansetts öka mjölkutsöndringen hos ammande kvinnor. 
Medicinska egenskaper hos dillen är att den är kramplösande, väderdelande, inflammationshämmande. Urindrivande. Länge tillskrevs dillen magiska krafter - om man hängde ett dill-knippe över sin dörr skulle den skydda mot trolldom. 
Detta är något våra fåglar älskar att få äta, dom blir helt betagna i smaken.

Dragon
Dragon är en flerårig, aromatiskt doftande ört som kan bli över en meter hög. De arabiska läkarna skattade den högt som läkeört, och den lärde Avicenna påstod till och med att dragon var ett verksamt medel mot pest. I Europa avtog efter hand intresset för dragonörten som medicinalväxt, men i gengäld kom den att inta en viktig plats bland kryddväxterna. De medicinska egenskaperna är Aptitökande, matsmältnings-befrämjande, kramplösande och antiseptisk.

Gökärt
Blomman används färsk. Rotknölen kan ätas färsk eller torkas. En måltidsdryck kan beredas genom att låta knölen ligga och dra i vatten en stund. Rotknölarna har under kristider bland annat använts till mjöl som man bakade tunnbröd av. Rotknölarnas smak påminner om lakrits och innehåller mycket socker och protein. Finns inte så mycket info om vad den har för egenskaper.

Koriander
I de antika skrifterna kan man läsa motsägelsefulla uttalanden om koriandern. En del författare ansåg att örten var giftig, andra att den kunde bota pest och epilepsi. Ytterligare andra betraktade den som ett afrodisiakum - eller som ett medel mot okyskhet. Den medicinska verkan är väderspänningsfördelande, stimulerar sekretionen av magsaft och tarmsaft, kramplösande, antiseptisk.

Körvel
Den trevliga och aromatiska danska körveln (Anthriscus cerefolium) med sina späda blad härstammar från det karga Kaukasien och är ettårig växt på 15-20 cm. Den sås i omgångar direkt på växtplatsen. Kan också odlas i kruka inomhus. De starkt doft- och kryddrika bladens smak påminner om en blandning av anis och dragon. Man får ofta en förnimmelse av lakrits när man smakar körvel. Dess friska smak kommer från en lättflyktig olja, som till större delen består av isoanethol och som försvinner när blommorna knoppas. medicinska egenskaperna är att körvel har använts som kryddört och läkemedelsväxt allt sedan medeltiden. Den ansågs rena blodet och hjälpa mot gallsten. Dessutom ansågs den kunna ge god nattsömn, förebygga magproblem, lindra huvudvärk och vara urindrivande.

Maskrosor
har en lång historia. Tidiga kolonialister förde den till Nordamerika, där urbefolkningen såg nyttan med denna växt och använde den för dess medicinska och näringsmässiga fördelar.  Maskros anses vara speciellt bra för levern. Denna växt är en bra källa till kalium, natrium, kalcium, fosfor och järn. Bladen är en rikare källa till vitamin-A än morötter och innehåller vissa mängder vitaminer B, C och D. Rötterna innehåller glykosider, tanniner, triterpenes, steroler, flyktig olja, kolin, asparagin och inulin, alla mycket nyttiga ämnen.

kliniska prov har visat att den befordrar gallsekretionen och verkar urindrivande, det franska namnet pissenlit, sängvätare, anspelar helt oförblommerat på denna egenskap. Till de åkommor som maskros använts mot i folkmedicinen hör lever- och gall-besvär och kroniska eksem, dessutom har den brukats som blod-renande och magstärkande medel. Maskrosens unga blad kan anrättas till en välsmakande sallad. Roten rostades förr för att användas som kaffesurrogat. Örten har även tillskrivits magiska krafter - man hängde upp den som skydd mot häxor och troll.
Medicinska egenskaperna är att roten är urin-, bukspott- och gall-drivande samt milt laxerande. Aptit-stimulerande och antireumatisk effekt.

Mejram
Mejram som betyder "bergets prydnad" odlas som ettårig i vårt klimat. Den blir ca 30 centimeter hög och får små, oansenliga vita blommor. Bladen är små och rundade. Mejram kan användas färsk eller torkad. Örten härstammar från Nordafrika och Mellanöstern och är släkt med Oregano. 

Det finns många olika sorter, varav krukmejram är den kommersiellt vanliga. Mejram, som innehåller en starkt sötdoftande aromatisk olja, har historiskt använts som krydda, till brudkransar och har påträffats i antika gravar. I Egypten ingick mejram i balsameringsoljan. Örten var helig och helgad åt guden Osiris. Ett avkok lär lindra magen och motverka illamående. Medicinska egenskaperna är Antiseptisk, blodtryckssänkande, kramplösande, smärtlindrande.

Mjölkört
Denna växt med många namn här i Sverge så som mjölke, rävrumpa, skogsbloss, göknål, brudfackla, rallarros eller det västerbottniska malmöka. rallarros är en flerårig ört med ogrenad stjälk, som vanligen är med blommor som är rödaktiga. Adstringerande (verkar sammandragande på vävnader), blodstillande, sår-renande och  lugnande egenskaper.

Mynta
De olika myntaarterna har likartade medicinska egenskaper. De används invärtes vid gallbesvär, magkatarr, väderspänningar och förkylning. Utvärtes används myntaarterna som badtillsats och i munvatten. I stora doser är de inte ofarliga, men när det gäller den odlade pepparmyntan, Mentha x piperita - en korsning mellan grönmynta och vattenmynta föreligger knappast någon förgiftningsrisk. 

I pepparmynta garvämne, eterisk olja med menthol (minst 50%). Jasmon ger söt, angenäm smak, mentofuran har motsatt effekt. Övriga myntor innehåller ungefär samma ämnen i varierande grad men mentholhalten är lägre än hos pepparmynta. Medicinska egenskaper är mot magsmärtor, förkylning, även som gall-drivande medel vid sjukdomar i galla och lever. Som medel mot väderspänning. Utvärtes som te till tvätt av svårläkta sår.

Organo
Oregano kommer från oros, som betyder berg och ganos, som betyder fröjd. Redan de gamla egyptierna använde oregano, då det ansågs ha helande egenskaper. Den har använts som medicin mot hosta, huvudvärk och för bättre matsmältning. Den variant som finns i Sverige kallas ”kungsmynta” och växer i vilt tillstånd.

Oreganon innehåller mycket antioxidanter och har en antiviral, virusbekämpande effekt. Oregano har också anticancerogena egenskaper och positiva egenskaper som hjälper mot dålig matsmältningen. 

Oregano har antivirus,- antibakteriella,- antisvamp,- antiparasit,- antiinflammatoriska egenskaper och är stärkande för immunförsvaret och luftvägarna. Den motverkar åldrande och är en kraftfull antioxidant.

Persilja
En tvåårig växt som smakar bäst det första och blommar det andra året. Persilja är mycket rik på karoten (som omvandlas till A-vitamin i kroppen), samt rik på C-vitamin. Kan möjligen användas mot urinvägsinfektioner då persiljan fungerar som ett diuretikum (vätskedrivande medel). Persilja är urindrivande, kramplösande, blodtrycks-sänkande och minskar risk för oregelbunden hjärtverksamhet (förmaksflimmer). Persilja stimulerar också aptiten och gynnar ämnes-omsättningen. Persilja är också rik på mineralerna fosfor, Järn, Kalcium, Kalium, Magnesium, Natrium, Selen och Zink.

Rosmarin
Ordet "rosmarin" kommer från det latinska ordet ros (som betyder "dagg") och marinus (som betyder "hav"). Rosmarin har under århundraden också används som läkemedel. Studier har dessutom visat att våra förfäder inte hade fel, när de använde rosmarin i medicinskt syfte. Rosmarinet har i själva verket många fördelar för hälsan. Den sägs förebygger cancer, förbättrat minnet, hjälper mot migrän och smärta, antiinflammatoriska egenskaper, stärker immunförsvaret, är antibakteriell, bra mot matsmältning, ger bättre cirkulation, vätskeutdrivande och Leveravgiftande. 

Medicinska egenskaperna är aptitstegrande, galldrivande, kramplösande och hudretande. Invärtes vid aptitlöshet, gallbesvär, mag och tarmkolik. Utvärtes till cirkulationsbefrämjande bad. Eteriska oljan till hudretande ingnidning vid reumatism. Färska och torkade blad som utmärkt krydda.

Salvia
Salvian var en av de 90 medicin- och kryddörterna som Karl den Store på 800-talet bestämde skulle odlas i hela hans rike. Salvians finaste egenskaper ansågs vara dess djupa renande verkan. Den renade både fysiskt och psykiskt. Fysiskt i den meningen att gudarna använde den i sitt livselixir. 

Det sades också att om man brände den hemma så renade den luften från sjukdomar, tobakslukt och ovälkomna andar. Medicinska egenskaperna är att växten är urindrivande, bra på blödande sår, hjälper mot magsår och vanliga sår, 3 tsk salvia-juice på fastande mage med lite honung hjälper när man spyr blod, kan ha effekt på huvudvärk, bra mot all smärta i lederna hjälper också mot hosta.

Timjan
Timjan nämns redan på en sumerisk kilskriftstavla från 3 000 f.Kr. då som ett läkemedel. Egyptierna odlades växten, och där sades den kunna jaga bort onda andar. Timjan var sannolikt en av de första inhemska egyptiska örterna som användes vid balsamering, och den ingår i flera recept från 1550-talet f.Kr.Timjan är uppskattad för de bakteriehämmande egenskaper den besitter och används främst för att motverka hosta, men fungerar också som slemlösande. Timjan är en kraftfull ört, som är populär i aromaterapi så det måste användas med försiktighet och omsorg. 

Man vet dock att hälsofördelarna med timjan är mycket verklig då denna växt har antiseptiska, anti-virus, anti-reumatiska, antiparasitiska och anti-svampdödande egenskaper. Vilket förklarar varför timjan baserade formler används som slemlösande, urindrivande, svampmedel och antibiotika. Den ökar också aptiten, stimulerar levern och hjälper mot njurproblem. 

Timjan är effektivt mot infektioner, mest specifikt andnings-och matsmältningsorganen. Det kan tas för diarré, infektioner i underlivet och infektioner i äggledarna. Den har en avslappnande effekt på musklerna i luftrören och hjälper mot astma, kikhosta, laryngit, bronkit och torr hosta. Som en antioxidant, skyddar timjan kroppen från effekterna av åldrande.

Info funnen på dessa sidor

http://www.naturochtradgard.se/smattogott_salvia_skrock.html

http://www.odla.nu/vaxtlexikon/mejram

http://undulat.forum24.se/undulat-about8408-0-asc-0.html

http://www.skogsskafferiet.se/gokart/

http://handbok.alternativ.nu/Odling/Kryddor_och_%C3%B6rter/%C3%96rtlista/K%C3%B6rvel_%2F%2F_dansk_k%C3%B6rvel

http://twice.se/halsa-rosmarin.html

Motion, Superviktigt För Fåglarna! 

Fåglar är gjord för rörelse och inte för ett stillasittande liv i en trång liten bur! Fåglar behöver röra på sig för att behålla sin hälsa och prestationsförmåga. Fåglarna har samma arvsmassa i dag som då, dom är vilda i sinnet och precis som sina vilda släktingar är dom flesta fåglar nomader i det vilda och flyger långa sträckor varje dag för att finna föda, vatten och bra häckningsplaster.
Hälsovinsterna är stora om fåglarna får regelbundet flyga och hålla igång jämfört med om dom är mest stillasittande. Dom blir gladare, kan lättare hantera stress och hålla vikten. Dessutom blir dom piggare.
Starka muskler stöder och skyddar lederna, dessutom förbättras rörligheten och balansen. Det är viktigt att man sysselsätter sina fåglar med olika leksaker, grenar att gnaga på och att dom får flyga fritt så mycket som möjligt och att man har stora burar.

Inte att förglömma att då undulater är känsliga för fett då de är inavlade och de gör att de har en genetisk benägenhet för tumörer. Tumörer älskar fett och undulater som lätt blir överviktiga av olika orsaker har lättare att få tumörer. Dålig motion kan då öka på fettansamlingarna hos fågeln som då lättare blir tumörer.
Detta kan också gälla andra fågelarter. Det är extra viktigt att ungar som lämnat holken/boet får stora möjligheter att träna sina vingar och muskla på sig för att lära sig flyga ordentligt.
Överviktiga fåglar har naturligt nog svårt att flyga vilket ytterligare bygger på övervikten eftersom de inte kan motionera ordentligt. Kraftigt överviktiga papegojor kan även få tungt att andas samt tryckskador på fotsulorna.
För att inte fåglarna skall gå upp i vikt måste dom göra sig av med lika mycket energi som dom får i sig genom maten. En stor del av fåglarnas energi går åt till att hålla kroppstemperaturen, för hjärtat, hjärnan och andra organ ska fungera. När dom aktiverar kroppens muskler går det åt mer energi och där med lägger sig inte fettet i deras kropp på samma sätt.

Om fåglarna tvingas till långvarigt stillasittande i trånga burar förlorar dom mycket muskelmassa redan efter kort tid. Faktiskt har dom förlorat muskelmassa redan under loppet av det första dygnet.
Inaktivitet innebär alltså att deras muskelstyrka minskar, att deras skelett försvagas samt att ledbrosk och ledband försvagas och tristessen ökar och då kan dom lägga på sig fula ovanor. Det enda som inte minskar särskilt mycket är deras aptit, vilket kan leda till ökade fettdepåer hos fåglarna.

fåglar som inte kan flyga ses ofta, en fågel som faller i höjd när den flyger har tappat muskelmassan vilket leder till att dom inte orkar att hålla sig uppe. Detta slutar oftast med att dom hamnar på golvet och har svårt att lyfta. Oförstånd hos ägaren leder oftast till detta problemet som då låter sin fågel sitta i buren dag ut och dag in. Fågelns muskler har förtvinat. Dessa fåglar kommer ha svårt att träna upp sina muskler i vingarna igen och behöver lång tid på sig för att bli friska igen. Oftast flyger dom inte bra igen.

Man kan se ibland hur fåglarna sitter och flaxar på pinnen detta är ett sätt för dom att träna sina vingar. Detta ses särskilt hos ungar som flygtränar och fåglar som sitter i trånga burar. Dom måste ju röra på vingarna på något sätt och gör det genom flaxande om dom är flygbegränsade.

Därför kan man inte tjata nog om hur viktigt det är att låta sina fåglar få flyga många timmar om dagen och ha stora burar med stora mått, sysselsättning i buren och utanför för ett så motions berikat liv som möjligt.

Många papegojor är vingklippta och det är då omöjligt att uppnå samma aktivitetsnivå. Inte ens när fågeln flyger fritt i hemmet kan man jämföra det med en flygtur på flera kilometer i det vilda. Man bör därför noga överväga ett vingklippnings-beslut som inte borde vara ett alternativ då fåglar är gjorda för att flyga långt och mycket!

FRIFLYGNING!!!

BURAR!

 

Vad är en Voljär?

STÄDNING OCH RENHÅLLNING!!! 

Känslan av ett nystädat hem är härlig. Allt är på sin plats och det doftar rent överallt och man kan slappna av mycket bättre när man slipper se röran och så är det också för våra fåglar och djur. Detta kan alltså inte tjatas nog om och att ha det städat när man har fåglar är särskilt viktigt. Här tas upp mer om det hela.......

Städning hur självklart är det?? När det gäller fågelhållning och städning är det ibland under alla kritik och där folk inte förstår vikten av ett rent hem även för våra fåglar, om inte än mer viktigt.
Känslan av ett nystädat hem är härlig. Allt är på sin plats och det doftar rent överallt och man kan slappna av mycket bättre när man slipper se röran och så är det också för våra fåglar och djur.

När det gäller städningen hos våra fåglar är det viktigt att smuts och damm avlägsnas runt miljön och antalet mikroorganismer i miljön reduceras. Detta kan indirekt leda till färre infektioner genom att förebygga smittspridning. 
Genom städning bortförs eller minskar också olika föroreningar som kan påverka luftkvaliteten och den är A-O för våra älskade fåglar då dom har ett känsligt lung- och andningssystem där minsta lilla dålig luft gör dom sjuka. Deras lungor och luftsäckar är oerhört känsliga och deras lungor är uppbyggd på ett helt annat sätt än människans och andra däggdjurs lungor, dom har nämligen ett komplicerat system av lungsäckar.
Dessa lungsäckar gör att dom kan ta upp mycket mer syre ur luften.
Fåglar har heller inga flimmerhår så som vi människor och däggdjur har och det gör att det då finns en väldigt negativ sida av att kunna ta upp mer syre ur luften då dom kan dra på sig en mängd olika luftburna sjukdomar som sätter sig i lungorna och dom känsliga lungsäckarna. 
Damm innehåller många olika ämnen som kan reta luftvägarna på oss människor rejält och orsaka allergi tänk då vad det kan göra på våra fåglar. En rätt utförd städning minskar också antalet mikroorganismer och hämmar förutsättningarna för tillväxt. När det gäller rätt städning gäller det också utrymmen runt om som inte skall vara stökig för då bildas mer damm och partiklar som kan yra runt, utan rena ytor är det som gäller. Gör städningen till något roligt istället för tråkigt t ex använd musik.

Burar
Rengöring hos och runt om fåglarna innefattar inom den dagliga göran byte av tidningspapper, eller rensa upp avföringen dagligen med en kattsands-spade om man har strö på botten, fyll på med nytt strö, för på så vis håller man damm och fröskal i schack och det tar inte lång tid att göra det, detta för både fåglarnas och husse/mattes trivsel och mående, diska också alla skålar gärna i diskmaskin som gör jobbet bättre och renare än förhand, dammsugning, dammtorkning av ytor runt fåglarna och torka gärna golvet i det utrymme dom är i. Gör man detta dagligen blir det till en rutin och som i sin tur gör att det går fort och lätt att hålla efter. 

Man skall också skilja på vecko- och storstädning. För vid storstädning innefattar det att tvätta bur-galler och låda noga, diska alla leksaker och då gärna i diskmaskinen som rengör så mycket bättre än för hand, både tyg och trägungor tål diskmaskinen så också plastgrejer.
Sätta in nya grenar och göra det trivsamt detta kan göras en gång i veckan eller var tredje vecka, då kan man också ta lite ytdesinfektion galler och låda in med nytt bottenmaterial enklast är tidningspapper.

Voljärer och fågelhus
När det gäller voljärer och fågelhus är det också här viktigt att hålla efter och rent över allt och att få in en bra rutin. Det är viktigt att inte låta golvet i voljären gro igen med avföring/spillning och fröskal för då är det en grogrund för alla möjliga bakterier, svamp och annat, även kvalster får lättare fäste i ett damm och smuts-berg. Sopa upp avföring och fröskal dagligen och på med nytt strö. 

Dammsuga alla hörn, vrån och ytor ni kommer åt, töm då ströet och dammsug då också golvet inne i voljären en gång i veckan samt byt då också strö, detta minskar också dammet. Diska även alla skålar, foderbehållare gärna i diskmaskin som gör jobbet bättre och renare än förhand några gånger i veckan. Vid storstädning byt ut alla grenar och sätt in nya, diska också då alla leksaker och grejer i diskmaskin. både tyg och trägungor tål diskmaskinen så också plastgrejer. Finns det fönster i fågelhuset torka gärna av dom också för att få det rent och trivsamt och gör det då lättare för fåglarna att kicka ut på världen utanför.

Ute-voljärs-delen till fågelhuset är det viktigt att kratta eller sopa bort avföringen och eventuellt då och då även skura bort bajs på själva voljärs-delarna. även här byta alla grenar en gång var tredje vecka och också diska alla leksaker. på våren och hösten kan man högtryckstvätta hela ute-voljären för att hålla den så ren som möjligt, utan fåglarna i då förstås. 

Hålla städgrejerna rena
En viktig del i det hela är också att hålla all städutrustning ren. Man kan t ex ta en kam och kamma igenom borststråna för att få bort smutsavlagringar där och sedan skölja borsten under varmt vatten med och med såpa så håller den sig ren och fräsch så också själva sopskyffeln. 
Se även till ibland att byta ut diskborste, disksvamp och disktrasor då dessa är en grogrund för bakterier, använd helst inte samma till era grejer som till fåglarnas grejer då det är lite ohygieniskt. Man kan alltså lägga disktrasorna i tvättmaskinen i 60 grader och svampar och diskborste i diskmaskinen om man har det. I tvättmaskinen kan man också tvätta mopparna för att hålla dom rena och det görs på 60 grader.

Luftrenare
En luftrenare är en apparat som tar bort föroreningar från luften.
Luftrenare fångar effektivt ett större antal bakterier, virus, svampsporer och DNA skadliga partiklar. Luftrenare används alltså för att minska koncentrationen av dessa luftburna föroreningar som är så skadligt för fåglarna men också gör det mindre dammigt för oss vad gäller fåglarna. Det är också även här oerhört viktigt att byta filter och rengöra luftrenaren ofta för att den skall hålla och göra sitt jobb. det gäller alltså att kunna just sin luftrenare och vad den behöver för att vara som mest effektiv.

Vädring av utrymme
Att vädra utrymmet där vi människor, fåglar och djur vistas är oerhört viktigt och att frisk luft är bra för hälsan är en gammal kunskap som vi också kan ta för vana att använda genom att vädra ut rummet fåglarna är i, då är det viktigt att alla fåglar är i sina burar så ingen olycka händer. Även hos fåglar som lever i fågelhus bör också få inomhus delen vädrad ofta så luften blir förnyad ofta. Att andas frisk luft är en viktig förutsättning för en god hälsa så också för våra fåglar. 

Bra bottenströ att använda
- Al-spån
- Bokspån
- Halm
- Hampaströ
- Hö
- Ikeas ritpapper på rulle. 
- Pappers pellets för katt
- Skyddspapp (sådant man använder som skydd när man målar med färg)
- Tidningspapper (svärtan i tidningspappret var giftigt förr men inte nu längre)
- Träpällets

GRENAR naturens klo och näbbtrimmare!

Skogen och träden har i alla tider haft en mystik över sig och visste ni att träd också använts inom medicinen, särskilt förr, så kallade läketräd precis dom trädslag som vi sätter in hos våra älskade fåglar och att trädslagen inte enbart ät något att sitta på utan också något som kan hjälpa fåglarna med diverse åkommor. Grenar är naturens klo och näbbtrimmare, grenar från naturen stimulerar fötterna, inget slår äkta härliga naturgrenar. Här tas upp mer om det hela........

Ja, som det beskrivs i texten ovan är alltså grenarna vi sätter in till våra fåglar inte enbart grenar utan så mycket mer. Har ni någon gång sett fåglarna sitta och putsa och då gnaga av en liten tugga av trädet och sedan putsat in sig med det i fjäderskruden, då ser ni rätt, det är precis det dom gör, det är deras sätt att lukta mindre vad gäller rovdjuren, att slippa jobbiga insekter, invärtes eller rent av få hjälp att rengöra sin fjäderskrud. Det gäller alltså här som med kosten att variera och erbjuda en så riklig träd/gren-fauna till våra fåglar som det bara är möjligt så dom kan välja vad just dom behöver för dagen vad gäller grenar och trädens egenskaper.

När det gäller detta finns det alltså ingen mer ursäkt att använda svarvade pinnar eller plastpinnar som dessutom är superdåligt för undulatens fötter, det föreslås att inte ha i buren alls då dom inte gör någon nytta alls enbart onytta för deras stackars fötter och som kan ge sår på fåglarnas fötter. När det gäller grenar av äkta vara så har det också en stimulerande och terapeutisk effekt på deras fötter och hjälper till att hålla klorna och näbben i schack och detta bättre än några sandpappersrör som säljs i affärer men också betongpinnar som kan ge sår på fåglarnas fötter.
Även sandpappersrören som säljs i affärer borde inte få säljas då dom inte gör någon nytta alls enbart onytta, kan ge sår på undulatens fötter.
Det är bara att gå till sig själv! hade jag velat sitta på sandpapper?? nej! inte mina undulater heller.
Så ut i naturen och plocka grenar och njut av naturen samt ge dina undulater sittmöjligheter på naturligt sätt. Att ha olika tjocklekar på grenarna är bra så undulaterna kan välja om dom vill sitta på lite grövre eller lite tunnare. 

Här är listan på GIFTFRIA TRÄDSORTER samt knopp och blomm!
Al, Asp, Bok, Björk, Ek, Gran, Hassel, Lönn, Lind, Ormhassel, Päronträd, Poppel, Rönn, Syren-grenar (enbart grenarna inte blommorna/bladen), Sälg, Tall (grenar av Tall sköljes noga så kådan försvinner) Vinbärsgrenar, Vidé och Äppelträd.

GIFTIGA TRÄDSORTER!! 
Barrträd bör undvikas pga kådan (eller skrubbas noga), brakved, Idegran, Getapel (rhamnus cathartica), Gullregn (laburnum), Hästkastanj (aescullus hippocastanum) prydnadsrönn, Trollhassel.

Så vilka egenskaper har då våra trädslag att erbjuda våra fåglar?? här tas upp om en del av dom:

Al-trädet
Dess medicinska egenskaper begränsas till att barken används vid halsinflammationer på människor och till sårtvätt.

Alm
Dess medicinska egenskaper är att ett antal verksamma ämnen hos almen som har medicinska egenskaper och är användbara. Det sägs kunna lindra smärtor och blåmärken. läkande för sår, bölder, sår, brännskador, och hudinflammationer. Det togs också oralt för att lindra hosta, halsont, diarré och magproblem.

Ask
Dess medicinsk verkan är urindrivande, svettdrivande, adstringerande, antireumatisk.

Asp
Dess medicinsk verkan är antiseptisk, inflammationshämmande, febersänkande. Har använts för bland annat att kurera gikt och luftrörskatarr.

Björk
Några beståndsdelar i björken kan vara smärtstillande. Björkaskan som finns att köpa på hälsokostbutiker innehåller: Kalium, Magnesium, Mangan, Kalium, Järn, Selen, Zink, Krom, Kobolt. Björkaskan är kraftigt basisk, vilket gör att organ som bukspottskörtel, lever, tarmar och njurar m.m. får en kraftig ”energikick” så att kroppens utrensningsförmåga och näringsupptag blir mer effektivt.

Bok
Dess egenskaper är antiseptisk och adstringerande (sammandragande medel för vävnader).

Hassel
Dess medicinska verkan är adstringerande (sammandragande medel för vävnader), blodstillande. Febersänkande, kärlsammandragande, svetthämmande.

Lind
Dess medicinsk verkan: Blommorna är lugnande, hosthämmande, svagt svettdrivande, lätt laxerande effekt. Barken är gall-drivande, inflammationshämmande, kramplösande, kärl-vidgande. Blommorna vid förkylning och hosta; barken vid gall- och leverbesvär och migrän.

Rönn
Dess medicinska verkan är att den förebygger och läker skörbjugg (en bristsjukdom som uppstår till följd av för lågt intag av vitamin C), milt laxerande, urindrivande.

Tall
Tänk på att barrträd bör undvikas på grund utav kådan (eller skrubbas noga) det bör heller inte ges för ofta då det innehåller terpentin som inte är bra för fåglarna i större förtäring, variera mellan torra grenar och färska grenar men var noga med att skölja bort kådan på grenarna. 

Dess medicinska verkan: Upphostnings-befrämjande, urindrivande och antiseptisk.

Info funnen här:

http://www.alternativmedicin.se/index_Medicinalv%C3%A4xter.html

http://pub.epsilon.slu.se/4380/1/Hansson_F_2001.pdf

fagelfenix.n.nu

LEKSAKER!!!

LEKTRÄD!!!!

Lekträd är något man kan göra för att förgylla fåglarnas tillvaro och göra det så naturligt som möjligt för dom när dom är ute och flyger, det underlättar också städningen då dom håller sig oftast i lekträden och bajsar då oftast där. här finns också en mängd olika sätt att göra sitt lekträd på och också här sätter fantasin inga grenser^^ man kan sätta ett slyträd i en julgransfot så blir det stadigt och bra. därefter är det bara att sätta dit olika leksaker och annat skoj. 

FÖNSTERLEKTRÄD!!!

 UVB-ljus!

Solen ljus är superviktigt för våra fåglar men när dom vistas utomhus får dom inte i sig av uv-ljuset och behöver då hjälp med att få i sig det. Fåglar behöver mycket mer ljus än människor. här tas upp mer om det.....

Fåglar behöver rätt ljus för att hitta och analysera. Att ha en lampa med UV-ljus för fåglar som inte vistas ute någon gång eller bara vissa perioder under året är att verkligen att rekommendera och då införskaffa en uv-lampa som avger uvB. 
Fåglar behöver rätt ljus för att hitta och analysera föda, att identifiera flockmedlemmar, för att upptäcka rovdjur och andra faror i sin miljö, att reglera dagliga cykler så som sömn, när det är dags att äta, och att reglera säsongscykler så som när det är dags för att häcka eller migrera till andra ställen, även för att reglera sitt endokrina system som är ett organsystem hos olika djurgrupper. Endokrina systemet är fågelkroppens system för hormonutsöndring. 

Ljuset hjälper också fåglarna med matsmältning, immunförsvaret och för att dom skall hålla sig friska, att få en fin fjäderdräkt och där färgerna på fjäderskruden blir skarpare och framträder bättre. Fåglar behöver mycket mer ljus än människor och för inomhuslevande fåglar är det inte tillräckligt för dom med vanlig enkel belysning utan dom behöver hjälp att få till sitt dagliga behov av solljus/dagsljus.

Får dom inte tillräckligt med uvb-ljus kan detta leda till letargi vilket innebär onormal psykisk trötthet och ork att hålla sig vaken, svårigheter att äta då maten inte ser rätt ut. men det kan också orsaka rädsla då det blir svårt för fågeln att identifiera objekt och upptäcka faror, det kan också skapa aggression då dom inte kan läsa av flockmedlemmar, även stress och även strödd häcknings reproduktion. 

Fågelns belysning skall helst följa dagsljuset ute och placering är avgörande för ordentlig belysning och detta gör man genom att placera uvb-ljuset några meter från buren, För att efterlikna solljuset palcera uvb-lampan uppe på buren och på sidan men där den inte är direkt ovanför. I naturen flyger fåglarna in och ut ur direkt solljus och dom tillbringar mycket av sin dag i det filtrerade ljuset av trädets skuggor. Det är viktigt att ge områden både inne i och ute ur buren för att fågel också skall få en skuggig del att kunna vara på.

UvB är en nödvändig del av den process där vitamin D3 bildas i huden hos människor och djur. Vitamin D3 har som uppgift att reglera kalcium balansen i kroppen. vitamin D3 omformas av levern och njurarna till D-vitamin som lagras i skelettmuskulaturen och fettvävnaderna. Detta hjälper också cellernas tillväxt och nervsystemet i kroppen. Dom viktiga vitamin d3 som fåglar annars tillgodogör sig från solstrålar får dom alltså i sig genom en uvB-lampa. 

Viktigt att tänka på

Det också är viktigt att tänka på att solstrålar som går genom ett fönster blir filtrerade och vilket i sin tur inte ger någon effekt, det hjälper alltså inte att ha buren vid ett fönster. Att ha en timer är bra till lampan då den ser till att lampan följer årets ljusperioder. Lampan skall vara tänd minst 10 timmar om dagen. 

Den svenska grossisten Imazo säljer en fågellampa som Arcadia tillverkar. Lamporna finns både som ljusrör och som lampor som passar en vanlig lampsockel. Lampan skall inte hänga närmre än 45-60 cm från fågelns favoritsittpinne samt att det skall finnas en plats i buren där fågeln kan komma undan från ljuset.
Mer som är viktigt att tänka på är att INTE använda uv-lampor avsedda för REPTILER då dom är oftast alldeles för starka och skadar ögonen på en fågel.

Utevistelse på sommaren är super

På sommaren skall man försöka ha dom ute så mycket som möjligt så dom får massor av underbart naturligt ljus i sig, det är det bästa för dom. Se till så det finns en skuggig plats för dom att dra sig undan på och se också till att buren står säkert och tryggt så den inte välter, voljär är ännu bättre med en tillhörande sluss så inga rymningar sker.

Info funnen här

https://mickaboo.org/confluence/download/attachments/1179693/light.pdf
http://www.halsosidorna.se/Dvitamin.htm
http://www.halsosidorna.se/Dvitamin.htm
http://birdsupplysales.ashopcart.com/catalogue.php?cat=63
http://birdsupplysales.ashopcart.com/catalogue.php?cat=63
http://birdsupplysales.ashopcart.com/catalogue.php?cat=63

Fakta Om Fågel Allergi!

Fågel allergi är inte speciellt vanligt och det är personer med hyperreaktiva luftvägar som dock ofta får besvär om det finns fåglar i hemmet, beroende på att fåglarna tillför extra damm till omgivningen. fågelfodret kan innehålla allergiframkallande ämnen som virvlas upp av flaxandet så det är därför viktigt att hålla buren så ren och fri från stoff som möjligt.
Det finns en ovanlig form av allergi som kan orsakas av undulater eller duvor men denna sjukdom drabbar endast uppfödare som utsätts för stora mängder fågelstoff Dun fyllda täcken och kuddar framkallar allergiska symtom som då beror mer på kvalster än på dun eller fjäder.
Damm innehåller många olika ämnen som kan reta luft­vägarna, särskilt om man redan har allergi eller känsliga luftvägar. Damm är en blandning av allt möjligt stoff och innehåller många olika ämnen som kan reta luftvägarna, särskilt om man redan har en allergi.

Att ha en luftrenare i bostaden och i fågelrummet kan hjälpa att hålla nere dammet och dammsuga, städa och hålla efter varje dag.

KLIPPA KLOR!!!

klippning av klor skall enbart göras när det verkligen behövs, är man osäker kontaktar man alltid veterinär eller någon annan fågelkunning med stor erfarenhet går också bra! det är väldigt indeviduellt från fågel till fågel när och om det behövs.
För att kolla om fåglen har för långa klor kan man kolla när fåglen går på plant underlag, klospetsen skall då inte lyfta som en båge från underlaget då är den för lång och behöver klippas. oftast så brukar grenar i olika storlekar hålla klorna i chack. När du klipper klorna på din fågel så håller man som på bilden ovan och klipper enbart ytersta spetsen på klon, klipper du längre in klipper du i pulpan därför är det bra att ha blodstopp tillhands om det skulle hända.
Antingen blodstopp som man doppar i potatismjöl eller alunstift båda finns receptfritt på apoteket. alunstiftet doppas i vatten och duttas på direkt och verkar direkt så det är det bästa att ha till hands. det är mycket viktigt att man bibehåller lugnet för att få det så stressfritt som möjligt. jag använder en nagelknipsare när jag klipper klorna. glöm inte att ge massor av beröm till fåglen både under och efter klippningen.

En Fågel Flyger Bort Ute, Vad Gör Man Då?

Det finns inget otäckare än när ens älskade fågel flyger bort ute och vad gör man om olyckan skulle vara framme?
Det är väldigt viktigt att man tänker på säkerheten när vi håller på med våra fåglar och några saker som är absolut viktigast är fönster och dörrar då det är så lätt för dom kvicka fåglarna att ta sig ut och det på ett ögonblicks verk. Särskilt viktigt är det nu under sommarperioden.

Det är viktigt att man som vuxen talar om för sina barn hur noga det är med fönster och dörrar och vad som kan hända om man inte är det. Man bör också tala om för släkt, vänner och bekanta så man tar med alla aspekter.
I rummet där fåglarna är kan man bygga en nätdörr eller en sluss och också sätta ramar med nät i fönstren när ni har öppet fönstren så riskerar dom inte att flyga ut, men tänk på att varje gång fönstret skall stängas ta in fåglarna i sin bur igen.

Tar du ut fåglarna i deras bur ute i solskenet vilket är väldigt skönt för dom, se till att den är fastspänd så den inte blåser omkull eller om det vill sig illa att en katt skulle råka välta den. Bygger ni en voljär se till att den har en tillhörande sluss.

Ute i det vilda hotar många faror, vilda djur, köld och svält. Våra burfåglar vet inte hur man ska hitta mat ute i den stora vida världen och även om dom lyckas hitta lite mat så behövs det mer mat än vanligt för att hålla värmen där ute.

Tips på vad man kan göra om olyckan är fram

- Stäng in undulatens partner i en transportbur och placera den sedan i deras vanliga bur och ställ ut buren. Kompisen kan då med lite tur locka tillbaka kompisen.

- Placera hirskolvar eller något annat gott som undulaten tycker om i träden gärna nära kompisen och buren och också uppe på buren.

- Har fågeln en favoritleksaker kan man sätt upp favoritleksaker på strategiska platser som då gärna leder till kompisen och buren.

- Det är viktigt att man anmäler sin fågel som bort flugen hos polisen så dom vet om det och kan kontakta dig om dom finner fågeln.

- Annonsera i tidningar, sätt upp lappar i området och annonsera om bort flugen på internet, att erbjuda hittelön i annonserna är också att rekommendera. Man kan också ta hjälp av dagis och skolor att be dom hålla utkik när dom är ute.

- Man kan ringa lokalradion och be dom gå ut med en efterlyssning.

- Håll utkik på nätet, tidningar och annonser då där oftast står om bort flugna fåglar som tagits om hand.

Tänk på att inte ge upp och att det finns dom som faktiskt har fått tillbaka sina fåglar efter att dom flugit bort!

Panikflygning Nattetid Varför Gör Mina Fåglar Det?

Fåglar drabbas ibland av panikflygning där dom grips av fullständig panik och flaxar runt omkring i buren, då det är mörkt ser fåglarna inte och det resulterar i att dom flyger fram och tillbaka och slår i bur-gallret. När väl paniken är igång väl så gäller det att så fort som möjligt få fåglarna attlugna ner sig igen.
Det gör du genom att tänd en lampa och prata lugnande med fågeln viktigt är att vara helt säker på att dom lugnat sig igen innan man kan lämna fåglarna igen. Undulater har väldigt, väldigt känsliga fötter och kan känna minsta vibration. Ibland finns det ingen orsak till varför dom får panik. Dom får panik ändå.

vad som kan vara orsakerna till en panikflygning kan vara

- Ljuset från förbipasserande bilar
- Husdjur i huset som går omkring
- Snöras från tak
- Regnet som smattrar på rutan
- Raketer och fyrverkerier mm.

det är viktigt att kolla igenom fåglarna där dom sitter så dom inte skadat sig. Har dom skadat sig måste man noga kontrollera hurpass allvarligt det är.

Vanligast är att de tappar ving och stjärtfjädrar eller att dom bryter av dom. Är dom avbrutna och det blöder mycket måste man stoppa blodflödet. 

Att ha kontroll på fåglarna efteråt är viktigt då dom kan ha fått en bruten vinge eller inre blödningar som man inte ser med blotta ögat. Är fågeln slöare, uppburrad och inte som vanligt kontakta en veterinär!

Att ha en nattlampa är att rekommendera så dom kan hitta när dom blir rädda och inte flyger i panik i blindo.

 Vad Är En Holk Och Måste Mina Fåglar Ha En?

Många som köper en undulat tror att man automatiskt behöver en holk precis som vi behöver ett hus men så är inte fallet och kan sluta illa för den som inte vill att sina fåglar ska fortplanta sig och få en bur fylld med små bebisar eller i värsta fall en hona som dör. här tas upp mer om det......

Vad är då en holk??
En holk är en byggd konstruktion som vi människor gör åt fåglarna för att dom ska kunna bygga sitt bo för att häcka (få bebisar). En holk är ett försök att efterlikna den typ av naturlig hålighet som arten föredrar, exempelvis en trädhåla, men kan utformas på en mängd olika sätt.

När skall en holk användas??
holken skall användas när man noga har tänkt igenom om det verkligen är så att man vill ha ungar efter sina fåglar. Att häcka sina fåglar är ett väldigt stort ansvar och man bör tänka efter noga innan man sätter sitt par i häck då häckning inte alltid är en dans på rosor! Det är viktigt att man granskar fågelparet som ska få häcka noga. De får inte vara sjuka eller svaga, de måste ha goda egenskaper man vill föra vidare och de måste leva under hälsosamma förhållanden och ägaren själv måste vara väl påläst i hur en häckning går till och hur man skall göra om det går galet fel i häckningen.
Att bara sätt in en holk för att zoo-affärerna säger att dom behöver ett hus så är såklart inte fallet. Sätts en holk in kan man räkna med att det blir ungar då mörkret triggar fåglarna att börja lägga ägg. Massor av komplikationer kan uppstå och honan kan dö på kuppen.
Alltså ingen holk inga ungar. Men vill man häcka sina fåglar kommer info om det här nedan.

Häckning av undulater!!

Att häcka sina undulater betyder att man man sätter sin hona och hanne ihop så dom lägger ägg och får bebisar. Att häcka sina undulater är ett väldigt stort ansvar och man bör tänka efter noga innan man sätter sitt par i häck då häckning inte alltid är en dans på rosor!! Det är inte bara att sätta samman en hona och hane och förvänta sig att det skall funka, Undulater blir intresserade av vissa individer precis som vi och bildar par när ömsesidigt tycke uppstår. Det är viktigt att man granskar undulaterna som ska få häcka noga.De får inte vara sjuka eller svaga, de måste ha goda egenskaper man vill föra vidare och de måste leva under hälsosamma förhållanden.

Ett undulatpar är redo när dom blivit ordentligt uppmatade med protinrik mat så som äggfoder, kokt mosat ägg, kokt ris, blötlagda och groddade frön av olika sort så som man kan grodda i olika stadier för att efterlikna det naturliga. även att blötlägga fröna och ge är viktigt.
dessa frön kan man grodda och blötlägga: Alfaalfa, Bovete, Broccoli frön, Bockhornsklöver frön (liten mängd då och då), Bönor (då och då) Hirs, Hampa, Havre, Korn, Krasse, Linser (gröna och röda), Linfrön, Mungoböner, Negerfrö, Sesamfrö, Solrosfrön (då och då), Ruccola, Råris, Råg, Rödkåls frön, Rädisfrön, Vete, Ärtor.
Det är även viktigt att ge extra vitaminer, särskilt av b-vitaminer och extra med kalk på maten men också örter, grönsaker, bär, insektsfoder, kokt ägg och kokt ris. kalksten bör finnas fri tillgång på så som sepiaskal (bläckfisks skelett) som finns i välsorterade zoo-affärer och shopar. Tänk på att ge allt med måtta och inte överdriva givorna då för mycket protein kan göra att paret kommer igång så mycket att dom vill börja på nästa kull innan första ens är ute vilket kan ge komplikationer så man skall öka protin intaget men in överdriva den.

Efter ungefär 2 till 3 veckor är dom uppmatade och redo för en heckning och då börjar också honan och hannen visa intresse för varandra Hanen gör allt för att få honans uppmärksamhet. Han kvittrar, trippar fram på pinnen nära henne, pupillena förstoras och förminskas snabbt så ögonen blixtrar, hans huvud far upp och ned, fluffar upp sig och nuddar honans näbb. Honan spelar oftast svårflörtad men tillslut låter hon honom sitta närmare och då parar dom sig flera gånger, då hänger man upp holken som inte skall vara för liten åt dom med spån i, al-spån och bokspån är det bästa som inte dammar så mycket. honan börjar då röja runt i holken och brukar gärna slänga ut spånet, det bör hon få göra och att man försiktigt lägger in nytt till henne varje dag. när ungarna är födda är det väldigt viktigt med ett bra lager spån så man inte riskerar att får spretare, man bör också kolla holken varje dag så den är ren och fin, detta bör man göra vid en särskilld tid varje dag, knacka gärna på holken innan så honan inte blir överraskad.

När hon boat färdigt uppehåller hon sig längre och längre i holken och precis dagarna innan ser man stora vattniga högar av avföring. Det är honan som samlar avföringen och gör sig av med allt på en gång utanför holken. I det vilda flyger de en längre sträcka innan de släpper avföringen, så att inte pluttarna ska leda rovdjur till boet. Ofta kan man också se en utbuktning strax under kloaken precis innan ägget kommer, s.k. äggrumpa, och honan kan verka klumpig och också trött. tillslut lägger hon sina ägg runt 5 till 8 ägg som kan vara både flera eller mindre i antalet som kommer varannan dag. oftast ruvar hon inte det första ägget förens ägg nummer två kommit. honan befinner sig under hela ruvningen i holken och kommer enbart ut för att äta, dricka och para sig med hannen, även under natten kommer honan ut så en nattlampa är bra att ha så hon kan hitta tillbaka in i holken igen. oftast matar hannen henne i holköppningen. en del hannar får också lov att komma in i holken för att ge lite sällskap. Stör honan så lite som möjligt så hon får ruva i fred.

När 18 dagar har gått börjar då äggen att kläckas och en liten unge kommer till världen i den ordningen som det lagts ungefär varannan dag. ungarna är väldigt beroende av sin mamma som värmer och matar dom då dom föds nakna och blinda. När det gått 4-5 dagar över inkubationstiden (18 dagar) för något ägg är det dags att slänga det. för att se om det är något liv i äggen lyser du äggen med en stark ficklampa ser du ingen svart liten snutt i ägget så är det bara att lägga dom i frysen och därefter kasta dom, ett obefruktat ägg är helt genomskinlig.  det är därför väldigt viktigt att föra anteckningar från det att första ägget lagts till det att sista ägget lagts och räkna 18 dagar+ 4 till 5 dagar efter då vet man att äggen är obefruktade och kan kasseras/slängas och då kan man också hålla reda på äggen bättre. då vet man också när första ungen kläcks samt att efter första ungen kläckts så kommer dom andra att kläckas varannan dag, så också där är det viktigt med anteckningar.  Var försiktig när du hanterar äggen. Bakterier från dina fingrar tränger igenom skalet och kan på så vis skada ungen och hämma dess utveckling. God handhygien är väldigt viktigt innan du hanterar äggen. 

Under hela ungarnas uppväxt är det viktigt att fortsätta med den protinrika mat som föräldrarna blev uppmatade med. så dom får all den näring dom behöver för att orka växa sig friska och starka. I den mat föräldrarna stöter upp finns det olika sorters bakterier som är viktiga för ungarnas utveckling och immunförsvar. Och det kan vi aldrig ersätta på konstgjord väg så handmatning och att ta ungarna från sin mamma är inget att rekomendera alls. 

Ungarna lämnar holken när dom är runt 4 veckor och då tar hannen över matningen och uppfostran av dom små nästan helt. När de är nyutflugna är det bra om man ser till att foderkoppar och vatten finns lätt tillgängligt från sittpinnarna så ungarna kan träna på den svåra konsten att skala frön i lugn och ro. De bör också få komma ur buren ofta för flygträning. När man hantera ungarna är det också här viktigt med handhygienen och tvätta sina händer noga då ungarna inte utvecklat sitt emunförsvar och lätt kan bli sjuka. Från att ungarna är ca 7 dagar gamla kan man lyfta upp dem för umgänge en liten stund varje dag. Innan dess ska man hantera dem så lite som möjligt. när du skall öppna holken knacka först så honan lär sig att det är du som kommer, se till att ungarna inte är ifrån holken för länge åt gången, då kan de missa matningen och föräldrarna blir oroliga. Även här bör man ha en tid varje dag som man gör det så man inte stör föräldrarna för mycket. det kan sluta i stora problem. En stressad hona kan överge ungar och ägg och det kan sluta med att ungarna svälter ihjäl. 

När ungarna är 6 veckor gamla kan de flytta hemifrån som tidigast. Men alla ungar är inte redo då och det är viktigt att ge varje unge möjlighet att utvecklas färdigt innan de får flytta. Iaktta ungarna och föräldrarna tillsammans. Om ungarna äter helt självständigt och inte sitter nära sina föräldrar och gosar så mycket längre är de ofta redo. Att finna ett bra nytt hem är väldigt viktigt där dom kan få kompisar, stor fin bur, friflygning, bra kost och kärlek man bör också vara noga med att dom inte skall få komma till ett hem där den i hela sitt liv kommer få sitta ensam, det mår ingen undulat bra av och skall heller inte behöva hamna i ett ensamlevande hem.

Efter att häckningen är avslutad och ungarna hittat nya hem brukar hannen och honan vilja para sig och lägga fler ägg, då tar man bort dom, lägger äggen i frysen och kastar dom sedan samt tar bort holken, när man är en erfaren och duktig uppfödare och ser att föräldrarna är i god kondition kan dom få en kull ungar igen men därefter bör dom få vila i ett helt år gärna mer. 

I nästan alla fall går en häckning bra om föräldrarna är i god kondition och uppmatade bra innan. men det kan också gå väldigt fel i en häckning som jag nu tänker ta upp här nedan.

Värpnöd: En hona med värpnöd lämnar holken och äggen och sitter uppfluffad på en pinne. värpnöd är ett av det mest vanligaste förekommande problemen när det gäller häckning och leder oftast till döden tyvärr. det som händer är att det uppstår kramper i äggledaren. det finns två faser när det gäller värpnöd och det ena är att ägget fastnar i äggledaren och det andra är att en del av äggledaren släpper och följer med ut. Drabbas honan av värpnöd måste man handla snabbt, det man måste göra är håll honan i värme samt hög luftfuktighet i badrummet, ge druvsockervatten i näbben, smörj kloaken och lite in i den med en knappnål med glasknopp som doppas i kroppsvarm olja (solros etc.) Samt massera försiktigt ägget som man klart känner mot kloaken. Lite krångligt är det om man inte är van, men om man smörjer med olja runt kloaken före man för in knappnålshuvudet är det lättare. Rikligt med olja kan behövas så det glider lätt. om fågeln blir sämre måste man handla snabbt och åka akut in till veterinär för hjälp. har man inte har tillgång till fågelkunnig veterinär så kan bland annat djurkliniken roslagstull ge råd till den lokala veterinären.

Orsakerna till värpnöd kan vara:

tunnskaliga ägg till följd av kalkbrist, där av vikten att ge rikligt med kalk under uppmatningen av paret och under häckningen.

Vitaminbrist även där är det lika viktigt med vitamintillskott både under uppmatningen och häckningen. 

För lite motion där av vikten att låta sina undulater få flyga så mycket som möjligt i sitt hem ute i rummet eller en rejäl och bra bur/voljär. Inflammation i äggledaren kan också vara en orsak.

Att honan lagt för många kullar det är därför väldigt viktigt att låta sin hona få vila ett år gärna mer mellan kullarna. 

Ungar som dör i äggen vid tidiga stadier: ibland kläcks aldrig ungarna utan dör istället inne i ägget. Tyvärr är det så ibland att undulatungar dör på ett tidigt stadium. Speciellt gäller detta för unga undulathonor som ännu har en del att lära. Det kan också bero på att honan fått en infektion i äggledaren vilket drabbar ägget och så också fostret det beror oftast på en bakterieinfektion där äggen oftast blir infekterade, så kan också vara fallet när vi hanterar äggen med orena händer men äggen kan också infekteras av smutsiga holkar så noggrann handhygien och rena holkar är väldigt viktigt som också tvättas ur noga och rengörs med desinfektionsmedel mellan olika häckningar.

Ungar som dör i äggen vid senare stadier: Det finns många olika orsaker till varför ungen dör i ägget så som för tjocka äggska, att det finns ohyra i boet, svampinfektioner,  för hög luftfuktighet så ungen druknar i ägget, för låg luftfuktighet så ungen torkar ut, näringsbrist (varför man inte kan tjata nog om vikten av att ge sitt undulatpar en ordentlig och näringsriktigt uppmatnings kost, samt att resten av årtet också ge en bra varierad kost till sitt undulatpar.) Det kan också hända om honan lämnar ägget för länge så det blir kallt. man skall därför störa henne så lite som det bara går samt att ha en nattlampa så honan kan hitta tillbaka till holken under natten.

Ungar som dör direkt efter kläckning: Temperaturer och ägg är det så att innan ruvningen påbörjats Skall äggen vara svala för att fostret inte skall börja utvecklas. När väl ruvningen påbörjats måste den fortgå med smärre avbrott för föräldrarnas födointag och toalettbestyr. Det kan vara dåliga ruvare kanske genom att paret är för unga (där av vikten att inte börja häcka dom före ett års ålder!!) och då kan uppehållen bli för långa, äggen för kalla och fostren dör.

För hög vämre Det kan också ha och göra med att det under heta sommardagar blir för hög omgivningstemperatur. Då dör fostren direkt och även små ungar.

Luftfuktigheten Är en annan viktig faktor för utvecklingen av fostren. Dessvärre är den oftast för låg och fostren dör. Det är därför viktigt att veta i vilken biotop undulaten lever i vilket är ett torrt landskap, man skall försöka hålla en luftfuktighet på mellan 60-70% hos det häckande paret/paren.

Dåligt växande och utvecklade ungar: Kan ha att göra med just för dålig foderstat som då gör att ungarna får näringsbrist. Även stark inavel kan leda till försvagad avkomma.

Honan plockar eller skadar sina ungar: Den vanligaste orsaken till att undulater plockar eller skadar sina ungar är för att foderstaten inte är anpassad till arten. Fåglar i torra områden har inte samma rikliga tillgång på föda som de arter som lever i regnskogar eller andra bördiga områden. när de då får en för riklig tillgång på uppmatningsfoder med överskott av proteiner. blir de så stimulerade att det vill börja med nästa kull innan den första är klar att lämna boet. detta händer ofta hos undulater och nymfkakaduor. Man måste ha väldigt goda kunskaper om de arternas krav. Det kan också bero på stress, att människan kollar i holken för mycket eller att vi hanterar och plockar i ungarna för mycket i tidigt stadium så därför viktigt med små korta stunder.

Klumpighet hos föräldrarna: Kan förekomma och risken finns då att de kan skada ungar eller trampa sönder ägg.

Äggätande föräldrar: När det gäller äggen, i mycket tidigt stadium av ruvningen eller obefruktade kan någon eller bägge föräldrarna börja äta av dem. Har det väl börjat så är risken stor att ett sådant beteende kommer att fortsätt. Även kommande ägg kommer hackas sönder och ätas upp. man kan försöka få stopp på det genom att lägga in ett gips eller trä ägg i samma storlek, då finns en chans att dom ger upp i tron att de inte kan hacka sönder dem. oftast är det dock väldigt svårt att få äggätare att sluta med ofoget.

Spretare: Det kan hända att någon eller flera av ungarnas ben spretar rakt ut från kroppen. Det kan vara det ena benet eller båda. Ungarna kan då inte böja benen alls utan de står i det läget hela tiden. Oftast går det inte att göra något utan man får avliva ungarna. Vuxna spretare får svårt att alls förflytta sig under hela sitt liv. Det finns olika teorier om vad det beror på. För liten grop i holken, för lite bomaterial, att honan ligger för tungt på ungarna, kalkbrist, näringsbrist, ärftliga faktorer etc. Engelska sjukan hos människor beror på d-vitaminbrist. Den gör att benen hårdnar mycket senar. Det verkar sällan kunna kureras utan förebyggande åtgärder med bättre kost och tillgång till UVB-ljus lampa som finns att köpa i välsorterade webbshopar och Zoo-affärer till nästa kull. Den kull ungar som fått spretning kan man genom att tejpa deras ben försiktigt med den mjukaste kirurgtejpen innan den 14:e dagen och låta tejpen sitta ovanför leden som en 8:a i ca en vecka eller två för att sen ta bort tejpen. Under tiden tejpen sitter så kan ungarna röra sig men håller benen på plats så det läker, Lite träning en gång om dagen för att se så de kan greppa ditt finger med båda sina fötter är inte varken tidskrävande eller jobbigt men kan behövas på vissa. Dessa tips finns på flera amerikanska sidor där de även visar hur man kan spjäla Spretare med hjälp av en makeupsvamp. Så ge inte upp era spretarungar där ute utan enkel hjälp finns om oturen skulle vara framme. 

Inavel, Linjeavel och Selektiv avel vad är det? 

Inavel används av uppfödare av tamdjur att fixa önskvärda genetiska egenskaper inom en population eller att försöka ta bort skadliga egenskaper genomatt låta dem manifestera fenotypiskt från genotyperna. Antingen hela dess fysiska skepnad eller en specifik egenskap till exempel dess storlek, färg mm. men genom att inavla kommer det så småningom att uppstå problem och är också något som inte alls rekommenderas.

Dessa här nedan är dom problem som kan uppstå i inavel:

• Minskad fertilitet både i kull storlek och spermiernas livskraft
• Ökade genetiska sjukdomar
• Lägre födelsetal
• Högre dödlighet hos ungar
• Långsammare tillväxt
• Mindre vuxen storlek
• Förlust av immunsystemets funktion

Linjeavel
Linjeavel är en form av inavel, linjeavel kan omfatta korsningar mellan individer och deras ättlingar eller två kusiner. Linjeavel sägs ha mindre sannolikhet att orsaka problem i den första

- generationen än vad inavel, men med tiden kan linjeavel minska den 

- genetiska mångfalden i en population och orsaka problem relaterade till

- en alltför liten genpoolen som kan ge ökad förekomst av

- genetiska sjukdomar.

Selektiv avel
Selektiv avel är den process genom vilken människan väljer ut vilka djur som skall paras med varandra för att få fram speciella egenskaper. Om man bara väljer efter utseende får man så småningom problem med temperament, sjukdomar och också storleken på djuret.
Det är alltså inte alltid bra att välja par för att avla på, ibland är det också bra att låta naturen ha sin gång och låta fåglarna få välja partnerskap själva.

Undulaten här i Sverige är väldigt hårt avlade och också på många håll sönderavlade vilket har ökat sjukdomar som cancer och andra sjukdomar och även minskat medellivslängden hos dom. Innan var medellivslängden på 12-13 år idag ligger den på runt 6-7 års ålder. 

Vad Som händer När Man Handmatar ungar!

 Att ta ungarna från sina föräldrar i tron om att hand tämja dom bättre är inte att rekommendera. Man bör bara handmata i allvarliga eller desperata situationer där fågelmamman eller fågelpappan dör. Men oftast klarar hanen eller honan av den uppgiften helt själv med lite stöttning från uppfödaren som hjälper till om inte ungarna är tillräckligt matade/fulla i krävan.

Att Hand mata ungar är tidskrävande, tröttsamt, svårt och jobbigt!

I den mat föräldrarna stöter upp finns det olika sorters bakterier som är viktiga för ungarnas utveckling och immunförsvar. Och det kan vi aldrig ersätta på konstgjord väg så handmatning och att ta ungarna från sin mamma är inget att rekomendera alls.

Att handträna ungarna kan uppnås jätte bra genom att hantera ungarna från holken två gånger varje dag under 10 till 15 minuter samma tid varje dag för att inte stressa honan och alltså behöver man inte ta dom från föräldrarna för att uppnå detta resultat.Ungarna lär sig också att vara en fågel med föräldrarna och lär sig av föräldrarna hur man skalar fröna o.s.v
 
handmatade ungar får inte alls samma immunförsvar som föräldrar-uppfödda ungar då dom inte får i sig av de olika sorters bakterier som är viktiga för deras utveckling vilket gör dom kännsligare för sjukdomar.

Nykläckta ungar lider oftast brist på K-vitamin då de har med sig begränsad mängd från ägget. Ungar som blivit handmatade från dag ett om man inte vet om det kan bristen orsaka blödningar.Vitamin K hjälper blodet att levra sig.

Candida albicans en mögelsvamp som angriper luftvägarna och matsmältningssystemet som är väldigt vanligt hos handuppfödda ungar då vi människor kan ha det på våra händer som i sin tur drabbar ungarna.

allt som allt är det alltså bättre att låta fågelföräldrarna få ta hand om uppgiften att mata och ta hand om sina ungar. För i slutändan är det de allra bästa.

Luften är superviktig för dina undlater!

Frisk och ren luft är alltid en självklarhet för oss människor men också för våra älskade Undulater. Deras lungor och luftsäckar är oerhört känsliga och deras lungor är uppbyggd på ett helt annat sätt än människans och andra däggdjurs lungor, dom har nämligen ett komplicerat system av lungsäckar.

Dessa lungsäckar gör att dom kan ta upp mycket mer syre ur luften och det innebär att dom kan utföra den enorma kraftansträngning som flygning innebär. En undulat har heller inga flimmerhår så som vi människor och däggdjur har och det gör att det då finns en väldigt negativ sida av att kunna ta upp mer syre ur luften då dom kan dra på sig en mängd olika luftburna sjukdomar som sätter sig i lungorna och dom känsliga lungsäckarna. Det kan vara smittoämnen så som Papegojsjukan, Lunginflammation, Fågelinfluensan och andra virus och bakterier som då kan ge lungsäcks inflammationer mm. 

Mögelsporer så som Aspergillus och Candida albicans som är mögelsvampar vars sporer trivs där luften är dålig och i varma, fuktiga och helst mörka miljöer så som i matjord, komposter, husdamm, livsmedel etc. Detta gör att när vi har våra undulater inomhus så måste luften vara bra för dom och man måste se till att dom har ren frisk luft som kan strömma genom deras näsborrar hela tiden genom att vädra ofta och hålla det så dammfritt som möjligt i hemmet. För att slippa förrymda fåglar kan man sätta upp en myggnäts-ram i fönstret medans man vädrar eller en ram med vanligt 12*12 mm maskor så man också kan ha öppet när det är varmare dagar. Tänk på att drag inte är bra för undulater, Ett fönster som står öppet bara på glänt kan ge drag och det kan även så kallade vädringsluckor. Det är för att det blir väldigt koncentrerat luftflöde som strömmar in genom en liten öppning. Ett fönster som står vidöppet ska det vara för att inte vara skadligt för undulaterna. 

Giftfria gröna växter att sätta i rummet är ett effektivt sätt att få in mer syre i rummet. Det är nämligen växterna som bildar syret i vår atmosfär och så även i ett rum.

Att låta sina undulater stå ute på sommaren i sin bur eller en egenbyggd voljär är det allra bästa för dom små liven. där får dom maximalt med syre och dom blir alltid mycket piggare ute än vad dom blir inne då dom får just mer luft i sina känsliga lungor och lungsäckar som strömmar igenom näsborrarna med ett jämnt flöde. 

En utomhuslevande fågel som får lov att välja mellan att gå ut och in är i regel mycket friskare än en inomhuslevande fågel tack vare den friska luften ute. En undulat kan börja vara ute när det börjar bli varmt runt maj månad och graderna är över 15-16 grader och då bör dom vänjas långsamt med att få vara ute, därefter kan dom vara ända fram till slutet av augusti ibland en bit in i september om vädret tillåter det.

Det man skall tänka på om man skall ha fåglarna ute under sommaren är att först se till att ha en stor och stadig bur som är rymningssäker, gärna en egengjord voljär med tillhörande sluss som hjälper till att hålla sina älskade fåglar innanför burens väggar. Man skall också tänka på att det skall finnas ett vind och solskyddat läge där fåglarna kan söka skydd om dom vill det. På buren eller voljären är det bra att också ha dubbla nät som skydd för rovdjur.

SJUKDOMAR SOM DRABBAR UNDULATER!

Informationen är hämtad från dessa super bra artiklar som jag lärt mig mycket från, gå gärna in och kolla in deras härliga info och tackar dom inerligt för fin och bra fakta:

http://www.fagelkliniken.se

http://www.veterinaren.nu

http://www.djurriket.com

http://www.djurriket.com/PDF/SJUKDOMARSAMMANSTALLNING.pdf 

http://hem.passagen.se/cockatiel/giardia.htm

 http://www.finchniche.com/features_canker.php

undulaten kan bli sjuka precis som vi, om undulaten inte längre är livlig och aktiv, är den sjuk, tecken på sjukdom är bl a lös eller missfärgad avföring, uppburrad matt fjäderdräkt, matta ögon eller att fågeln andas med öppen näbb. Sitter fågeln uppburrad på burbotten är det väldigt långt gånget i sjukdomen. Sjukdomsförloppen kan vara mycket snabb och därför skall veterinär kontaktas omgående och då helst skall man vända sig till en fågel kunnig veterinär! Finns inte det nära till hands kan man åka till någon lokal veterinär som då kan med djurkliniken Roslagstull ha telefonkontkat under tiden då dom är specialiserade på just fåglar. När behandlingar sätts in på fågeln/fåglarna är det noga att man rengör bur/omgivning och använda sig av virkon S som tar död på det mesta, man skall också alltid tänka på att ha god hand hygien när man håller på med fåglarnas foder då vi kan bära smitta på våra händer som då fåglarna kan utsättas för. att ha ett eget apotek med olika preparat är bra och kan i många fall hjälpa till att förebygga. men veterinär till den okunniga är alltid det bästa. Sjukdomar från A-Ö som drabbar undulaten plus annan viktig info är: 

avföring/spillning Det är viktigt att studera undulaternas avföring som kallas för spillningen då man oftast genom den kan se hur fågeln mår och lätt se förändringar. fåglar har en snabb matsmältning, mycket kortare än en människa. det som man fram för allt skall hålla koll på är avföringens färg, lukt och mängd. undulater bajsar ungefär 35-50 gånger om dagen. Så ändrar avföringen färg, konsistens och innehåll är det ett tecken på att fågeln är sjuk. Det finns tre delar i spillningen: 

Den flytande urindelen skall vara klar och färglös, den fasta urindelen skall vara krämvit nästan lite kalkig, den skall inte vara gul eller grön!! den sista delen i spillningen avföringen skall inte innehålla osmälta frön och växtdelar eller lukta illa. Tänk på att morötter, rödbettor, blåbär mm. kan ge krafitga färg-förändringar i spillningen! äter undulaterna frön brukar färgen på spillningen vara grön eller svart och äter dom pellets är spillningen mer brunaktig.

Vid Fettlever förändras urarter och urin på fågeln och får en färgförändring till gult eller grönt.

Diarré är en av de vanligaste symptom som ses hos sjuka undulater, faktiskt kan det vara det enda tecknet på sjukdom och det är viktigt att studera avföringen hos våra fåglar och känna igen tecknen på det. Detta kan vara milt och inte jätte farligt men kräver behandling men det kan också bli allvarligt och då dödligt.

Diarré leder till förlust av vätska så att fågeln kan dehydratiseras (avspjälkas på vatten, bli uttorkad), detta kan leda till förlust av salter och mineraler hos fågeln som i sin tur kan leda till allmän svaghet.

Är detta långvarigt kan detta störa matsmältningen eller fågeln inte få i sig sin mat vilket leder till viktminskning och eventuell svält. 

Något som inte många fågelägare med sjuka fåglar vet om är att det finns en komplikation av diarrén som är att spillning kan bli klibbiga och fastna runt fjädrarna och då runt kloaken (rumpan). detta kallas för clag som är det tillstånd i vilket spillning ackumuleras (gradvis, under längre tid) runt och över kloaken, sådan spillning (avföring) bildar sedan en torr hård massa som hindrar passage av avföring och urin på utsidan och restprodukterna/avföringsavfallet samlas inuti fågeln och leder till döden inom några dagar om inget görs åt saken. En annan komplikation av diarré är att skador på tarmarna ibland påverkar bukspottkörteln genom att blockera dess kanal till tarmen. Bukspottkörteln utsöndrar en hel del matsmältningsenzymer och om dessa inte komma in i tarmen och till matsmältningen blir då matsmältningen betydligt nedsatt.

Om inte fågeln ses underifrån kan detta missas om det inte är mycket stora clag, därför är det ytterst viktigt att även hålla koll på vad som händer i rumpan på fågeln. Och hur många entusiaster titta på fåglar på detta sätt? Inte alls många, det är inte heller många som känner till vad clag gör med fågeln.
Drabbade området med clag måste rengöras. Den torra clagen ska inte dras av utan mjukas upp i vatten och försiktigt avlägsnas. Om borttagningen försenas kan fågeln dö, men fågeln kan fortfarande dö även efter att claget tagits bort då avfallsprodukter kan ha samlats i fågelns systemet. 

Claget måste avlägsnas minst två gånger om dagen tills fågeln fått medicin och tills medicinen kommit igång att börja verka och inget clag ses i kloaköppningen. Därför är det en god idé att sätta fågeln i en liten bur där den lätt kan fångas. Huden under claget är oftast inflammerad och öm och göra så mer clag fastnar i fågeln. Man kan smörja fågeln med t ex cocosolja eller annan olja för att mjuka upp området lite grann och göra så fågeln känner sig lite mer bekväm.

Det finns en mängd orsaker till varför clag uppstår så också diarré, enterit ( inflammation i tunntarmen som orsakas av bakterie- eller virusinfektion eller bakteriegifter), olika typer av cancer, megabacterios, svampinfektioner i muskelmagen, inflammerad lever och maskangrepp. Vilket veterinär kommer att behandla beroende på vilken/vilka sjukdomar det är.

Tänk också på att om fågeln äter mat den inte äter så ofta eller förorenad mat kan leda till diarré, så även vattniga livsmedel så som sallad eller för mycket frukt eller fågeln dricka stora mängder mjölk eller oljiga vätskor.

Hur man bör gå till väga med en fågel som lider av Diarré

Den drabbade fågeln bör hållas varm då allvarligt drabbade fåglar drabbas och dör mer av hypotermi än själva sjukdomen eftersom de saknar tillräckliga energireserver för att hålla sig varma, i de som avger värme kommer bevara deras energiförsörjning. Det är viktigt att hela tiden besörja den sjuka fågeln vatten, dricker inte fågeln av vattnet måste man ingripa och ge fåglarna via en spruta och i munnen flera gånger om dagen. 

Man kan då blanda med vattnet dextrosol, en liten nypa salt, ett bra mineralpulver, och ju fler mineraler i pulvret ju bättre är det samt probiotika, denna blandning är för att få i fågeln det förlorade saltet, mineralerna, få igång goda bakterier hos fågeln samt få upp energin på fågeln. Tänk också på att probiotika spelar en väldigt viktig roll för att få till goda bakterier i tarmen hos fågeln och för att få igång magen på fågeln. Även svart te sägs vara bra för dessa sjuka fåglar.

En del av infon funnen här

http://www.bestofbreeds.net/wbo/article13.htm

http://www.49w.us/article_baker01.htm

A-vitaminbrist A-vitamin är något som inte undulaterna själv kan tillverka så det måste tillföras i kosten. Amasoner anses vara extra känsliga för just A-vitaminbrist. A-vitamin behövs för att bl.a. bentillväxt, reproduktion, immunförsvarets utveckling och underhåll av friska slemhinnor. Att bara ge dina fåglar frön ger inte så mycket a-vitamin utan man måste tillföras i kosten genom att att ge grönsaker, frukt, bär och annat där det finns just a-vitamin.

Symptomen på a-vitaminbrist är att dom kan se lite snoriga ut, nysa och sitta uppburrade, fågeln magrar av trotts att den äter bra, väsande andning, igenkorkade näsborrar, depression, diarré, stjärtvippande, avmagring, aptitlöshet, svullna ögon, konstig lukt ur munnen Huden och fjädrarna brukar dessutom vara av dålig kvalité. En del fåglar utvecklar plockningsproblem till följd av klåda, torr hud och irritation i huden. Har bristen pågått en tid kan det ha utvecklats luftvägssjukdom eller tumörsjukdom. Viktigt att tänka på i sammanhanget är att överdosering av A-vitamin kan ge väldigt likartade symptom.

Det finns också en form av a-vitaminbrist som då kan bli kronisk a-vitaminbrist och det på grund av långvarig bristfällig kost. A-vitaminbrist kan leda till kronisk a-vitaminbrist och som följd otillräckligt intag, försämrat fettupptag, eller leversjukdomar. Brist försämrar immunförsvar och blodbildningen och orsakar utslag och typiska ögoneffekter.

Primär-vitaminbrist orsakas oftast av långvarig felaktig kost och enbart en frö-diet och A-vitaminbrist är vanligt vid långvarigt för lågt proteinintag.
När det gäller proteinbristen så är det inte bara för att kosten är bristfällig, utan också på grund av vitamin A för lagring och transport är defekt alltså väldigt lite av eller inget alls. Keratinisering av huden och i slemhinnor kan ske. keratinisering kan också ske i luftvägarna och mage.

Just när det gäller att häcka med sina fåglar och dom inte får tillräckligt med a-vitamin i kosten kan orsaka mjuka skal på äggen, av det befruktade äggen kläcks färre än normalt. 

Behandlingen: man måste först behandla dom följdsjukdomar som a-vitaminbrist ger om fågeln är jättesjuk sedan är det då jätte viktigt att ge sina fåglar just vitaminpulver som innehåller a-vitaminer strödd på maten samt grönsaker gärna morötter varje dag hela som rivna då dom innehåller mycket a-vitamin samt också örter, bär i kosten och ibland frukt.
90 % av A-vitaminet finns lagrat i levern, djur och människor klarar sig ca 2 -3 månader på depåerna. Infektioner och sjukdomar utarmar A-vitamin-förråden därför är det viktigt att man ser till att ge mycket av en a-vitaminrik kost och också av karoten rik kost som ju omvandlas i deras kroppar till a-vitamin.

Frukt, grönsaker, bär och växter i naturen som innehåller A-vitamin är: Blomkål, Broccoli, Brysselkål, Chili (särskilt den röda), Endiver, Grönkål, Lingon, Maskrosblad, Melon, Morötter, Nypon, Nässlor, Papaya, Persilja, Plommon (gives i små mängder), Röd paprika, Spenat, Sparris, Sötpotatis, Tomater, kokt Ägg. Starkt färgade grönsaker innehåller mer A-vitamin.

ett bra vitaminpulver för fågel innehåller alltid a-vitaminer men man skall inte överdosera a-vitaminer eller vitaminer i övrigt, just a-vitamin som då är en fettlöslig vitamin som i för stor mängd är dålig för kroppen och sätter sig i levern. Så följ alltid rekommendationerna.

Aspergillos: Aspergillos är en svampsjukdom som orsakas av aspergillus mögelsvampar och anses vara en av, om inte den vanligaste, orsakerna till luftvägssjukdomar i sällskapsfåglar. Aspergillus är en mögelsvamp som kan växa och skapa problem i fågelkroppen. Denna svamp finns allmänt i våran och fåglarnas miljö så som matjord, komposter, husdammar, livsmedel etc.

Svampen trivs i varma, fuktiga och mörka miljöer och kan drabba många fågelarter men också däggdjur och människor. Allra kändast för att drabbas av detta är grå jakos. Skönt att veta är att svampen inte smittar fåglar emellan. Aspergillus kan yttra sig lokalt eller allmänt och sjukdomsförloppet kan vara akut eller kroniskt. När det kommer till denna svampen är det allt som oftast den mycket unga och mycket gamla som har störst risk att utveckla aspergillus men också dom fåglar som går på antibiotika samt de fåglar vars immunsystem är sänkt på grund av stress, dålig kost eller annan sjukdom.

Symptomen vid aspergillius När det kommer till denna svamp kan alla inre organ angripas av organismen och kolonier av svampar kan växa som tumörer i fågelkroppen. Andningssystemet är den primära platsen för infektion där vita knutor visas och slutligen tränga igenom vävnaden och ett stort antal sporer kommer då in i blodomloppet. Sporerna färdas sedan i hela kroppen på fågeln och kan då infektera flera organ inklusive njurar, hud, muskler, mag-tarmkanalen, lever, ögon och hjärna. Den akuta formen drabbar oftast unga fåglar och leder många gånger till hastiga dödsfall.

När det kommer till symptom på den akuta formen inkluderar det andnöd, kraftig trötthet, upphörd aptit, cyanos (en blåaktig färgning av slemhinnor och / eller hud) samt ökat vattenintag och vätskerik avföring.

Den kroniska formen är mycket vanligare och tyvärr mycket mer dödlig på grund av dess lömska natur. Den kroniska formen har ett smygande händelseförlopp med dämpat beteende, försämrad aptit och avmagring, svullen i ansiktet, den kan ha svårt att röra sig, ha svårt för att andas (andningsbesvär brukar inte upptäckas förrän sent i sjukdomsförloppet).

Den lokala formen är granulombildning (ansamlingar av svampen) i näsborrar, bihålor, luftstrupe och struphuvud. När granulom bildas i näsborrarna och bihålorna ses de som svullnad i ansiktet och uttöjda näsborrar.

Om lever angripits ses en grön missfärgning på urarterna och veterinären kan känna en förstorad lever. Ospecifika symptom kan inkludera minskad aptit som leder till viktnedgång och muskelförtvining. Om njurar angrips kan man se symptom av ökat drickande, vätskerik avföring och gikt. man kan också se sådant som uppstötningar, onormal avföring eller diarré, överdriven urinering, depression och apati.

Det är vanligt med sekundära bakterieinfektioner och då kan det rinna från näsborrar eller ögon samt fågeln kan må allmänt dåligt och kan orsaka förändrad röst och även pipljud kan förekomma. Om någon del av det centrala nervsystemet har blivit involverade, kan fågeln ha darrningar, en ojämn eller ostadig gång, anfall eller förlamning. Alla sällskapsfåglar kan utveckla sjukdomen, men de mest drabbade arter är grå jakos, Amazon och pionus papegojor. på undulater ser man sällan svamp i mun och svalj.

Diagnostisering och behandling
Aspergillus kan vara mycket svårt att diagnostisera eftersom de sjukdomstecken som finns inblandat kan också finnas i en rad andra sjukdomar, särskilt i kronisk form. Misstänker man denna svamp på sin fågel är det då fågelkunniga veterinärer som gäller för att fastställa sjukdomen.
Lokal, akut eller kronisk infektion behandlas med antifungika (svampdödande medel) ett av dessa medel heter Itrafungol som man ger 5-10 mg/kg en eller två gånger per dag i en månads tid ibland under hela fågelns liv som veterinären skriver ut, man kan också låta fågeln andas in en ånga med atifungika som sker hos fågelkunnig veterinär. Den orala formen av behandling ges via munnen i 4-6 månader, ibland längre.

Bästa förebyggande åtgärden är att använda foder av god kvalitet, med pellets som bas och en varierad kost, se till att dom frön man ger fåglarna har en god kvalité och inte luktar fuktigt/mögligt, undvik både solrosfrön med skal på samt jordnötter som har en stor andel av denna svamp i sig (skalade solrosfrön är okej), låt inte blöt mat stå framme för länge så som röror, gröt och annat, tvätta grönsaker och frukt noga innan servering, viktigt också att hålla en god hygien samt bra luftkvalité inomhus som är otroligt viktigt för dina fåglar. Håll bur och inredning torr och välstädad, införskaffa mer än gärna en luftrenare som renar luften.

Infon funnen på dessa sidor

http://www.avianbiotech.com/diseases/aspergillosis.htm

http://www.peteducation.com/article.cfm?c=15+1829&aid=2384

http://birdline.org.uk/Parrots/Health-Care/Aspergillus-in-Parrots

http://www.mickaboo.org/newsletter/apr11/art2.html

http://pets.thenest.com/aspergillosis-parrots-8848.html

http://www.veterinarypartner.com/Content.plx?A=3241&

http://www.petmd.com/bird/conditions/respiratory/c_bd_Aspergillosis

http://www.sva.se/djurhalsa/vilda-djur/viltsjukdomar/aspergillos-faglar

http://www.veterinaren.nu/fagel/sjukdomar/infektioner-och-parasiter/aspergillos-papegoja

Candida albicans: Är en mögelsvamp som angriper luftvägarna och matsmältningssystemet och kan vara dödlig. Symptomen är att dom kastar upp frön, munnen får vitaktiga beläggningar, krävan töms mycket långsamt, fågeln får diarré med en sötaktig doft och ibland luktar det även sött i munen. Om candidasvampen ökar eller om det finns några skador på mag-tarmkanalen, kan Candida orsaka problem i mag-tarmkanalen och andra organ inklusive näbb och andningsorganen. Candida kan också infektera hud, fjädrar, ögon och fortplantningsorganen, men detta är vanligare på fåglar som inte tillhör papegojsläktet, det är undulater med nedsatt emunförsvar som drabbas, främst handuppfödda ungar. det är en vanlig mögelsvamp som kan smitta många djurarter.

om Infektionen drabbar munn och näbb kan det orsaka: dålig andedräkt, och vita, upphöjda områden (så kalld torsk) med tjockt klart eller vitt material i munnen.

om Infektionen drabbar krävan kan dessa symptom förekomma: uppstötningar/kräkningar, depression, aptitlöshet, en förtjockning av krävan, försenad tömning av krävan, samt eventuell kräv impakning.

Om infektion uppstår lägre i mag-tarmkanalen kan det dessa symptom uppträda: depression, minskad aptit, viktminskning, kräkningar och diarré. Eftersom att upptagningen av näringsämnen från tarmarna är nedsatt kan en viktminskning följa och svampinfektionen blir kronisk.

Om infektion uppstår i luftvägarna kan det dessa symptom uppträda: kan Candida orsaka nästäppa,förändringar i rösten, andningssvårigheter, snabb andning.

Det finns många orskaer som kan ligga till grund till ett candidasvamp angrepp bland annat: Långvarig antibiotika användning, dålig burhygien, A-vitaminbrist, undernäring (och enbart en frödiet), av andra infektioner så som poxvirus eller Trichomonas, närvaro av andra hälsoproblem så som trauma eller rökinhalation,  all form av stress så som att flytta mm.

Förebyga: Candidas uppstår när någon annan faktor negativt påverkar hälsan hos fågeln. Genom att tillhandahålla en ren miljö och rätt kost, minska eller eliminera eventuella orsaker till stress och förhindrar kontakt med någon potentiellt sjuk fågel, kan man slippa risken av ett candida svampangrepp. Det är viktigt med handhygien när vi håller på med fågelns foder då vi människor kan ha det på våra händer och saliv. fågeln behnaldas med svampmedicin. 

Coccidios: Coccidios är små encelliga organismer även kallat protozer. Ett virus som fungerar som en parasit, attackerar fåglarna tarmkanalen. Denna sjukdom är vanligast på undulater, kanariefåglar, finkar, duvor och höns. Den gynas i förorenade voljärer eller burar, förorenat vatten, som då sprids från fågel till fågel, även mellan mamma och unge vid matning. Många fåglar kan bära coccidier och sprida viruset utan att visa några symptom. Stress, försämrat emmunförsvar, överfylda burar kan orsaka sjukdomen bryter ut. symptomen är aptitlöshet, slöhet, överdriven viktminskning trotts att fågeln äter bra, dålig fjäder kvalite, uttorkning, Förlust av balans och grönaktig diarré till plötslig död.

man ställer diagnos via avföringsprov som man sedan tar nytt för att konstatera att inte nya coccider tillkommit. veterinären ordinerar preparat som dödar cocciderna. gott om utrymme för fåglarna är viktigt där dom inte behöver komma i kontkat med avföringen, noggrann hygien är viktigt i fåglarnas utrymme.

Cochlosoma: En rörlig liten parasit, den är vanlig hos Gouldsamadiner men också hos andra finkar förekommer den och det är framförallt unga fåglar som blir sjuka. hos unga fåglar är symptomen dålig tillväxt och dödsfall är vanliga. Hos äldre fåglar är symptomen kräkningar, skum vid näbben, viktminskning även ifall fågeln ser ut att äta bra som sedan leder till döden samt svaghet eller bara dålig prestation.
Organismen sprids vanligen via mat och vatten till dom vuxna fåglarna och vidare från föräldrarna till deras ungar. För stor fågelbesättning, dålig hygien och andra stressfaktorer ger större smittspridning och försvagar fåglarna så att latenta infektioner blir aktiva och orsakar sjukdom. Just cochlosoma är svårare att bli av med än många andra protozer på grund av sin livscykel och dess förmåga att gräva sig in i slemhinnan i tarmen. Att få bort allt dom parasiter som lever fritt i tarmen men dom som grävt sig in kräver en längre behandling för att få bort. Behandlas effektivt med metronidazol eller ronidazolpreparat så som Axilur.

dosering Axilur
125 mg/liter vatten ges 1 gång dagligen i 5 dagar åt de flesta fågelarter (rådfråga veterinär om längden att behandla fåglarna med).

eller 10-20 mg/kg fågel ges 1 gång dagligen i 5 dagar i munnen/näbben (rådfråga veterinär om längden att behandla fåglarna med).

kalciumbrist, magnesiumbrist och D-vitaminbrist: Dessa brister är vanligt på undulater men också på andra fågelarter och om dom inte får tillräkligt av dessa kan dom bli sjuka. Det är viktigt att känna till att mineralerna Kalcium och magnesium samt D-vitamin är polare i fågelkroppen så att säga och alla dessa samarbetar ihop och råder det brist på den ena kan inte den andra fungera lika bra och ger då olika sorters bristsjukdomar. 

Kalcium
Fåglarna behöver Kalcium för uppbyggnaden och läkningen av ben och för näbb, för hormonproduktionen, för deras muskelfunktion, blodets koagulering och för överföringen av nervimpulser även för fjäderskruden så den håller sig i form. Kalcium med magnesium håller hjärtrytmen regelbunden. Kalcium är även nödvändigt för att överföringen av vitamin B12 ska kunna ske.
Forskning säger att 98% av sällskapsfåglar som får mindre än de rekommenderade nivåerna av kalcium i kosten ger fall av fjäder plockning. Kalcium är involverade i både nerv-och muskelfunktionen. Kalcium brist hos fåglar visar ofta nervösa beteenden som rädsla, aggression och fjäder plockning. Alltså kan man inte tjata nog om hur viktig kosten är för våra fåglar! Den är A och O i allt djurägande och fri tillgång på kalksten eller kalkpulver är viktigt för våra fåglar.
Toxicitet/överdosering är ovanligt hos papegojor och fåglar när det gäller kalcium, men kan komma att öka då pellets med en hög halt av vitamin D3 ges. Så det gäller att hålla koll så det inte blir för mycket kalkpulver i så fall lyder regeln lagom är bäst.

Magnesium
Magnesiumet behöver fågelkroppen för att kunna absorbera kalciumet och är också väsentligt för att nerver och muskler skall fungera effektivt.
Magnesium är viktigt för fåglarnas hjärta och hela deras blodcirkulationssystemet. Magnesium hjälper också till att omvandla blodsocker till energi, bidrar till att förhindra kalkavlagringar samt förbättrar motståndskraften och skyddar cellerna mot många sjukdomar. Kemiska gödningsmedel hindrar växterna från att dra åt sig magnesium ur jorden vilket gör att det inte alltid finns så mycket magnesium att få i sig via födan. 

D-vitamin
D-vitamin sägs vara både ett vitamin och ett prohormon. I fågelkroppen omvandlas vitamin- D3 till den aktiva formen av D-vitamin som kallas kalcitriol. D-vitaminet, som bildas i huden hos fåglarna när dom får vistas i solen är viktigt och har en mycket betydande roll vid regleringen av kalciumnivån i deras blod. Detta påverkar i sin tur skelettets styrka hos fåglarna.
För att fåglarnas kroppar ska kunna bilda D-vitamin behövs ultraviolett ljus, antingen från solen eller ifrån en uvb-ljuslampa. Solen som är en bristvara för all oss både djur och människor som lever i Norden, eftersom solbestrålningen i stora delar av landet bara är tillräcklig under sommar-halvåret. För fåglar som vistas inomhus försvåras D-vitaminproduktionen om dom inte har tillgång till uvb-ljus. D-vitamin spelar en viktig roll även för balanssinnet och muskelstyrkan. tänk på att D-vitamin är ett fettlösligt vitamin och att det bildas i huden hos fåglarna vid solljus.
D-vitamin och särskillt D3-vitaminet är viktigt för kalciumupptaget som bygger upp fåglarnas skelett.  fågeln själv bildar vitamin D3 av solens UVB-ljus eller UVB-lampa. Genom att fågeln bildar vitamin D3 så kan den lättare ta upp kalk ur födan. Kalciumintaget är mycket viktigt för växande undulater, det behövs för bildandet av skelettet och nervbanorna.
D-vitaminbrist ger dåligt skelett, med lättare att få benbrott, felställda ben, tunnskaliga ägg och kramper pågrund av lågt kalkinnehåll i blodet. är fågeln urkalkad ger veterinären akut kalkinjektioner, viktigt att snabbt ändra i foderstaten och ge pulver som innehåller D-vitaminer samt ha en uv-ljuslampa ovanför buren som ger fågeln det viktiga D3-vitaminerna.
Att få komma ut i solen är det bästa sättet för fågeln att få i sig av D-vitaminer och även D3-vitaminer. Brist på D-vitamin gör att växande fåglar får missbildningar i skelettet och dessutom kan långvarig vitamin D och eller kalkbrist göra att skelettet urkalkas så mycket att undulaten inte längre kan flyga. Ungarna kan bli så kallade spretare om inte föräldrarna får tillräkligt med kalk under häckningen och ungarna får mjuka och deformerade i benen. Det är vitkigt att finna en bra balans med D-vitamin då det är ett är fettlösligt vitamin och kan lagras i kroppen, men de utgör ingen fara för undulatens hälsa om de konsumeras enligt rekommendationer och inte övergers.
Att ha en klaksten eller shepiaskal (bläckfiskskelett) hängandes i buren kan fåglarna välja själva när dom vill inta det, men att också då och då strö över d-vitaminpulver över uppblött foder. Man kan krossa shepiaskalet och strö över en nypa till varje fågel eller köpa i välsorterade zoo-affärer. Att ha fåglarna ute under vår, sommar och tidig höst får dom i sig dom viktiga D3-vitaminerna via solljuset och under vintern är det vitkgit att ha en uvb-lampa hos undulaterna.

Upptaget av kalcium hämmas även av sådant som innehåller oxalsyra exempelvis: spenat, rabarber och tomat. 

Bra mat för fåglarna där man kan finna kalcium:
Broccoli, Bönor, Kalkstenar (i zoo-affärer) Keso (mager laktosfri), Sepiaskal (bläckfiskskelett) Sesamfrön, Nypon, Yoghurt (mager laktosfri ), Ärtor, Örtsalt.

Bra mat för fåglarna där man kan finna magensium:
Brännässlor (torkade), Bönor, Bovete, Groddade frön, Gröna grönsaker, Pumpafrön, Sesamfrön (bör ges då och då), Vetegroddar, Vetekli.

Bra mat för fåglarna där man kan finna D-vitamin:
Hårdkokt ägg (särskilt äggulan), Yoghurt (mager laktosfri). 
Samt att dom får vistas utomhus så mycket som möjligt under vår, sommar och tidig höst då mår dom som bäst och får i sig av dom viktiga vitamin-D3 som omvandlas till vitamin-D i fåglarnas kroppar!

Diabetes Diabetes drabbar även fåglar men inte på samma sätt som hos oss människor eller däggdjur. fåglar har inte insulinbrist utan en överproduktion av glucagon som är ett hormon som stödjer och ökar sockermängden i blodet genom att öka nedbrytningen i levern, det gör att blodsockernivåerna stiger kraftigt. Denna diabetes heter även
diabetes mellitus och är faktiskt en sjukdom som involverar bukspottkörteln.

Vad som orsakar diabetes hos fåglar är okänt. Vissa spekulerar att vikt, kost och ärftlighet är faktorer som gör att fåglar får det. Det är vanligast hos nymkakaduor, undulater och tukaner.

Symptomen är att fågeln kissar ovanligt mycket, går ner i vikt trotts att den äter hela tiden. det beror på att fågeln inte kan ta tillvara på kolhydraterna från kosten och känner sig då hungrig hela tiden. kroppen bryter då ner fågelns egna proteiner och kroppsfett. man kan behandla med insulin som ges 2 gånger dagligen i bröstmuskeln men det är oftast stressigt för fågeln och jobbigt för ägaren samt att fågelns kropp bryter ner insulinet snabbar än däggdjur.
Man sätter också in en strikt pelletsdiet så man kan hålla koll på vad fågeln äter. Viktigt också att kolla över pelletsen så inte den har för stor andel socker i sig om fågeln med diabetes har en pelletsdiet. Många pellets innehåller oftast en hel del socker så hör med veterinär vilken dom rekommenderar till just din fågel som drabbats. 
Insulinchocker på en fågel kan ge muskelkramper och fågeln hamnar i koma eller dör. dom drabbas också oftare och lättare av infketioner som kan drabba dom illa. oftast är det bäst att låta fågeln somna in.

Väljer man att låta sin fågel leva med sin diabetes finns det saker man som ägare bör tänka på och det är också mycket viktigt att tänka på varje dag i fågelns resterande liv. Fågeln skall få en kost med lågt intag av kolhydrater. Många kolhydrater bryts ner till enkla sockerarter under matsmältningen, så det är viktigt för att kontrollera diabetesen hos sin fågel. Det är också viktigt att erbjuda en kost med mat som innehåller lågt om socker. Regelbundna matvanor är också viktigt där fågeln inte går utan mat för länge precis som för oss människor med diabetes.
Vissa kolhydrater är nödvändiga för livet, så de bör inte elimineras helt från kosten. Det är också viktigt att mängden av daglig aktivitet och träning för en diabetiker fågel regleras för att hålla blodsockernivåerna inom normala gränser. Lågt blodsocker kan orsaka skakningar, blek, kall hud, ångest och kan även utvecklas till hypoglykemiska kramper och död. Vid första tecken på hypoglykemi, bör något som innehåller enkla sockerarter administreras (men inte choklad eller koffein innehåller produkter).

Kost för drabbade diabetes fåglar
Grönsaker,Groddar, Baljväxter (gröna och röda linser), Odlade skott, fullkornsprodukter (då och då), bär då och då. 

Kost att undvika för en diabetiker-fågel
när det gäller drabbade diabets-fåglar är dom snabba kolhydraterna samt sockerrika saker som då är dessa produkter:
Frukt, Godisstänger, Kokt potatis, Majs, Riskakor, Vit kokt pasta, Vitt kokt ris, Vitt mjöl (bröd), Ärtor.

Mer saker som är bra att ge fåglar med diabetes i kosttillskottsväg men också annat

- Blåbär Är otroligt antioxidant-rika och bären innehåller också rikligt med A, C, E och B6-vitaminer, kalcium, kalium, fosfor, järn och magnesium. Bären i sig har knappast någon direkt blodsockerreglerande verkan men de innehåller rikligt med antioxidativt verkande  anthocyaoncider som är oerhört viktiga för fåglar med diabetes men bären förekommer i flera huskurer vid diabetes. C-vitaminförekomsten i blåbär är hög och antioxidanterna i blåbären har dessutom antiinflammatoriska egenskaper och verkar skyddande. Blåbär ökar även fas-2-leveravgiftning.
Vilket är bra för våra fåglar, särskilt när dom får mediciner. I denna fas förs giftiga ämnen intagna eller kroppsegna restprodukter samman med med de förråd av avgiftande mineral, vitaminer som fåglarna har i kroppen. Denna process gör så att de ämnen som skadar kroppen blir vattenlösliga och alltså kan föras ut från kroppen. Precis som våra sjuka fåglar behöver hjälp med när dom är sjuka.

- B-vitamindroppar för häst Dessa b-vitaminer är mycket bättre än något annat preparat ute på marknaden. Fåglarna förlorar väldigt snabbt b-vitaminer precis som mineraler när dom är sjuka då kroppen jobbar så intensivt och b-vitaminerna är vattenlösliga och kissas ut ganska så snabbt när dom är sjuka. B-vitaminer stimulerar bland annat deras ämnesomsättning, immunsystem och celldelning, hjälper bland annat fåglarnas kropp att ta upp energi ur maten och bryter ned fett, kolhydrater och protein. 
B-vitaminerna ser dessutom till att fjädrar, hud och klor håller sig starka och friska, dom skyddar mot miljögifter och fungerar var och en som delenzymer, eller koenxymer, och samarbetar inbördes i en kedja av kemiska enzymreaktioner, dom ökar också effekten av andra vitaminer som intas, det vill säga A, E, och C-vitaminernas verkan blir större om fåglarna samtidigt får i sig tillräckligt med B-vitaminer. Så allt som allt är b-vitaminerna super viktiga för fåglar med diabetes för att hjälpa till att bryta ner maten på bästa sätt.

- Enzymer Mag och tarmfloran är oerhört viktig för att vi och våra fåglar skall hålla sig friska, pigga och starka. God tarmflora och matsmältning sammankopplas med god hälsa, önskat näringsupptag och flertalet av kroppens viktiga funktioner. Enzymbrist, låg produktion av magsyra och en irriterad tarmslemhinna kan således ge upphov till näringsbrister och autoimmuna sjukdomar. Dessa är oerhört viktiga för en diabetesfågel. 
Enzymer finns i: Aloe vera juice, Bär, Bipollen (liten mängd då och då), Frukt (liten mängd), Grönsaker, Groddar, Laktosfri keso, Korngräs, Odlade skott, Spirulinapulver, Vetegräs, Yoghurt och äppelcidervinäger,Örter.

- Havre och korn är rika på gelbildande fibrer, så kallade betaglukaner som kan sänka förhöjda kolesterolvärden och ge jämnare blodsocker- och insulinnivåer för fåglar med diabetes så det är bra att ha i kosten. Det är bra för alla, men särskilt för diabetiker människa, djur eller fågel. 
Havregrynsgröt och kokta korngryn är därför bra inslag i diabeteskosten. Betaglucare är rikt på betaglukaner från havre, Aktiv heart är rikt på betaglukaner från korn. De kan hjälpa till att jämna ut blodsockerkurvan efter måltiderna.

- Kanel har positiv påverkan på blodcirkulation, matsmältning, andningsvägar och urinvägar. Studier har visat att kanel kan ha en sänkande effekt på både blodsocker och blodfetter.

- Korngräspulver är ett av de mest väl sammansatta födoämnena näringsmässigt som naturen har att erbjuda. Korngräs är en mycket alkaliserande föda som hjälper kroppen på både människor och djur till att återställa en bättre syra/bas balans som ju går förlorad när fågeln är sjuk. Den förser dessutom kroppen med ett brett urval av naturliga mineraler, vitaminer och enzymer och hela 18 aminosyror också något dom behöver extra av när dom är sjuka. 
Korngräset är speciellt rik på betakaroten som är förstadiet till a-vitamin. Den är också rik på just vitamin A men också vitamin B1, B2, B12, vitamin C. Den är också rik på mineralerna kalcium, järn och kalium samt folsyra, men inte nog med det är gräset rikt på klorofyll (växternas blod) som renar vårat och våra djurs blod och stärker immunförsvaret, kostfiber finns det också mycket av.

- Omega 3 Omega 3 heter den grupp fettsyror som anses vara bland de nyttigaste fetterna för kroppen. Nu mer vet de flesta att Omega 3 är bra för kroppen och hälsan så också för våra fåglars kroppar samt hälsa och det är viktigt att dom får det då och då som en del av den varierade kosten, särskilt för diabetesfåglar där det har visat positiv effekt på människor med diabetes. 
Nyare forskning har visat att en balanserad omega 3 och 6 fettsyror i kosten är bra för en mängd kroppsfunktioner.
När dessa omega fettsyror finns i rätt proportioner och är balanserad hjälper det immunförsvaret och kroppens förmåga att reagera på sjukdomar och precancerösa tillstånd. Detta innebär att immunceller kan bekämpa infektioner och inte överreagera. 
Omega 3 finns i: Gröna bladgrönsaker, Hampafrön, Kiwi, Kokt ägg, Korngräs, Linfröolja, Solrosolja, Vissa nötter, Vetegrodds-olja, Vetegräs.

- Schindele's mineraler I detta preparat har det har analyserat mer än 30 grundämnen. De viktigaste mineralerna är bland annat kisel, kalium, kalcium, magnesium, mangan, zink, molybden och krom. Mineralet består enbart av lättsmält stenmjöl och mineraler är ju också vad fåglarna förlorar när dom är sjuka. Det är väl känt att diabetes och andra sjukdomar är relaterade till betydande mineralbrister och obalanser så det är viktigt att erbjuda just ett bra mineral dagligen som fåglarna kan få äta av när dom känner behovet.

- Äppelcidervinäger Genom att ge sin fågel äppelcidervinäger i maten och i vattnet regelbundet hjälper fågeln genom att sänka dess blodsockernivåer och eventuella skadliga blodfetter samt hjälper fåglarna i sin hungerkänsla och hjälper den att känna sig mätt längre. 
Äppelcidervinäger innehåller också ätiksyra, aminosyror, vitaminer så som Vitamin A, vitamin B1, vitamin B2, vitamin C, vitamin B6, vitamin E, betakaroten, vitamin P (flavonoider) mineraler så som Kalium, kalcium, magnesium, fosfor, klor, natrium, svavel, koppar, järn, kisel, fluor och antioxidanter, många bra grejer för en fågel med diabetes.

Info funnen här
http://www.birdchannel.com/bird-diet-and-health/bird-diseases/bird-diabetes.aspx
http://www.exoticpetvet.net/avian/diabetes.html
http://www.petmd.com/bird/conditions/endocrine/c_bd_Hormonal_Disorders_and_Diabetes_Mellitus

E-vitamin E-vitamin skyddar cellerna i fågelkroppen mot fria radikaler ("skadliga ämnen" i kroppen) och är en naturlig antioxidant som sägs skydda mot cancer. E-vitamin är bra för fåglarnas hud, den gör huden elastisk och skyddar också huden mot solens UV-strålar. Den motverkar också leverfläckar, ärrbildningar och har en läkande effekt på sår.

E-vitamin förbättrar syreförsörjningen hos musklerna, är bra för de röda blodkropparna, motverkar inflammationer, och infektioner, behövs för cellmembranen och tarmens funktion. Fåglar behöver generellt större mängder e-vitamin än däggdjur. E-vitamin till skillnad från andra fettlösliga vitaminer lagras inte i kroppen under långa perioder utan behöver tillsättas i fågelkroppen dagligen i form av en bra varierad e-vitaminrik kost samt ett bra vitaminpreparat. 

När det gäller e-vitamin spelar detta en stor roll för en fungerande häckning då den ökar fertiliteten hos paret, Vitamin E behövs även för att utveckla äggen i honan och för äggkläckningen. Det finns en faktor till i häckningsbiten och vitamin-e, för finns det inte tillräckligt med vitamin-e kan embryots utveckling störas och en stor andel av embryona kan också dö. 

Symptom på e-vitaminbrist är
Degeneration (en sjukdom där celler förlorar sin funktion) i detta fall av hjärt-och skelettmuskler, infertilitet, leverfläckar, problem med flyg och okoordinerade och darrande rörelser, ökad mottaglighet för sjukdomar, Det kan även orsaka muskelförtvining och om det sker i muskelmagen dåligt bearbetade frön som då kommer ut osmälta i avföringen även ödem runt hals, vingar och bröst. 

Vitamin E är en aktiv anti-oxidant som förhindrar oxidation av fettföreningar och ökar aktiviteten av a-vitamin och är viktigt för att förhindra att blodkärl drar ihop sig och släpper igenom inget eller lite blod även kallat vasodilator, e-vitamin funkar också som ett anti-koagulerande medel.
Behovet av e-vitamin beror oftast på innehållet i fågelkroppen vad gäller fleromättade fettsyror hos fåglarna så som omega 3 och omega 6. Innehåller kosten mycket av fleromättat fett ökas e-vitamin behovet då e-vitaminet förhindrar oxidation av fettföreningar. 

E-vitamin brister är lättbehandlat genom att man snabbt behandlar symptomen. Genom användningen av e-vitamintillskott finns det en omedelbar och fullständig förbättring bland undulater. Då behövs en rekommenderad dos som är 300 IE per kg och fågel i fodret eller 1 g/L i dricksvattnet dagligen. Misstänks e-vitaminbrist tala med en fågelveterinär.

E-vitaminrik kost är

Bipollen (liten mängd då och då), Bär, Frukt, Groddade frön, Grönsaker, gröna bladväxter, Hallon, Havre, Korngräs, Korngräs-pulver, Kokt, ägg, Kokt sötpotatis, Nypon, Nyponpulver, pumpafrön, sesamfrön (liten mängd då och då), Rotfrukter, Råg, Solrosfrön (liten mängd då och då), spenat (ge i liten mängd), Vetegräs, Vetegräs-pulver,vetegroddar, Vete-grodds-olja.

infon funnen här
http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&tl=sv&u=http%3A%2F%2Ftalkbudgies.com%2Fshowthread.php%3Ft%3D18273&anno=2

http://www.halsosidorna.se/Evitamin.htm

http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&tl=sv&u=http%3A%2F%2Fbirdhealth.com.au%2Fflockbirds%2Fbudgerigars%2Ffeeding.html&anno=2

http://www.birds-online.de/gesundheit/gessonstiges/vitaminmangel_en.htm

Enzymer och symtom vid brist Mag och tarmfloran är oerhört viktig för att vi och våra fåglar skall hålla sig friska, pigga och starka. God tarmflora och matsmältning sammankopplas med god hälsa, önskat näringsupptag och flertalet av kroppens viktiga funktioner. Enzymbrist, låg produktion av magsyra och en irriterad tarmslemhinna kan således ge upphov till näringsbrister och autoimmuna sjukdomar. 

Enzymbrist, låg produktion av magsyra och en irriterad, tarmslemhinna kan således ge upphov till näringsbrister och autoimmuna sjukdomar. Enzymerna används i kroppen för befruktning, för att laga trasigt DNA, för att bryta ner maten vi äter och de fungerar genom att sätta igång processer i samarbete, i samarbete med näringsämnen som du tillför kroppen via kosten. 

Enzymer är våra kroppars medarbetare som sätter ingång kroppens glöd och kemiska processer. Detta gör att vår enzymer är ovärderliga både för oss, våra djur och våra fåglar. I en kropp där cellerna har en god miljö arbetar enzymerna på ett effektivt sätt, men om denna miljö försämras så påverkas även enzymerna.

Organ, celler och vävnader behöver alltså enzymer för att kunna fungera fullt ut. 

Enzymernas är i sin tur beroende av olika näringsämnen för att kunna fungera fullt ut. Kroppens enzymtillverkning avtar med stigande ålder och så också med våra älskade fåglar och då kan intag av naturliga enzymer vara viktiga som kompensation. Enzymerna påverkan på våra, djurens och fåglars kropp är långt ifrån färdigutforskad men att dessa är oerhört viktiga för kropparna det är något som det är överens om.

Coenzymerna så som vitaminer, mineraler och hormoner måste också finnas med i kosten för att enzymerna skall funka normalt. Enzymerna hjälper också till att ta ur mineralerna ur födan på ett bra sätt. Enzymerna omvandlar protein från maten till aminosyror som kroppen använder sig av. Aminosyrorna hjälper till att transportera enzymerna till de olika kroppsfunktionerna. 

Enzymerna motverkar också flera sjukdomar på oss, våra djur och fåglar som som inflammationer, cancer mm. Något som är viktigt att känna till är att ett flertal matsmältningsenzymer anses förstöras vid 42-48 grader varför det allra bästa för våra fåglar är att dom får inta mer levande föda, så kallad Raw food som då består av grönsaker, frukt, bär, groddar, örter, skott som är det allra bästa för dom små liven.

I naturen äter fåglarna rå mat som innehåller rikligt med matsmältningsenzymer och när det gäller den mest kommersiella sällskapsfåglars-pellets så är detta kraftigt bearbetat vilket eliminerar dom flesta av de naturliga enzymer som våra fåglar behöver, men också många märken innehåller också konstgjorda färgämnen, konserveringsmedel och andra kemikalier.

Dessa ingredienser har en negativ effekt på bakterierna i våra fåglars matsmältningskanal. Vår husdjurs tarmar innehåller vänliga och ovänliga bakterier och givetvis skall de vänliga bakterierna vara fler än dom ovänliga och med goda marginaler, men vanligtvis har dom dåliga bakterierna tagit över. Detta överflöd av dåliga bakterier leder till dålig matsmältning eller organsvikt. 

Så överväg att byta fåglarnas pelletsfoder till ett foder som är helt naturligt, utan tillsatser av socker eller konserveringsmedel då det är bättre för våra fåglar i längden än pelletsen. det gäller också att läsa på ordentligt om fåglarnas kost och vad dom behöver, det innebär lite mer jobb som innebär friska och glada djur istället för sjuka djur. Råa grönsaker är ett klokt val att ge våra fåglar. 

Morötter och andra grönsaker är proppfulla av naturliga enzymer och kan verkligen hjälpa matsmältningen. Prova gärna som topping av fåglarnas mat med en tesked vanlig laktosfri yoghurt. Yoghurt innehåller nyttiga bakterier som acidophilus som kan hjälpa till att hålla förhållandet mellan goda och dåliga bakterier i schack. Var noga med att läsa på etiketten att det innehåller levande kultur och är mager. 

Näring är en viktig faktor, om den brister kommer det till allvarliga hälsoproblem, bland annat nedsatt immunförsvar, svaga ben, fjäderplockning, Kardiovaskulära hälsoproblem (ett samlingsbegrepp som rör sådana sjukdomar som drabbar cirkulationsorganen hjärta och blodkärl/vener/artärer).

Enzymrik mat till våra fåglar är

Aloe vera juice, Bär, Bipollen (liten mängd då och då), Frukt (liten mängd), Grönsaker, Groddar, Laktosfri keso, Korngräs, Odlade skott, Spirulinapulver, Vetegräs, Yoghurt och Örter.

Infon funnen här

http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&tl=sv&u=http%3A%2F%2Fbeautyofbirds.com%2Fbirdnutrition.html&anno=2

http://www.kostkoll.se/blog.php?bid=422

http://www.halsosidorna.se/Enzymer.htm

Epilepsi Fåglar kan precis som människor drabbas av just epilepsi. Den kan yttra sig på olika sätt precis som för människor. Kramper är ganska vanligt hos fåglar och oftast observerats hos Amazon papegojor, grå jakos, undulater, kanariefåglar, finkar och kärlekspapegojor. Ett anfall kan bero på någon sjukdom i hjärnan som orsakar spontan elektrisk urladdning i nervsystemet. Denna elektrisk urladdning orsakar en mängd ofrivillig reaktioner eller förändringar i fågelkroppen. Det finns vissa sjukdomar som leder till anfall sås om tumörer, infektioner (bakteriell, virus eller svamp), värmeslag eller trauma (t.ex. flygande olyckor). Sekundära störningar inkluderar reproduktiva problem, metabola sjukdomar, näringsbrist eller obalanser och toxiska händelser. När orsaken inte kan fastställas är då som det kallas idiopatisk epilepsi eller kramper.

Symptom
epilepsin kan visa sig i stressade situationer, även ljud och ljus kan påverka. Fågeln blir stel, ligger på sidan, pupillerna är förstorade och visar inte någon respons på ljus. Man får ingen kontakt med fågeln som oftast inte hör eller ser. Då kan fågeln under den perioden bli rädd och kan då hugga i panik. Det är viktigt att föra anteckningar över anfallen med tid, datum, anfallets intensitet och hur länge anfallen varade. kontakta alltid veterinär så man kan fastställa vad epilepsin beror på.

Att tänka på!
När ett anfall uppstår kan man hjälpa fågeln genom att dämpa ljuset och ljuden som finns runt omkring. När anfallet är över och fågeln håller på att vakna hamnar fågeln oftast i ett lätt förvirrat tillstånd. Efter ett anfall är fågeln oftast väldigt trött så ge den möjligheten att få vara ifred och sova med eller utan dig och att prata lågmält med fågeln.Tänk också på att efter ett anfall ge fågeln möjlighet till värme, vätska och att alltid ge en bra varierad kost.

Fettlever hepatisk lipidos Levern är alla levande varelser filter och renhållare och är därför mycket utsatt, den tar också hand om alla gifter. Fettlever är en ämnesomsättningssjukdom som ofta drabbar undulater och är mycket allvarligt även om det inte behöver vara dödligt. Fettlever uppkommer på grund av att fågeln får för lite motion, fel kost med enbart frödiet och för feta frön. men det kan också bero på genetiska anlag, gifter, papegojsjukan, infektioner, vitaminbrist och särskilt hos vuxna honor kan brist på vitamin B2 (Riboflavin) orsaka fettlever så även brist på Koalin.

symptomen för fettlever är en orkeslös fågel, dålig fjäderdräkt, förvuxna klor, näbb, gå ner i vikt, få svullen buk och få svårt att andas. Fågeln blöder lätt om den skadar sig då blodet har svårt att koagulera samt att urarter och urin får en färgförändring till gult eller grönt.

man diagnostiserar sjukdomen hos en veterinär som gör en undersökning utan på för att se och känna  om levern är förstorad men också röntgar och tar blodprov för att faställa om dom har fettlever.

proteiner innehåller mycket kväve som bildar restämnet urea i levern som i sin tur måste föras ut genom urinen. Detta kan medföra att njurarna och levern stressas, så har man en fågel med fettlever, njurproblem/gikt eller leverproblem måste man vara försiktig med intag av protein till fåglarna men ge det då och då i kosten.

man förebygger genom en varierad och bra kost med 2 teskedar till 1 matsked frön om dagen för en normalstor undulat - ungar och häckande fåglar behöver mer -  samt också grönsaker, örter, bär och ibland frukt, samt vitaminpullver på maten 3 gånger i veckan.
Det råder delade meningar om hur ofta vitamintillskott bör ges. Fröna bör inte överstiga 20 % av undulatens kost resterande 80 % bör undulaten äta mer av olika örter, bär, grönsaker och någon gång då och då frukt både i bare och ihop med fröna som man kan också hacka ned och blanda ihop.
Att strö över Liver-aid powder som innehåller maria tistel är bra att göra på maten två gånger i veckan. Maria tistel stödjer hälsosam leverfunktion hos fåglar. finns att köpa här: http://www.undulatshopen.se/apoteket/liver-aid-powder.html .

Pellets är en bra form av mat när man har att göra med en fettlever. En enbart frödiet med vitaminer på är ungefär som om vi skulle äta chips med vitaminer strödd på chipsen, alltså inte jätte hälsosam för levern!!

ägg och Ris är en bra källa till protein och kan ges då och då. fåglar är dom ända levande varelser på jorden som klarar stora mängder kolhydrater i sin kropp. så länge dom får flyga mycket och ofta då kolhydrater försvinner fort ur kroppen!! Kolhydrater är det gemensamma namnet för stärkelse, kostfiber och olika sockerarter.
Kolhydrater är en av det viktigaste energikällorna och kommer i stort sett bara från växtriket. frukt, grönsaker och baljväxter innehåller mycket av detta. så även gräs, örter och annat nyttigt från naturen som man kan ge dom. samt odlad gräs av alla olika sorters frön man ger sina fåglar.

Det mesta av kolhydraterna bryts ner i kroppen till sockerarten glukos, som behövs som energi till cellerna. Glukos lagras i levern i form av glykogen som fungerar som energireserv. Hjärnan på människor kan bara använda glukos som bränsle.
Bröd, flingor, gryn, pasta och ris med stor andel hela korn är exempel på livsmedel som ger en långsam och förlängd blodsockerstegring vilket är bra för kroppen. och det gäller även här att finna en bra balans till sina fåglar.
Kolhydrater är en av de tre energibärarna i maten, de andra två är fett och protein. Om man skall se på det hela så äter många av våra bur fåglar i det vilda inte en ensidig kost, dom äter varierat så som insekter och mycket annat dom kan finna och mycket olika av allting då det genom årstiderna inte alltid finns samma mat att äta/finna.
alltså är en nyttig och varierad kost något som är viktigt för levern och att man inte överdriver fettintaget hos fåglar. Ska man ändå ge frön gäller det att Fröna inte bör överstiga 20 % av undulatens kost resterande 80 % bör undulaten äta mer av olika örter, bär, grönsaker och någon gång då och då frukt både i bare och ihop med fröna som man kan också hacka ned och blanda ihop. även groddade och blötlagda frön är bra två gånger i veckan. Man kan också pulverisera pellets från harrisson birdefod.

att strö över Liver-aid powder med maria tistel är bra att göra på maten två gånger i veckan. skaffa en fröblandning där det inte finns med några extrem feta fröer. finns en bra artikel att läsa om vilka som är extremfeta och vilka som inte är det som artikeln på www.skoldpaddormedmera.se

Foderkvlaster eller mjölmott Det händer varje år att både inom zoofackhandlen och inom livsmedelshandeln att skadat fröeller liknande produkter kommer ut till konsument trotts noggranna kontroller. svamptillävxt i fodret är giftigt. man känner igen det genom att fröna klumpar ihop sig som ett fint osynligt nät i fodret. Svamptillväxten är ett tecken på att fodret någon gång under tillverkningskedjan förvarats för varmt eller fuktigt därför är problemet störst på sommaren. det foder som visar upp dessa tecken skall kasseras/bytas ut. tala gärna med din foderleverantör om saken.

Fransk fjäderfällning-BFD och polyomavirus De flesta fågelägare är omedvetna om de förödande konsekvenser denna virusinfektion kan ha eller de enkla försiktighetsåtgärder som kan vidtas för att förhindra ett utbrott.

De fågelarter som man behöver oroa sig för att få detta virus/sjukdom är unga papegojor mellan 2 veckor och 5 månaders ålder. Fåglar som blir infekterade under denna tid kommer att dö, oftast vid avvänjning. Om smittade fåglar inte visar några tecken på viruset kan då bli bärare.

Bärare är farliga eftersom de inte ser sjuka ut samt att det är svårt att testa om de sprider viruset under tiden, men dom kan sprida viruset när det finns ungar i närheten och därmed döda dem.

Fransk fjäderfällning/Polyomaviruset verkar hota en mängd olika fåglar inklusive Amazoner, Bourkes Papegojor, Conurer, Dvärgpapegojor, Finkar, grå jakos, Indian Ringneck Parakiter, Nymfkakaduor, Sparvpapegojor, Turkos parakiter, Undulater, Vit buktade papegojor, och Ädelpapegojor.

Det råder delade meningar om hur vida det ligger till med fransk fjäderfällning och det skall finns ett foder relaterat och ett virus relaterat utbrott där den foderrelaterade är vanligast hos uppfödare och inte alltid orsakar smitta medans viruset beror på andra faktorer i fåglarnas miljö. Det råder också delade meningar om hur smittsamt det är.
Fransk fjäderfällning/Polyomaviruset visar sig genom att undulatungar tappar sina sjärt och vingpennor precis innan eller efter dom lämnat holken vilket leder till att dom inte kan flyga. Oftast växer det ut igen men ibland gör det aldrig det igen.
Detta är en sjukdom som det spekuleras mycket kring med anledningar så som dåligt foder, vitaminbrist, kvalster, för unga föräldrar, stress, inavel, placering av olika arter mm. Det finns tyvärr inget vaccin emot sjukdomen och eftersom det verkar behövas en utlösande faktor så som stress eller dåligt emunförsvar för att sjukdomen skall bryta ut är det bästa att hålla god hygien och god skötsel hos sina fåglar.

Symptomen varierar med åldern på fåglen. blir de smittad när de är 2-5 veckor gammal dör de ibland helt utan symptom men annars slutar det växa, får deformerade fjädrar, dålig fjäder formation, samlar anvätska i buken och kan blöda samt få blödningar under huden. Den lilla ungen kan också utveckla ataxi som ger kordinationsstörningar som t ex huvuddarrningar. äldre fåglar som smittas utvecklar oftast inga sjukdom, men det kan fortfarande smitta andra fåglar i upp till 7 månader efter smittningen. Dom som tycks överleva dör oftast månader senare av njursvikt.

Sjukdomen kan också bli kronisk i en del fall och orsakar då viktminskning, tunn fjäderdräckt och återkommande bakterie och svampinfektioner. det räcker att bara komma i näraheten eller något en sjuk fågel varit i kontakt med för att smittan ska kunna ske via fjäderdamm, et, spillning, urin, sperma, krävsekret eller slem från andningsvägarna, det sägs också att det kan smittas direkt via äggen så ungen är smittad direkt vid kläckningen.

Ungar dör ibland i ägget eller precis efter kläckning och dör oftast inom några timmar. Andra ungar kan kläcks och allt verkar bra så länge som 15 dagar, men på grund av en försvagning av de vitala organ och immunförsvaret, kan kroppen inte stödja sin egen tillväxt och ungarna dör akut, inom timmar även med full krävor.

Eftersom de vitala organ är svaga kan inte kroppen ta upp maten, så inträffar något som heter grödan stasis vilket betyder att krävan slutar tömma mat vilket resulterar i att krävan blir utspänd med jäsande mat och vätska och ungen dör av uttorkning även fall krävan är full.
Föräldrarna kan för vidare viruset när dom matar ungarna och också under bildningen av ägg i honan.

Alla ungar som dör i boet utan någon uppenbar anledning bör inom 24 timmar eller tidigare skickas för obduktion. Färska prover är nödvändiga för att identifiera viruset.
man kan också omman har en död fågel i sin besättning kan man ta en död fågel till veterinären som kan ta blodprov och sekretprov för att finna viruset.

Om det finns ett utbrott i ens voljär bör alla fåglar vaccineras årligen för att hjälpa dem att skydda mot virus och att minska koncentrationen av viruset i miljön.
ett virus kan inte behandlas av antibiotika så kroppen måste själv ta hand om problemet. all behandling blir understödjande för att stärka fågeln. tyvärr är viruset resistent mot många rengöringsmedel men klorin och virkon S dödar efektivt viruset. I övrigt överlver viruset länge och klarar även stark hetta. Isolera alla sjuka fåglar som uppvisar symptom och ge det lång tid.

Fågelinfluensa Fågelinfluensan orsakas av ett virus och det är fastställt att alla fågelarter är mottagliga men man vet inte hur mycket. smittan överförs vid kontakt med smittade djur därför är det viktigt att ensm fågalarna inte kommer i kontakt med vilda fåglar eller deras avföring. Symptom med plötslig död, äggläggningen upphör, andningsproblem, diarré. det smittar via fjäderdamm, spillning, urin, sperma, krävsekret eller slem från andningsvägarna.

Förgiftning Det finns många giftiga saker i ens hem som fåglarna kan få i sig kolla på listan ovan i artikeln om foder. men dom mest vanligaste förgiftningarna bland fåglar är metallförgiftning, teflonförgiftning och avokadoförgiftning. Men också Cigarettrök, ångor från bensin, fotogen, ammoniak, hårspray, och insektsmedel är alla skadliga. Här nedan tas upp dom vanligaste förgiftningarna i hemmet.

Avokado innehåller ett ämne kallat persin som kan vara mycket giftigt för en del fågelarter och mindre giftigt för andra. Olika typer av avokado kan vara olika giftiga .Avokadoförgiftning ger symptom i form av andningsbesvär, generella ödem (vätskeansamlingar i kroppen), blodstockning och dödsfall. Det brukar ta 12 timmar innan symptomen ses efter att fågeln ätit av avokadon och dödsfall brukar ses inom 1-2 dygn. Behandling: Om papegojan fått i sig avokado och man upptäcker det direkt, kan man spola ur krävan för att förhindra att vidare passage. Man kan även ge aktivt kol för att minska upptaget av persinet och vid andningsbesvär ger man syrgas. Vid generella ödem ges vätskedrivande. 

De metaller som vanligen orsakar förgiftningar är zink och bly. Zink är en vanlig metall i våran omgivning. Den förekommer i många legeringar eller som ytskikt på andra metaller. Skruvar, spikar, mynt, ståltråd, galler med mera kan innehålla zink. Bly blir allt ovanliga eftersom metallen är mycket giftig även för människor att hantera, men man kan fortfarande hitta blytyngder i dykarutrustning, gardintyngder, batterier, blyhagel med mera. Symptom på zinkförgiftning kan vara ökat drickande, ökad mängd vätska runt avföringen, diarré, kräkningar, viktnedgång, blodbrist, klåda, epilepsiliknande anfall och akuta dödsfall. Symptomen kan komma smygande eller vara mer hastiga. Blyförgiftning brukar vara mer dramatisk. Fågeln blir väldigt trött och svag, den kan sluta äta och börja kräkas, dricka mer och få kraftiga neurologiska symptom som vinglighet, anfall och kramper. Ibland ser man även en rödbrunfärgning av uraterna (den vita delen av avföringen). Behandling: Om man upptäcker och diagnostiserar en metallförgiftning i tid kan man behandlas dels genom att försöka få ut metallföremålet samt genom att blockera metalljonernas effekter i kroppen. Det finns speciella injektionsbehandlingar som fångar upp och oskadliggör jonerna. Om metallföremålet inte går att få ut via kirurgiska eller andra metoder, kan man behöva behandla medicinskt en längre tid. 

Teflon: eller rättare sagt polytetrafluoroethylene-material som finns i stekpannor, på strykjärn, locktänger, äggkokare, lampor, hårtork, värmare, kastruller, stekpannor med mera kan avge för fåglar mycket giftiga gaser vid överhettning. Vi själva känner ingen lukt och blir inte alls påverkade av gaserna, men de är mycket giftiga för papegojor. Vid teflonförgiftning andas den giftiga gasen in och ger många gånger plötsliga dödsfall. Om man hinner upptäcka symptomen kan de vara andnöd, nedsatt allmäntillstånd, oroligt beteende och sekret/skum från näsborrar. Behandling: Vid teflonförgiftning kan man endast behandla understödjanden. Fågeln behöver syrgas och man kan ge vätskedrivande för att minska vätskan i lungorna. Smärtstillande, kortison och förebyggande antibiotika kan också ges. Tyvärr är förgiftningen mycket allvarligt och prognosen är allmänt dålig.

Fjäderplockning En fågel kan börja plocka sig av många orsaker. Fjäderplockning är ett tecken på missnöje med sin miljö eller kan det vara att fåglen har ohyra. det kan också bero på att ägaren är hemifrån mer, att fåglen känner sig ensam vilket också understrycker vikten av att få ha fågelkompisar och inte bara matte/husse som sällskap men det kan också betyda att den fått en fågelkompis den inte gillar. Det gäller att ta reda på orsaken varför fågeln plockar sig, är det ohyra behöver det behandlas och handlar det om fågelns miljö och ensamhet måste man ge fågeln kompisar så är även fallet om ens fågel fått en kompis den inte gillar att skaffa en ny fågelkompis eller 2 till fågelkomipsar, leksaker att sysselsättas med så fågeln glömmer bort att plocka sig. Även stress kan starta fjäderplockning. När fågeln plockar sig uppstår en endorfinutsöndring som gör att fågeln plockar sig mer, det blir lite som ett beroeende, det kan alltså ta tid att få fågeln att sluta med sitt beteende men då får man inte ge sig utan fortsätta stimulera fågeln med annat om allt annat är uteslutet i sjukdomsväg först och främst.

Förkylning Om fågeln nyser, hostar, har rinnande ögon och snuva kan fågeln vara förkyld. Människor drabbas av virus medans en förkyld fågel drabbas av olika microorganism samtidigt när emunförsvaret är nedsatt av t ex stress eller drag. Om den sjuka fågeln sitter med andra fåglar bör den isoleras från dom andra och sättas i ett rum som håller hög luftfuktighet och 30 grader varmt. Behandlas inte fågeln kan det sekundärt leda till svårare följdsjukdommar.

Förvuxen näbb: En förväxt näbb ser konstig ut på flera sätt. Man brukar se att den går så långt över undernäbben att den kan gnaga in i skinnet, den blir ofta missformad med stora hack på sidorna och kan också få en lång spets. Näbben bör man inte ge sig på själv utan att först fått vägledning av eller att låta veterinären klippa alltid då dom har verktygen för detta, näbben kan behöva slipas och klippas, om man efter vägledning av veterinär klipper näbben själv är då ett måste att ha nära till hands blodförtunnande preparat då man kan klippa i pulpan och fågeln då kan förblöda, bäst är alunstift. dom sjukdomar som gör att undulaten får förvuxen näbb är Fettlever=hepatisk lipidos, långt gånget kvalster angrepp kan ge en långväxande näbb, dåligt med gnagmöjligheter och dålig avel/genetiska fel. Undulater med anlag för att få förväxt näbb bör inte häckas då detta förs vidare till ungarna. Man förebygger genom att ha färska pinnar, kvistar, trä och annat gnagbart i buren/voljären.

Gapmask (Syngamus trachea): Vuxna maskar lever i fåglarnas luftrör, framför allt i luftstrupen, där de sitter fästade i slemhinnan. De kan därmed hindra den inandade luften från att fritt strömma förbi, och fåglarna gapar ofta för att lättare få luft. Därav parasitens namn. Det är framförallt fåglar som hålls utomhus som drabbas. Fågeln drabbas av andningsproblem, kan sitta och gapa efter luft, hostar, nyser och skakar på huvudet. Avmaskning med Axilur är vanligtvis effektivt. 

Gikt: Gikt orsakas av ett urinsyra i blodet som skadar kroppens celler. Den exakta orsaken är inte känd men bland annat vattenbrist, överskott av protiner i fodret, felaktig diet, fetma, njurskador, mediciner, stress och olika infektioner. Det kan även vara medfött problem. Det finns två typer: ledgikt som sätter sig på leder och vävnader. Ledgikt är kronisk och mycket smärtsam, den tar oftast längre tid på sig att bli allvarlig och kan ofta behandlas. Viceralgikt: Viceralgikt blir snabbare akut och svårare att diagnostisera. Tyvärr brukar det märkas först vid en obduktion på fågeln. Symptomen är: fågeln har öma ben, blir stelbent och får svårt att flyga. Den blir trött och minskar i vikt. Behandling: vid ett tidigt skede av sjukdomen kan man dra ner på sockermängd i kosten och ge mer grönfoder och vatten i kombination med extra motion kan sjukdomen läka ut av sig självt. Om problemet gått långt, medicinerna kanske inte verkar så bra och fågeln har mycket ont kanske det är bäst att låta fågeln få somna in så att den ska slippa och lida.

Giardia Lamblia: Giardia är en encellig organism, en protozon, som ofta hittas hos fåglar och som orsakar sjukdomen giardia. vanligast hos undulater, nymfparakiter, kärlekspapegojor och gråkindade parakiter. Den lever i tarmarna och kan ibland påvisas i avföringen. Det är en parasit som oftast smittar fåglar men även människor och andra djur. Den Giardia som smittar undulater kallas Giardia psittcai. Giardia är enligt smittskyddslagen upptagen som en allmänfarlig och anmälningspliktig sjukdom. Smittan finns i tarmen och sprids via avföringen. Parasiten påverkar näringsupptaget och nedbrytningen av fett i kroppen. Högst dödlighet finns det hos unga fåglar och de som också är smittade av andra sjukdomar. En vuxen fågel kan verka frisk men sprida smitta, om de utsätts för stress kan symptomen vara omfattande med diarré, illaluktande och vattning avföring, hela frön i avföringen, en apatisk fågel med uppburrade fjädrar, näringsbrist, klåda, fjäderplockning och viktminskning, Giardia kan orsaka död bland ungar i holken. Ofta är ungarna väldigt tunna och har dålig fjäderskrud och tigger ständigt mat. Många dör innan de är så gamla så de är självständiga. Deras avföring kan vara illaluktande. Ofta ser man torkad avföring runt analen på ungar som är drabbade av giardia. Giardia kan också framkalla extrem klåda Skinnet på infekterade fåglar ser ofta torrt och flagnande ut. Ofta har fåglarna plockat sig under vingarna, på benen, och ibland även på bröstet.  Svårt drabbade fåglar kan också dö av detta de har också lättare för att drabbas av andra sjukdomar vilket också ibland kan vara en dödsorsak. 

Diagnosen kan vara svår att ställa, men om det misstänks ska en veterinär kontaktas omgående. Giardia utsöndras via avföringen och smittan sker vanligen via avföringsförorenat vatten och dålig hygien. Man söker efter parasiten med färska avföringsprov, max 10 minuter gamla och salivprov.
Många mediciner dödar inte parasiten helt och flera kurer kan vara nödvändigt. behandlingen sker genom att man använder sig av är antingen Avmaskningsmedlet Axilur, Flagyl™ (innehåller metronidazole) eller Ronidazole preparat, För säkerhets skull bör alla fåglar som kommit i kontakt med en smittad fågel behandlas. Man ska vara extremt noggrann med hygienen under behandling och hålla fågeln isolerad från andra fåglar. 

Going Light: Going Light, The Lights, Fading Away eller tyna/blekna bort sjukdomen en sjukdom med många namn är en sjukdom som varit känd sedan länge inom fågelvärldens alla hörn. 

Going Light, The Lights, Fading Away eller tyna/blekna bort sjukdomen är en sjukdom som varit känd sedan länge inom fågelvärldens alla hörn. Fågeln äter och äter och blir ändå tunnare, tunnare och tunnare. De flesta gånger hittas fågeln död i buren utan att man förstått vad som hänt. Ju mer fågeln äter, desto tunnare blir den. 

vad är det som orsakar denna sjukdom??
Svaret på denna fråga är väldigt komplicerad av den anledningen att det är inte en enda sjukdom men egentligen bara ett symptom gemensamma för ett stort antal sjukdomar. Antingen kan det vara parasit och mask sjukdom, en dåligt varierad kost (som inte innehåller allt det fågeln behöver ett dåligt näringsinnehåll i fodret med andra ord), näbb eller mun skador, fåglar som får för lite motion och där med övervikt, Bakterieinfektioner är den mest vanligaste orsaken som överförs via dålig mat eller smutsigt vatten mat men kan också ske via intag av nya fåglar eller en ostädad bur/voljär, kronisk njur-, lever-eller lungsjukdom m.fl. som får fågeln att tyna bort.
Det finns en klassisk sjukdom som heter megabacteria som oftast kan ses i samband med going light. Ett angrepp med Megabacterios (Macrorhabdus ornithogaster) har oftast en kombination med andra sjukdoms patogener. 
Megabacteria är mikroskopiska organismer som är 40 gånger större än de flesta bakterier. De har vid olika tillfällen kallats bakterier, svampar och laktobaciller, men nu anses vara i en mikroskopisk klass för sig. Man tror att svampen eller mer exakt den jäst-liknande patogenen bosätter sig i tarmkanalen hos en fågel på slemhinnorna och förekomma som en del av fågelns mag och tarmflora och inte alltid orsakar sjukdom. Macrorhabdus ornithogaster heter sjukdomen om inga symptom kan ses just då, det är när symptom kan ses som namnet megabacteriois kommer in i bilden. Detta sjukdomsförlopp kan gå väldigt fort där fågeln magrar av och dör inom ett dygn eller bli mer långdraget och där going light är med i bilden.

Hur känner man igen tecknen??
När en fågel insjuknar i going light är det första viktigaste kännetecknet att fettlagret på kroppen används upp väldigt snabbt både under huden och bukfett samt de stora bröstmusklerna som ligger på var sin sida om bröstbenet. Håller Man fågeln i handen så känner man tydligt runt fågelns bröstområde att fett saknas. Om bröstbenet är vasst och kan kännas i kombination med en insjunken buk är detta en fågel med going light.

Stödjande behandling!
Värme är väldigt viktigt när man finner en fågel med going light. Det är viktigt att isolera fågeln i en sjukbur eller en öppen bur med en värmekälla (keramisk värmelampa, värmedyna). Ånga bör inte vara med i bilden då om det rör sig om svamp kan det förvärra det hela då svamp trivs i fuktiga miljöer.  

kost för drabbade fåglar som lider av going light eller megabacterios får inte äta någon mat som innehåller socker, så som dextros, fruktos eller glukos. Megabacterios patogenerna nyttjar socker och en högre reproduktion av svampen blir effekten. Därför skall frukt, bakverk, inte ens några kosttillskott (de flesta flytande vitaminer innehåller socker!) serveras till en fågel med going light eller megabacterios. Så det gäller att hitta bra kosttillskott till fåglar med dessa problem utan socker inblandat. 

info funnen här:
http://www.finchniche.com/features_goinglight.php

Hjärtproblem hos fåglar Man hör inte mycket om fåglar och hjärtsjukdomar och det förekommer, men kanske inte så ofta som den förekommer hos däggdjur och människor. Inte bara är hjärtat större hos fåglar utan det slår också mycket snabbare. Exempelvis hjärtminutvolymen (blodflödet ut från hjärtat) är omkring sju gånger större i en flygande undulat än hos en människa eller hund vid maximal träningsnivå. Fåglar behöver också ha ett högre blodtryck än däggdjur för att klara av det ökade blodflödet från hjärtat. 

fåglar har fyra kamrar till hjärtat vilket är precis som hos däggdjur och människor. De är höger och vänster förmak, och höger och vänster kammare.

Hjärtsjukdomar kan vara både medfödd och förvärvad hos fåglar. En fel och bristfällig kost på enbart frödiet, extremfeta fröer, godisstänger mm. kan orsaka problem i hjärta och kärl hos våra fåglar. Fåglar i naturen förbrukar mycket lite fett och flyger flera mil varje dag för att söka föda och vatten. Fåglar är alltså inte skapade för att sitta vilandes i en bur dag ut och dag in medans dom förbrukar en stor mängd fet mat. Som vårdgivare/matte/husse för våra fåglar är det vårt ansvar att alltid hitta sätt att ta hand om dem på rätt sätt och detta innebär också när det gäller kosten, det finns inga undanflykter till att inte ge fåglarna en varierad och bra kost.

Här nedan följer två olika hjärtproblem hos fåglar och symptomen hos dessa är väldigt lika varandra så därför står symtomen underst:

Hjärtinfarkt

En hjärtinfarkt uppstår när de blodkärl som försörjer blod, syre och näringsämnen till hjärtmuskeln blir blockerad till den grad att muskelcellerna börjar dö. Den vanligaste orsaken till hinder för hjärtats blodkärl är från åderförkalkning, vilket är en ackumulering av plack inuti blodkärlen, så att säga för mycket fettavlagring i blodkärlen. 
Sjukdomen finns i alla vanliga papegojarter men framförallt i grå jakos och amazoner. Faktorer som har kopplats till utvecklingen av just åderförkalkning är just långsiktig kost rik på fett, kolesterol och brist på motion, men också sockerrika saker och socker omvandlas i fågelkroppen till fett. Viktigt att också ta med i beräkningarna är att fettlever också kan kopplas till åderförkalkning.

Hjärtsvikt

Om fåglar får en hjärtsvikt beror det oftast på att ett plötsligt stopp i blodcirkulation sker på grund av att hjärtat inte dra ihop sig på ett effektivt sätt eller inte alls. Detta ger syrebrist i den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet från detta kärl, precis som det är för oss människor och djur är det för fåglar.

Symtom på hjärtproblem hos fåglar

symptom är andfåddhet vid ansträngning, en snabbare andning även när fågeln vilar, minskad glädje av att flyga runt eller en onormal trötthet som oftast tyder på att fågeln är i slutskedet av sjukdomen. Även ett stört blodflöde i fåglarnas fötter och tår vilket gör att huden blir blå efter fysisk ansträngning och tårna blir kallare, även förändring av färg kan ses när man tittar på fågelns näbb som då är mycket blekare än annars och oftast efter syns detta när fåglarna varit i rörelse samt svullen buk kan förekomma och plötslig död är också vanligt.

Diagnos

Veterinären tar blodprover och röntgenbilder för att utvärdera hjärta, lungor, luftsäckar, lever och andra inre organ, och kanske ett ultraljud eller EKG där man kan se färgämnes studier av hjärta och blodkärl.

Behandling

Tyvärr är det i de flesta fall inte möjligt att läka ett skadat hjärta men genom att använda rätt medicinbehandling kan hälsotillståndet hos en drabbad fågel förbättras en hel del. Men inte enbart en medicinbehandling behövs sättas in utan här gäller det då som med alla andra sjukdomsproblem att se över kosten hos sina fåglar där man tar bort och inte ger för mycket extremfeta frön, att också se till att ge en bra fet-snål kost och gärna mer av grönsaker, odlade skott, groddar, proteinrik föda, bär och så klart se till att fåglarna kan få i sig av alla vitaminer och mineraler som dom behöver. Undvik sockerrika saker så som frukt och godisstänger.
Omega 3 bör också vara en del av kosten hos drabbade fåglar, omega 3 är bra för hjärta och kärl, dessa sägs minska riskerna för förträngningar i halspulsådern och andra hjärt-kärlsjukdomar.
man finner omega 3 i Gröna bladgrönsaker, Hampafrön, Kiwi, Kokt ägg, Korngräs, Linfröolja (kallpressad), Solrosolja, Vissa nötter (ges då och då), vetegroddar, Vetegrodds-olja, Vetegräs.

Förebygga hjärt och kälrsjukdomar hos våra fåglar

Genom att ge en varierad och bra kost och rikligt med motion kan vi hjälpa till att förebygga hjärt och kärl-sjukdomar hos våra fåglar. Hålla fåglarna borta från extremfeta frön och bara ge dessa då och då för fett behöver alla levande varelser i mindre utsträckning. Proteinrik föda är något kosten bör bestå av mer än fett vilket gör att fåglarna blir mätta snabbare.
Grönsaker innehåller antioxidanter som hindrar det farliga kolesterolet från att härskna och på grund av detta kan man undvika förkalkning, detta gäller också groddar och odlade skott från olika frön som är super nyttiga för våra fåglar och så nära det naturliga man kan komma fåglarnas riktiga föda i naturen och grönsaker, örter och odlade skott innehåller också en rad andra bra och nyttiga saker för våra fåglar. 

Omega 3 fettsyror är positiva för hjärta och blodkärl. Dessa fettsyror skyddar hjärtat och kärlen och kan minska riskerna betydligt för blodproppar och plötslig hjärtdöd, dessa fettsyror finner man i gröna bladgrönsaker, hampafrön, kiwi, kokt ägg, korngräs, linfröolja (kallpressad), solrosolja, vissa nötter (ges då och då), vetegroddar, vetegrodds-olja och vetegräs.

Sedan är det också bra att ge fåglarna av

- Olika bär Har många medicinska egenskaper och många av dessa bär har antioxidanter i sig som är viktiga för att fågelkroppen skall kunna få hjälp att för ut olika gifter och skräp från kroppen.

- Grönt plockat från naturen Innehåller mängder av enzymer som kroppen behöver, fibrer och andra nyttigheter. 

- Olika örter Har olika egenskaper och hjälper till att skydda kroppen mot en rad åkommor, men viktigt att ge med måtta och inte för mycket för ofta då många örter innehåller eteriska oljor som kan vara starka för fågelkroppen i för stor mängd.

- Aloe vera juice i vattnet Innehåller en mängd olika vitaminer, mineraler, antioxidanter, enzymer och andra viktiga ämnen som hjälper våra fåglar att hålla sig friska.

- B-vitaminerna, k-vitaminer, kalcium, magnesium och d-vitaminer är viktiga för hjärtat så det är också viktigt att se till att detta finns i fåglarnas dagliga kost. 

- Grönt koffeinfritt te kan man ge som också är bra för att sänka kolesterolet hos fåglarna, detta kan ges då och då.

Info funnen här:

https://featheredangels.wordpress.com/diet/illness-and-disease/atherosclerosis-in-birds-heart-disease/

http://www.birds-online.de/gesundheit/gessonstiges/herzinsuffizienz_en.htm

http://www.birdchannel.com/bird-diet-and-health/heart-health.aspx

Hormonrubbning Det allra mest uppenbara symptomet på hormonrubbning är överdriven äggläggning på en honpapegoja. Lägger en papegoja flera kullar ägg om året är det inte normalt. Tyvärr finns det fåglar som lägger så mycket som 1-2 kullar i månaden. Det är inte svårt att tänka sig att det leder till kalkbrist och därpå följande sjukdomar, till exempel värpnöd. Mer om värpnöd finns att läsa längre ner på sidan. Kalkbristen leder också till urkalkning av skelettet vilket ökar risken för frakturer. 

En hona som inte börjar lägga ägg kan på alla andra sätt uppvisa överdrivet häckningsbeteende. Hon ”boar” på alla möjliga ställen, tigger mat, kräver ständigt uppmärksamhet av sin hane eller ägare, vill bli kliad på ryggen och över hela kroppen samt vill bara umgås med den hanne hon valt ut som sin partner. Dvärgpapegoj-honor tuggar loss pappersremsor och fäster dessa i fjädrarna ovanför stjärten.

En undulathona kan få påbyggd vaxhud (vaxhuden är näsan på fågeln), påbyggd vaxhud är ett tecken på att det är något som inte står rätt till, så man måste ta reda på grundorsaken varför, annars kommer vaxhuden snart att se likadan ut igen. Till stor del beror påbyggd vaxhud på att honan blivit felutfodrad. det kan vara att äggstockarna är för aktiva och det beror då på hormonförändringar vilket i sin tur påverkas av fodret man förebygger och behandlar med en nyttigare mat, vitaminer, duscha fågeln med en vattenspruta som man kan lägga i en kork med aloe vera eller badsalt för fåglar och se till att fågeln får motion. Man bör undvika utfodring med feta fröer, allt för mycket frukt och annan kolhydratrik föda, till exempel pasta och bröd. Man bör dessutom se till att undulathonan får minst 10 timmars sömn. Man kan också hjälpa honan med att smörja på matolja på vaxhuden, jordnötsolja går också bra, vänta i 5 minuter och ta bort det överflödiga.

Hanar uppvaktar sin hona, en annan hanne/artfrende, leksaker eller ägare, försöker mata och försöker para sig med vad som finns till hands så som burinredningen eller möbler i hemmet. Han blir ofta skrikig och aggressiv i sitt försök att försvara sin partner och sitt revir.

Undulater med tumörer i könskörtlarna (testiklar eller äggstockar) kan förutom ovanstående symptom plötsligt börja bete sig som det motsatta könet. Vaxhuden kan byta färg från brun till blå och vice versa. Om tumörerna hinner växa sig stora kan de dessutom ge symptom i form av svullen buk, förlamning eller nedsatt gripförmåga i ett eller båda ben, svårt att passera avföring, andningssvårigheter och besvär att flyga. läs mer under tumörer längre ner på sidan.

Diagnos ställs till stor del med hjälp av sjukdomshistorien, beteendet och undersökningen. Vid överdriven äggläggning, värpnöd, tumörsjukdom och kalkbrist har man dessutom stor nytta av röntgen.

Mätningar av hormonnivåer i blodet är svåra eftersom det ännu inte finns tillräckligt med referensvärde på normalnivåer på olika papegojarter. I takt med att dessa värden tas fram kommer man att kunna använda blodprover mer i framtiden.

Behandling Det första man måste göra, är att åtgärda eventuella akuta följdsjukdomar, till exempel värpnöd eller frakturer. Att få balans på hormonerna kan vara besvärligt eftersom fågeln ofta är inne i en ond cirkel. Det gäller att bryta beteendet med miljöåtgärder, utfodringsförbättringar och beteendeträning. Man bör undvika utfodring med feta fröer, allt för mycket frukt och annan kolhydratrik föda, till exempel pasta och bröd. Man bör dessutom se till att papegojan får minst 10 timmars sömn. Dagslängden bör kortas ner successivt för att det ska ge önskvärd effekt. Ägaren bör inte mata fågeln från munnen och inte klappa den över hela kroppen. Endast kliande på huvudet är tillåtet. Fågeln ska inte uppmärksammas när den uppvisar häckbeteende och den ska inte tillåtas smita in i mörka utrymmen. Skrikande, bitande, revirhävdande och andra besvärliga beteende kan förbättras med träning. Man måste ersätta fågeln onormala beteende men mer varierande och sunda beteende, till exempel födosök, motion och trickträning. I allvarliga fall där fågeln inte svara på ovanstående behandling, kan man prova hormoninjektioner, helst i kombination med övrig terapi. Tyvärr dämpar inte hormonbehandlingen inte alltid fågelns egen hormonproduktion utan endast symptomen. Det kan dock vara ett sätt att hjälpa till att bryta den onda cirkeln. Det är mycket svårt att operera bort tumörer i de inre organen på fåglar, framför allt hos undulater som är så små. Allt mer avancerade metoder för mikrokirurgi håller på att utvecklas men det är fortfarande ett mycket riskfyllt ingrepp.

Eftersom man inte vet varför det är så vanligt med tumörsjukdomar i äggstockar och testiklar på undulater, är det svårt att förebygga dessa hormonrubbningar.

Hårmask (capillaria spp): är också relativt vanlig hos fåglar och räknas till rundmaskarna. Som namnet antyder är den mycket liten och svår att upptäcka. Livscykeln liknar spolmaskens. Masken invaderar antingen munhålan, svalget eller första delen av matstrupen eller sätter sig i tarmkanalen. I munhåla och svalg kan den ge vitaktiga beläggningar som liknar de som orsakas av en annan parasit ”Trichomonas”.  Förutom detta ger masken upphov till svullnader och inflammationer och en slemhinna som lätt blöder. I tarmkanalen kan den ge upphov till diarré. Hårmask är mer besvärlig att bli av med än spolmasken.Ofta kräver det att man ger höga doser av Axilur under 5 dagar. Ibland räcker inte det utan andra avmaskningsmedel som tex Levacide™/Vermisol™ (innehåller levamisol), Cydectin™ (innehåller moxidectin) eller Ivomec™ (innehåller ivermektin) måste användas. Noggrann kontroll av smittan i fåglarnas omgivning är också nödvändigt. Det är framför allt unga fåglar som är mest motagliga. 

Hypotemi Hypotemi är nedkylning av kroppen. om fågeln t ex hamnat i toaletten eller i kallt vatten kan den drabbas av hypotemi. det är ett akut tillstånd som oftast leder till döden. det man skall göra är att värma upp fågeln utan att bränna den, man kan använda en hårfön, en värmefillt, kroppsvärme funkar också då kan det vara möjligt att den överlever. håll fågeln under noga uppsikt det första dygnet efter olyckan då detta dygn är den mest kritiska perioden. har fågeln fått vatten i luftsäckarna finns det en risk för infektioner. luftsäckarna är väldigt kännsliga på en fågel vid misstanke ta fågeln till veterinären. 

Hjärnskakning Hjärnskakning är också en skada som drabbar lösflygande fåglar. En del fåglar uppfattar inte glasrutor som ett hinder utan flyger rakt emot dem. Andra fåglar kan då de blir skrämda flyga rakt in i en vägg eller annat fast föremål.

Symptomen beror på hur kraftig smällen var. Ofta blir fågeln märkbart trött och svag. Den sitter uppburrad och blundar, och vill inte äta. Ibland märks någon slags neurologiska symptom, som t ex oförmåga att använda ena eller båda benen, eller att vingarna hänger. I riktigt allvarliga fall kan fågeln drabbas av epilepsiliknande anfall.

Behandling En fågel som misstänks ha hjärnskakning ska sitta svalt och mörkt. Om den inte inom några timmar visar tecken på förbättring bör den undersökas av veterinär. De allra flesta fåglar återhämtar sig inom 2-3 dagar. I enstaka fall kan långvariga neurologiska besvär sitta i flera månader.

Inälvsmask Undulater kan angripas av flera olika sorters inälvsmaskar. De smittar via avföringen från andra fåglar och kan ofta överleva länge i fåglarnas miljö, särskilt om det är fuktigt. Det ger symptom som diarré, viktförlust, matvägran, blodbrist, uppkastningar, långsam tillväxt, apati. Om du misstänker mask tar en veterinär ett avföringsprov för att bekräfta och fågeln behandlas maskmedel. Förebyggandebehandling genom god hygien är det bästa!

Järnupplagring/Hemochromatos Det är en sjukdom som är vanligast bland beostarar och tukaner, men förekommer även hos andra fåglar. Hos dessa fåglar samlas överskottsjärnet i levern. De tål helt enkelt inte "normal" järnhalt i kosten utan måste äta specialkost med lågt järninnehåll. I början av sjukdomen märks inga yttre symptom, men vid en röntgen kan man se att levern successivt blir större. Efter en tid kan fågeln insjukna i allvarliga symptom med leversvikt, ofta med vätska i buken som trycker ihop luftvägarna. Symptomen är andningsbesvär och ökat bukomfång.Tyvärr går sjukdomen inte att bota, men man kan hålla den i schack med understödjande behandling, tappning av vätska i buken, samt blodtappning för att minska röda blodkroppar, som innehåller mycket järn.

Jodbrist/Struma Fåglar och främst undulater är mycket känsliga för jodbrist och en enbart frö-baserad kost leder till sjukdom. Sköldkörteln är det organ som drabbas när det inte finns tillräckligt med jod i kroppen. Jod behövs när sköldkörtelhormon ska bildas och brist leder till minskad produktion. 

Den del av hjärnan som styr tillverkningen får då signaler om att det råder brist och signaler sänds till sköldkörteln att producera mera. Cellerna i sköldkörteln producerar då förstadierna till det färdiga hormonet men eftersom jod saknas kan processen inte slutföras.

Hjärnan får då inga tecken på att hormon bildas och fortsätter att skicka signaler till om ökad tillverkning. Vad som sker är då att sköldkörteln ökar i storlek och förutom rena symtom på hormonbrist ger själva storleken problem. Den trycker på röstorganet och ger upphov till ett karakteristiskt ljud vid andningen.
Sköldkörteln hos undulater är normalt ca 3 mm långa, men kan utvidgas till mer än en centimeter.

Hormonbrist
När sköldkörtel börjar svälla börjar andra organ i kroppen också gå i otakt, eftersom sköldkörteln inte får rätt mängder sköldkörtelhormon, tyroxin kan en rad olika symptom inträffa så som ett pippande eller väsande ljud och hård andning som är det mest klassiska symptomet där fågeln kan ses hålla huvudet upprätt för att underlätta andningen men också trötthet och långsam ämnes-omsättning i kroppen vilket bland annat kan leda till fetma eller avmagring, spy upp mat, bli kladdig i fjäderdräkten på huvudet, och magra av, torr, flagnande hud, förtjockning och förändring av vaxhuden (näsan på fågeln), depression, svårigheter att svälja, hud och fjäder avvikelser, tål stress dåligt och reproduktiva svårigheter. I svåra fall kan en fågel utveckla en svullnad på halsen i området av sköldkörteln som då kallas struma. 
tillståndet kan kompliceras av sekundära invasion av bakterier och svamp. Om den lämnas obehandlad kan den leda till döden genom kvävning.

Behandlingen är att man tillsätter jod i till exempel dricksvattnet under en period då sker det en klar förbättring hos fågeln, Då sjukdomen har pågått en längre tid och fågeln har börjat få problem med att behålla maten, så är prognosen mer tveksam.

Att förbättra dieten är också viktig. Jod-rik mat man kan ge är kokt ägg (ekologiska) att blanda i röran då och då och kelp-pulver en liten nypa strödd på maten någon gång då och då samt jodsten att hänga i buren.

Tala alltid med en veterinär om du tror att du har en fågel som har jodbrist, att självbehandla är inte att föredra då för mycket jod kan ge upphov till allvarliga sjukdomsproblem. 

Överdosering orsakar
Överdosering ovanligt. Kliniska symptom samma som vid jodbrist.

Jod finns i Kelp, alger, joderat salt, jodstenar för undulater finns att köpa här:http://www.undulatshopen.se/sepiaskal-och-kalkstenar/mineralsten-med-jod.html

Att ge mycket hirs är inte bra eftersom hirs innehåller så kallade goitrogener vilka hämmar jodupptaget, alltså viktigt att ge en förbladning som innehåller mindre av hirs eller har en bra fördelning med andra fröer. bäst är en fröblandning med störst andel kanariefrön.

Dålig mat att ge sin undulat vid struma är
brysselkål, broccoli, blomkål, grönkål, hirs, kålrabbi, linfrön, rädisor, vitkål (notera att dessa livsmedel, möjligtvis med undantag för hirs är nyttiga men vid sköldkörtelproblem kan de förvärra tillståndet om de konsumeras i stora mängder och då i icke-tillagat tillstånd).

Ett kanontips i från en kvinna Det finns ett receptfritt preparat på apoteket som innehåller jod i koncentrat. Detta medel ger man i vattenskålar en till två droppar i vatten en gång i veckan, det får inte ges outspätt! Resten av veckan ges av jodsten i buren. Medlet heter Nyodex.

En del info funnen här

http://pets.thenest.com/thyroid-illness-parakeets-11812.html

http://www.merckmanuals.com/pethealth/birds/disorders_and_diseases_of_birds/nutritional_disorders_of_pet_birds.html

http://nilesanimalhospital.com/files/2012/05/Iodine-Deficiency-Goiter-in-Birds.pdf

K-vitamin K-vitamin är en av dom fettlösliga vitaminerna och utsöndras långsamt ur kroppen. Mängden K-vitamin som lagras i kroppen hos fåglarna är relativt liten jämfört med andra fettlösliga vitaminer. Omsättningen av K-vitamin är relativt stor i kroppen och omsätts på några dygn, vilket medför att K-vitamin måste tillföras regelbundet till fåglarna i den dagliga varierade kosten. Så detta vitamin är ovanligt att det överdoseras men kan leda till brister på andra fettlösliga vitaminer.
K1 bildas i växter och K2 bildas av bakterier i magtarm-kanalen. K-vitaminet är ett fettlösligt vitamin vilket är nödvändigt för att koaguleringsfaktorerna ska bildas i blodet. Studier har också visat att vitaminet är viktigt för benbildning, immunsystemet och blodkärlen. Behövs även för att producera vissa proteiner och är även bra för huden. Brister på vitamin K kan bero på att fågelkroppen fått svårigheter att absorbera vitaminet i från kosten samt att kroppen inte tillverkar tillräckligt mycket vitamin K2 i tarmarna.
Ungar har inte börjat tillverka eget K-vitamin i tarmen då tarmen inte har den rätta bakterieflora än då de har med sig en begränsad mängd från ägget. Vitamin K (K2) behövs för att binda kalcium i skelettet. Vitamin K är beroende av vitamin B2 vitamin Riboflavin för att tas upp optimalt i fågelkroppen. Ungar som blivit handmatade från dag ett kan ges vitamin K i syntetisk form för att förhindra blödningar.

Mat som innehåller mycket K-vitamin är: Alger, broccoli, bladkål, brysselkål, grönkål, jordgubbar och spenat.

Kräkningar en fågel som kräks sitter oftast och hulkar för att sedan när den fått upp fodret eller enbart ett vitaktigt slem ruska kraftigt på huvudet från sida till sida så att frön och slem stänker omkring. En fågel som kräks har ofta också både mat och slem både på huvudet och halsen. Kräkningar är tecken på att fågeln antingen ätit något olämpligt eller har någon sjukdom. Kräkningar är symptom vid flera av de sjukdomar som kan drabba våra fåglar, bla vid bakterieinfektioner, krävförstoppning, svampangrepp och vid inälvsparasiter. När en fågel kräks och det inte rör sig om bara ett enda tillfälle så ska veterinär kontaktas snarast möjligt. Uppstötning av foder påminner mycket om en kräkning genom att fågeln först sitter och hulkar för att sedan sträcka på nacken och böja huvudet framåt för att få upp osmält foder i näbben. Många tuggar sedan glatt i sig det uppstötta fodret igen medans andra matar antingen sin partner eller något annat. Särskilt bland undulater är det vanligt att en spegel blir föremål för matningen men det kan lika gärna vara en människa eller något annat föremål. Detta matningsbeteende är fullt normalt och har man en ensam fågel så kanske man ska fundera på att skaffa den en partner. Det kan vara svårt att avgöra om fågeln kräks eller om den stöter upp foder. Är man det minsta lilla tveksam ska man kontakta en veterinär då kräkningar oftast är tecken på något allvarligt.

Krävinflamtion Krävan är som en första mage som mjukar upp fröna innan den hamnar i magen. En inflammation i krävan kan bero på många olika saker, till exempel svampinfektion, parasiter eller bakterier. Likaså kan förstorad sköldkörtel/struma orsaka kräkningar. Det typiska tecknet på att en undulat har inflammation i krävan är att den sitter och kräks upp frön upprepade gånger som den slänger med huvudet för att bli av med, fågeln kan också vara kladdig på huvudet efter allt kräkande och slängade med frön och slem. fågeln sitter och har uppburrad fjädrar och är allmänt slö. Det är väldigt viktigt att man tar sin fågel till en veterinär så fort man ser tecken på att fågeln har problem med krävan, då om den går obehandlad oftast leder till döden. Veterinären tar flera prover för att kunna fastställa orsakerna till kräkningarna. veterinären tar också prover på innehållet i krävan. behandling av krävinflammation görs efter att det fastställts vad det är som är upphov till kräkningarna.

Är det en bakterie får fågeln antibiotika som skall ges i 7 dagar i munnen.  

om det är svamp beror det på vilken svampsort den lider av. är det svampen Candida behandlas fågeln med antibiotika, behandlingen skall fortsätt 2-3 dagar efter det att symptomen upphört. är det Megabaterios behandlas fågeln med megabac S i 14 dagar med nya avföringsprover och 14 dagars behandling till.

Är det parasiter fågeln lider av är det samma sak där, vilken sort den lider av. Är det Trichomonas parasiter fågeln lider av ges höga doser med avmaskningsmedlet axilur så även mot gapmask. Är det Hårmask behandlas den med antingen höga doser med Axilur under 5 dagar ibland räcker inte det och då behandlar man också med andra avmaskningsmedel så som evacide/Vermisol eller Ivomec.

Luftsäckskvalster (Sternostoma tracheacolum): Skakningar på huvudet, andning med öppen näbb, andningsbesvär men även förändrade andningsljud såsom väsningar och kippningar efter luft. Nedsatt eller upphörd förmåga att sjunga eller ge ljud ifrån sig är inte heller ovanligt. Det är viktigt att förebygga smitta genom att alla nyinköpta fåglar hålls i karantän och det kan vara nödvändigt att behandla alla fåglar i karantänen innan de släpps in till den befintliga flocken. Behandlingen består av utspädd Ivomec eller Dectomax™(innehåller doramectin). 

Lunginflammation Sjukdomar som påverkar huvudsakligen luftvägarna, luftstrupen och lungorna klassificeras som "sjukdomar i andningsorganen" eller även kallad respiratory diseases. Dessa respiratory diseases trodde man förr berodde på nedkylning av fåglars kroppar efter utevistelse, drag mm. men idag vet man att det har att göra med bakterier/infektionssjukdomar i omgivningen/luften som drabbar våra fåglar och en av dessa är lunginflammation.

Lunginflammation är en bakterieinfektion som sätter sig i fåglarnas lungor men kan också bero på svampinfektioner. De bakterier och svampsporer som orsakar lunginflammation kommer in i näsa, bihålor och mun, och sedan sprider sig till lungorna, när det gäller lunginflammation kommer den att mångdubbla sig. I svåra fall kan det orsaka vätska som byggs upp runt lungorna, dessa kan orsaka akut respiratorisk (andningssvikt) distress syndrome och sepsis med svullnad och irritation i kroppen som kan leda till organsvikt. De bakterier som orsakar lunginflammation hos fåglar kan överföras till andra fåglar och även människor (papegojsjukan).
De bakterier som orsakar lunginflammation sprids via fjäder damm, avföring, saliv, nysningar och onormalt färgt ögonsekret. Den överförs genom kontakt med smittad fågelspillning, fjädrar och ägg, och överföringen sker oftast genom inandning av fjäder damm. Viktigt att veta är fåglar kan ge människan lunginflammation, så var alltid noga med att tvätta händerna med tvål och varmt vatten efter hanteringen av en smittad fågel, eftersom detta kommer att förhindra spridning av bakterier både vad gäller till en själv och till övriga fågelflocken.

Orsak till lunginflammation

Orsakerna kan vara något giftigt den andats in, svampinfektion, bakterieinfektion eller grav vitaminbrist!
Var försiktig, för när det kommer till luftvägarna hos fåglar kan deras hälsa försämras mycket snabbt.

Symptom

Symptomen på lunginflammation är att fågeln kommer att göra mycket korta, snabba andetag tillsammans med ett väsande eller en visselpipa liknande gnisslande ljud det kan också förekomma nästäppa, nysningar, ruggiga fjädrar och i svåra fall vippande stjärtfjädrar, ökad andningsfrekvens, och ansträngd andning (även vid vila), fågeln kan också vara apatisk och gult slem som kan vara utblandat med blod. Blodet orsakas av allvarlig irritation av lungvävnaden. Urarterna/kisset hos fåglarna är grönt och avföringen rinnande eller lös. Ser man dessa symptom skall man kontakta veterinär så snart som möjligt. 

Behandling

Behandlingen är antibiotika som ges i 7 dagar efter att en veterinär har ställt diagnosen. Antibiotika kan injiceras veckovis av veterinären, eller läggas till hennes dricksvatten. Medan fågeln tar antibiotika bör din undulat inte konsumera kalcium, eftersom det kan förhindra att hennes kropp från att absorbera och använda antibiotika. 

Tips på hjälpmedel när fågeln är sjuk 

ångbad är bra och massor av värme samt om fågeln är hängig kan lite upplöst dextrosol i vatten ge energi att orka lite till, även honung som upplösts i kokt vatten som sedan får svalna kan också vara ett bra alternativ för energi men också då honung innehåller mycket annat som våra fåglar behöver vad gäller vitaminer, mineraler, enzymer mm. och då särskilt under sjukdomsperioden, dessutom har ren och naturlig honung en antibakteriell egenskap som inte är fy skam. Viktigast av alla vitaminer att fåglarna får i sig särskilt av när dom är sjuka är b-vitaminerna.
Något som är extra viktigt när det gäller sjuka fåglar är att hjälpa fågeln att få sig av allt den behöver i näringsväg och det finns massor som vi ägare kan ta till för att hjälpa den sjuka fågeln, det är husse/matte som bär ansvaret att se till att fågeln få i sig detta inte veterinären och det gäller att läsa på ordentligt om olika sätt där vi på bästa sätt kan få i dom näringsämnena som dom behöver och inte kan få i sig när dom är sjuka. Även se till att dom få i sig vätska. Ren och fräsch luft gärna en luftrenare och att man vädrar dagligen för att få in frisk luft i rummet fågeln är i när fågeln är sjuk samt håller det så dammfritt som möjligt men också tänka på att fågeln behöver tystnad och lugn och ro.

Övrigt att tänka på 

En fågel kan var väldigt sjuk men inte visa några symptom på sjukdom över huvud taget så det gäller att väga sina undulater regelbundet och föra journal om vikten och deras dagliga mående så man lär sig att upptäcka om något inte står rätt till.

Infon funnen på dessa sidor

http://www.ehow.com/info_12228247_symptoms-pneumonia-parakeets.html

http://beautyofbirds.com/respiratorydiseases.html

http://www.djurklinikenroslagstull.se/artiklar-om-faglar/luftvagssjukdomar-2

Megabakterios (Macrohabdus ornithogaster):Megabacteria är mikroskopiska organismer som är 40 gånger större än de flesta bakterier. De har vid olika tillfällen kallats bakterier, svampar och laktobaciller, men nu anses vara i en mikroskopisk klass för sig. man tror att svampen eller mer exakt den jäst-liknande patogenen bosätter sig i tarmkanalen hos en fågel på slemhinnorna och förekomma som en del av fågelns mag och tarmflora och inte alltid orsaka sjukdom. Macrorhabdus ornithogaster heter sjukdomen om inga symptom kan ses just då, det är när symptom kan ses som namnet megabacteriois kommer in i bilden.

Näbb och fotkvalster Fåglar som drabbas är oftast dom som har ett nedsatt immunförsvar. Parasiten gräver gångar i huden runt näbben och även på ben och fötter. Det man ser är krustliknande hudförändringar som i början framför allt syns i fågelns mungipor. Om undulaten är angripen kommer först en gråvit beläggning vid näbben, runt ögonen eller på fötter och ben. I svåra fall ser det ut som svampbeläggningar i munvecken. Kvalstret borrar sig in i näbben, in under fjällen på fötter och ben samt omkring ögonen. I allvarliga fall kan näbb och ben missbildas. Detta beror på att kvalstret efter hand helt genomborrar näbben som blir porös, nästan som ett kex. Djuret kan leva länge, ibland i flera år utan att verka påverkad. Tyvärr är det ofta därför många inte gör något för att döda kvalstren. Det pratas fortfarande på många håll att det är svamp som orsakar sjukdomen och verkningslösa svamppreparat skrivs även ut av veterinär. Ofta rekommenderas också olika oljor som ska döda kvalstren när de smörjs på ben och näbb, det fungerar ofta mycket dåligt. idag behandlas kvalster med medlet Ivomec, en droppe av medlet lägger man bak på nacken eller under vingen och behandlingen måste upprepas var 10:e dag i två eller tre omgångar eftersom äggen inte avdödas av behandlingen. De parasiter som kläcks fram måste alltså få en ny omgång med Ivomec. man skall också under behandlingens gång varje medicingiva sanera hela fågelns omgivning rummet den lever i, burar, leksaker, matskålar mm. med virkon S, koka leksaker, matskålar och annat, samt noga handhygien.  

näbb och och fjädersjukdomen PBFD: PBFD som på engelska står för Psittacine Beak and Feather Disease och är en extremt smittsam, dödlig virussjukdom som drabbar näbb, fjädrar och immunsystemet hos fåglar som tillhör papegojfamiljen. Det upptäcktes först 1975 av veterinärer i Australien där sjukdomen drabbade vilda fåglar. PBFD har diagnostiserats i över 40 arter inom papegojsläktet. PBFD ses oftast hos kakaduor och nymfkakaduor men Ädelpapegojor, Dvärgpapegojor, Undulater och Grå jakos påverkas också. Yngre fåglar drabbas oftare, framför allt vad gäller den akuta formen av sjukdomen.
De flesta fåglar som får diagnosen näbb och fjädersjukdom är under 2 år. PBFD orsakas av ett DNA-virus som påverkar cellerna i immunsystemet och infekterar och dödar cellerna i fjäder och näbben. Viruset är ett circovirus som är ett av de minsta virus som är kända för att orsaka sjukdom. Det finns ett liknande virus som drabbar duvor och andra fåglar.

Vad man vet är de ännu inte så vanliga i Sverige men mörkertalet kan vara stort och risken är stor att de blir allt vanligare i takt med att allt fler papegojor importeras från Europa. 

PBFD drabbar främst unga fåglar, men kan även överföras till fåglar i alla åldrar. Det virus som orsakar PBFD kan också sätta sig på levern, hjärnan och immunsystemet som då orsakar minskad motståndskraft mot infektioner.Tidig död kan inträffa och då vanligtvis av dom sekundära bakteriella, svamp, parasit, eller virusinfektioner som också kan komma som följd av PBFD och det minskade immunförsvaret.
Viruset kan bli luftburet och kan återfinnas i spillningen, krävan och fjäder dammet från smittade fåglar. Fjäderdamm sprids lätt och kan förorena livsmedel, vatten, burar, kläder och andra delar av miljön. Näbb och fjädersjukdomen tros överföras genom inandning eller intag av viruset. Det har talats om att viruset kan överföras från hona till till ägg.

Inkubationstiden (tiden mellan exponering för viruset och utvecklingen av tecken på sjukdom) kan vara så kort som 3-4 veckor eller upp till flera år, beroende på den mängd av virus som överförs, åldern hos fågeln samt vilket stadium fågeln är i fjäder utveckling och även hälsan hos fågelns immunförsvar. Det finns både akuta och kroniska former av sjukdomen. 

Symptom

Den akuta formen av sjukdomen ger symptom så som depression, uppstötningar, diarré, aptitlöshet, minskad vikt, onormal fjäderutveckling samt döden kan inträffa. Den akuta formen uppträder vanligtvis i mycket unga fåglar och kan börja med tecken som inte har med näbben eller fjädrar att göra. Drabbade fåglar är ofta deprimerad och spyr på grund av krävstasis som innebär långsam tömning av krävan. De kan också utveckla en diarré som orsakar inflammation i tarmen, lunginflammation och dör utan att visa några skador av fjädrar eller näbb. 
I den akuta formen kan ungfåglar förlorar förmågan att utveckla fjädrar och där fjädrar som växer ut har skador, inklusive cirkulära band runt fjädrarna vid dess bas. Dessa fjädrar är ofta lösa, går lätt sönder, kan blöda och är mycket smärtsamma för fågeln.

Den kroniska formen ger symptom så som förlust av fjäder damm/stoff/pulver, onormal fjäder utveckling, onormal tillväxt och missbildningar i näbben, Nekrotisk/vävnadsdöd av näbb och orala lesioner (sjuklig förändring i funktion eller organstruktur), sekundära infektioner, döden kan infinna sig efter månader till år.

I den kroniska formen av PBFD vilket då är vanligare hos äldre fåglar kan det pulver/stoff dom har i dun och fjädrar vara de första som blir drabbat. Fjädrarna och så också folliklarna blir ömtåliga och bryts av lätt, dessa kan blöda och kan missfärgas, bli deformerade eller böjda. Eftersom fjäderfolliklar är skadade kommer fågeln snart inte kunna ersätta fjädrarna, även stjärtfjädrarna går förlorade. Bar hud exponeras och det normala fjäderdammet finns inte på kroppen. fjäderavvikelser kommer oftast inte förrän den första ruggningen efter det att fågeln drabbats av infektionen, som kan ta upp till 6 månader.

Näbben kan utveckla oregelbundna insjunkna områden. Brunt nekrotiskt/vävnadsdött område kan finnas inne i övre näbben och näbben kan förlängas, deformeras och ge frakturer på näbben. Sekundära näbb och mun-infektioner förekommer ofta. Hos vissa fåglar kan också klorna deformeras.

Slem i avföring eller en grön nyans på spillningen kan uppträda och hos vissa fåglar kan levern komma att påverkas och leversvikt kan då bli dödsorsaken. Urarter och urin som får en färgförändring till gult eller grönt har oftast med att göra med att fågeln har problem med levern.

När det gäller den kroniska formen av sjukdomen kan fågeln leva i månader eller år innan döden inträffar av en sekundär infektion. Denna långa period av sjukdom där fågeln kan då är fjäderlösa och gradvis försvagas kan vara mycket känslomässigt svårt för ägarna som också är något som fågelägare måste bearbeta och jobba med eventuellt få prata av oss med någon.

Diagnos
För att ställa diagonsen PBFD börjar veterinären med en fysisk undersökning och där veterinären kollar hull, fjädrar och annat som rör symptom på PBFD, kollar så det inte är tecken på polyomavirus hos undulater som kan vara snarlikt PBFD, detta följs sedan av blodprover, en biopsi som är Vävnadsprov, 

obduktion av redan döda fåglar. När det gäller blodproverna för att fastställa PBFD så är det inte alltid så enkelt alltid då dessa testresultat av proverna kan komma tillbaka falskt positiva och falskt negativa.
Exempelvis kan infekterade luftburna celler kontaminerat (förorenat) ett prov och ge ett falskt positivt resultat. Friska fåglar med ett positivt testresultat ska testas på nytt efter 90 dagar. Om de fortfarande har positiva testresultat bör fåglarna/fågeln anses bärare av viruset. Om omprovet är negativt kan fågeln/fåglarna ha eliminerat viruset och blivit immuna.

Behandling
När det gäller behandlingen av detta virus finna det ingen medicinsk behandling utan allt handlar om understödjande och immunstärkande behandling med en så bra och varierad kost som det bara går där inga komponenter får missas vad gäller vitaminer, mineral, proteiner, antioxidanter, nyttiga fetter, salter, jod och kalk som hjälper till att stödja fåglarnas kroppar. För leverns skull är det bra att ha mariatistel-droppar som hjälper till att stödja levern. Kosttillskott är ett namn på produkter som kan tillföra kroppen viktiga näringsämnen som gör kroppen starkare vilket ju dessa fåglar behöver och dom kosttillskott man kan ge till dom sjuka fåglarna för att stödja immunförsvaret är bland annat:

- Ekologisk aloe vera juice innehåller mer än 75 näringsämnen och 200 aktiva föreningar, däribland 20 mineraler, 18 aminosyror och 12 vitaminer. Aloe Vera är en av de mest näringsrika växterna i världen och har använts i tusentals år främst för dess antiinflammatoriska egenskaper 

- Bipollen innehåller en riktig cocktail av näringsämnen, ungefär 205 bioaktiva ämnen, 16 vitaminer, 27 mineraler, 22 aminosyror och dess koncentration av vitaminer är högre än i frukt och grönsaker. Vitaminerna ska göra att blodkärlen stärks, inre blödningar, åderförkalkning och benskörhet förebyggs, bakterietillväxt hämmas och infektioner förebyggs.

- Spirulina En blå-grön alg som har funnits på jorden i över 3,5 miljarder år som innehåller hela 60 % protein, vitamin B1, B2, B5, B6, B11, B12, C- och E-vitamin, antioxidanter, 18 av 20 aminosyror, klorofyll, betakaroten. Spirulinan är också rik på mineralerna järn, kalcium, magnesium, mangan, kalium och zink och innehåller även koppar, natrium, krom och selen. 5-8 procent fett, varav en hög andel essentiella fettsyror så som omega-6. strö på maten eller lägg i vattnet.

- Vetegräspulver Vetegräs är i stort sett ett komplett livsmedel som är super att ge våra fåglar och också då dom sjuka fåglarna som insjuknat i PBFD. Det innehåller alla de 8 essentiella aminosyrorna, liksom 13 av de icke essentiella aminosyrorna. Av de alla 102 möjliga mineralerna och vitaminerna innehåller vetegräs hela 90 av dessa vilket åter igen är något som vi eftersöker till våra älskade fåglar. 
Det innehåller en hel del vitaminer som våra fåglar behöver så som vitamin A, B1, B2, B3, B5, B6, B8, B12, C, E och K och flera hundra enzymer som är svåra att hitta i andra livsmedel till våra fåglar.Det som ger vetegräset sina speciella hälsoegenskaper är det gröna växtämnet klorofyll. Klorofyll hjälper till att förhindra skadlig bakterietillväxt i kroppen. 

- Korngräspulver är ett av de mest väl sammansatta födoämnena näringsmässigt som naturen har att erbjuda. Korngräs är en mycket alkaliserande föda som hjälper kroppen på både människor och djur till att återställa en bättre syra/bas balans. Den förser dessutom kroppen med ett brett urval av naturliga mineraler, vitaminer och enzymer och hela 18 aminosyror. 

Korngräset är speciellt rik på betakaroten som är förstadiet till a-vitamin. Den är också rik på just vitamin A men också vitamin B1, B2, B12, vitamin C. Den är också rik på mineralerna kalcium, järn och kalium samt folsyra, men inte nog med det är gräset rikt på klorofyll (växternas blod) som renar vårat och våra djurs blod och stärker immunförsvaret, kostfiber finns det också mycket av. blanda i fåglarnas vatten eller strö på maten.

Mer som kanske behöver göras för fåglar med denna sjukdom

tillskottsvärme (inkubator), näbbtrimning, och behandling av sekundära infektioner. Sjukdomen är dock progressiv, och väldigt få fåglar återhämta sig tyvärr. En del fåglar som verkligen lider av smärta är det allra mest humaniska att göra att låta fågeln få somna in. De flesta fåglar dör inom 6 månader till 2 år att utveckla sjukdomen och allt hänger på hurvida man lyckas med att göra fågeln/fåglarnas immunförsvar starkt eller inte.

Att tänka på!
Fåglar bör köpas från leverantörer med sjukdomsfria fåglar och nya fåglar som kommer ifrån utlandet bör sättas i karantän och testas för denna sjukdomen. I Australien har det rapporterats att upp till 20 procent av frigående kakaduor i Victoria, Australien, kan ha kliniska tecken på PBFD under ett år. Så alla ni som importerar tänk på karantän och tänk på att hålla utkik efter tecken på denna sjukdom.

Info funnen här:
http://www.peteducation.com/article.cfm?c=15+1829&aid=2592

http://burfaglar.ifokus.se/articles/539725668e0e7411980008f8-korngraset-super-fodan-for-vara-sma?discussions-1

http://www.veterinaren.nu/fagel/sjukdomar/infektioner-och-parasiter/pscittacene-beak-and-feather-disaese-pbfd-papegoja

http://www.goforlife.se/produkter/spirulina

http://www.aloeveraoriginal.se/fakta-om-aloe-vera.html

http://www.ravarubutiken.se/sv/artiklar/bipollen-raw-eko-250-g.html

Pachecos Det förekommer några specifika virussjukdomar på papegojfåglar som är allvarliga och svårbehandlade. Vad man vet är de ännu inte så vanliga i Sverige men mörkertalet kan vara stort och risken är stor att de blir allt vanligare i takt med att allt fler papegojor importeras från Europa. Pachecos är en sjukdom som kan slå till i en papegojbesättning och orsaka mycket hastiga dödsfall. Sjukdomen är dessutom livslång för smittade fåglar som överlever. 

Orsak: Pachecos sjukdom orsakas av flera typer av herpesvirus som kan vara olika smittsamma för olika typer av papegojfåglar. Eftersom herpesvirus inte går att eliminera från kroppen blir en smittad fågel som överlever livslång bärare av sjukdomen. Smitta sker via sekret från saliv, avföring och uppstötningar från krävan. 

Symptom: Pachecos sjukdom är en sjukdom med ett mycket dramatiskt förlopp. Det är sällan ensamlevande fåglar drabbas utan det här är en sjukdom som bryter ut i stora fågelbesättningar hos uppfödare, i zoobutiker eller i parker. Utbrott av sjukdomen brukar vara kopplade till förändringar i besättningen, till exempel miljöbyte, införsel av nya fåglar, häckning eller annat som stressar eller är påfrestande för fåglarna. Vanligtvis hittar man en eller flera fåglar döda i sina burar utan att man sett några föregående symptom. Undersöker man kroppen på den avlidna fågeln visar den inga spår av sjukdomen Om man hinner se symptom kan de visa sig som nedsatt allmäntillstånd, anorexi, kräkningar, blodig diarré och grönaktigt missfärgade urarter. I slutstadiet kan neurologiska symptom ses. 

Diagnos: Pachecos sjukdomen är svår att diagnostisera på levande fåglar till följd av att det finns så många olika serovarianter av viruset. I takt med att utvecklingen går framåt kan man dock identifiera allt fler av de olika typerna. Problemet är också att sjukdomsförloppet är så hastigt att man sällan hinner få provsvaret innan fågeln avlidit. Obduktion av en avliden fågel ger en säker diagons.

Papegojsjuka Papegojsjuka, även kallad chlamydios,ornithos eller pscittacos är en Papegojsjuka orsakas av en bakterie kallad Chlamydophila pscittaci. Denna sjukdomen kan smitta alla typer av fåglar men även människor (zoonos). Bakterien är lurig eftersom den kan ligga vilande (latent) i kroppen på fågeln i många år och plötsligt bryta ut när man minst anar det. De latenta bärarna kan även utsöndra bakterien periodvis och därmed smittas burkompisar och ägare utan att själva vara sjuka. Bakterien kan utsöndras via saliv, nässekret, tårvätska, avföring och damm från fjäderdräkten. nedan följer mer fakta om det hela.

Symptom: Papegojsjuka kan förlöpa helt symptomfritt men kan även orsaka plötsliga och oväntade dödsfall. Den klassiska yttringen på sjukdomen är annars luftvägssjukdom. Nysningar, snuva, tung andning, rosslig andning, allmän trötthet och försämrad aptit  är typiska symptom. Symptomen kan också vara väldigt generella. I större fågelbesättningar med uppfödning, kan latenta bärare eller ett utbrott förutom ovan nämnda symptom, orsaka dålig fertilitet, nedsatt kläckbarhet på äggen och ökad dödlighet på ungarna. 

Smittade människor upplever vanligtvis influensaliknande symptom. Hög feber, muskelsmärta och hosta är typiskt. Bakterien kan även orsaka lunginflammation eller artrit (ledinfketion). Har man varit i kontakt med fåglar och fått ovan nämnda symptom som inte ger med sig inom en vecka eller som blir väldigt allvarliga, bör man söka läkarhjälp omgående. Det är viktigt att informera läkaren om misstanken om papegojsjuka och att du har fåglar i hemmet eftersom det krävs specifik antibiotikabehandling för att bli av med sjukdomen. Obehandlad papgegojsjuka kan bli mycket allvarligt, ge livslånga men eller till och orsaka dödsfall. Mycket små barn, äldre människor och immunsvaga individer bör inte inneha eller ha tät kontakt med fåglar på grund av risken för smitta. Teoretiskt sett skulle sjukdomen kunna smitta mellan människor eller från människa till fågel men hittills finns inga sådana fall rapporterade. 

Det kan vara svårt att ställa en helt säker diagnos på papegojsjuka på en levande fågel. Det finns dock många faktorer man beaktar för att ställa en trolig diagons. Förutom symptomen och sjukdomshistorien är en förstorad mjälte på en röntgenundersökning och en kraftig infektionsbild på ett blodprov, indikatorer för papegojsjuka.

I misstänkta fall kan man utöka provtagningen med ett blodprover för att leta efter specifika antikroppar mot bakterien och det går att ta prov från näshåla, ögonslemhinna och/eller kloak för att leta efter bakteriens DNA. Lyckas man dessutom odla fram bakterien, vilket tyvärr kan vara svårt, från ett liknande prov som ovan, har man en säker diagons.

Viktigt att tänka på vid papegojsjukan är att om dessa prover är negativa är det inget 100%-igt säkert sätt att friförklara fågeln från papegojsjuka. Om fågeln hunnit avlida är det viktigt att utföra en obduktion både för sin egen skull men även för att utesluta eller bekräfta smittrisk om man har fler fåglar.

Symptomfria bärare av papegojsjuka
latenta bärare av papegojsjuka kan tyvärr vara helt negativa på alla prover under de perioder då de inte utsöndrar bakterien. Det finns därför inget sätt garantera att en fågeln är papegojsjukefri.

papegojsjukan är allmänt förekommande bland vilda fåglar. Även andra djur kan smittas. så oron borde ju då vara superstor när vi matar våra vilda fåglar på vintern och håller på med deras matställen. smittämnet är allmänt förekommande bland vilda fåglar, över 100 arter har beskrivits kunna föra smittan vidare och kan ha det latent i sig. Men även husdjur som häst, nötkreatur, får och getter kan insjukna. Friska smittbärande fåglar är vanliga, och dessa kan utsöndra smittämnet intermittent under månader. I stressituationer, som exempelvis vid transporter och vid förvaring i trånga burar, kan dessa smittbärare insjukna och då utsöndra stora mängder smitta. alltså kan vi aldrig vara säkra på vart sjukdomen kommer dyka upp härnäst. 

Med tanke på hur utbrett smittämnet är i naturen bör allmänheten upplysas om riskerna vid rengöring av t.ex. fågelbord, fönsterbrädor och takrännor, samt om att vilda fåglar som visar tecken på sjukdom kan sprida ornithos. Inför massiv exposition för fåglar eller fågelträck bör individuella skyddsåtgärder vidtas, man bör till exempel undvika att andas in damm och iaktta noggrann handhygien.

 Infektionen är i princip omöjlig att utrota eftersom smittan finns hos både vilda och tama fåglar. Det finns idag inga bra testmetoder för att upptäcka smittbärare bland fåglar. Störst chans att finna smitta är vid obduktion.

 man räknar med att 70% av alla sällskapsfåglar kommit i kontakt med smitta på något sätt. De behöver ju inte ha insjuknat för att kunna vara bärare.

Diagnostiserad papegojsjuka är anmälningspliktigt och ska anmälas till Miljö- och Hälsoskyddsnämnden. Detta för att kunna ha ordentlig kontroll över smittspridningen och sjukdomsfrekvensen i landet.

Papegojsjuka kräver väldigt specifik och lång behandling. Det krävs en speciell typ av antibiotika för att bli av med infektionen. Det svårt att få tag på mediciner som kan administreras i hemmet men det finns långtidsverkande injektioner som kan ges ungefär en gång i veckan på veterinärklinik. Behandlingen ska ges sju gånger så behandlingstiden blir 45-50 dagar lång. vilket det är värt, så prova det först innan ni avlivar era fåglar.

Det finns även preparat som kan blandas i dricksvattnet om det handlar om stora besättningar som ska behandlas. Tyvärr blir effekten av denna behandling inte lika effektiv eftersom doseringen kan variera beroende på hur mycket varje fågel dricker av vattnet. Många papegojor kan låta bli att dricka i flera dagar om de tycker vattnet smakar illa.

Om papegojan är väldigt nedsatt vid behandlingens början, måste man dessutom ge understödjande behandling. Vanligtvis handlar det om dropp och sondmatning. Vid allvarliga luftvägsinfektioner kan det behövas syrgastillförsel.

Eftersom fåglar normalt sett har en hög kroppstemperatur, fryser de lätt när de blir sjuka. Det är därför fördelaktigt att låta fågeln vistas i ett uppvärmt utrymme, 25-28 grader brukar vara lagom. 

Förebygga papegojsjuka Det bästa sättet att förebygga papegojsjuka och andra infektioner, är att sköta sina papegojor så bra som möjligt samt undvika att stressa dem i onödan. Generellt gäller att ju färre fåglar man har och ju mindre kontakt med okända fåglar de har, desto bättre är det.

Om man ska köpa en ny papegoja och redan har en eller ett par hemma, bör den nya fågeln sitta i ”karantän” 3-6 månader. Det innebär att den ska sitta i ett eget utrymme och skötas separat under den här perioden. Är det den första papegojan man köper in, ska man vara extra observant på sjukdoms symptom under samma tidsperiod.

Det är också lämpligt att göra en utökad hälsokontroll hos en veterinär där blodprover och röntgen kan utföras, för att fånga upp tecken på sjukdom.

Har man flera fåglar är det dessutom viktigt att isolera sjuka individer från resten av gruppen. Man bör ha ett eget rum och en mindre sjukbur till dessa individer. 

Peritonit är en inflammation som orsakas av en inflammation i slemhinnan i bukhålan, som kallas bukhinnan och i detta fallet är det då ägget som ställer till det inne i buken på fåglarna som kan vara dödliga för dom.
Den orsakas av att vätska från äggula läcker från äggledaren och äggstockarna i bukhålan som gör att vätskan byggs upp och och orsakar en synlig svullnad av magen. äggula kan då komma in i blodomloppet och förgifta fågeln och det kan också transporteras in i levern, vilket orsakar en förstorad lever och leverskador. Tyvärr är också äggula en utmärkt grogrund för bakterier och uppstår lätt i buken fågeln.

Symptom
Plötslig död, aptitlöshet och anorexi (avmagring), svaghet, depression, andnöd, sjuklig trötthet, uppfluffade fjädrar, bristande läten/ljud pratar eller sjunger mindre, äggula färgade spillning, svullen buk (svullnaden känns svampig vid beröring) och ascites (tillstånd med vätskeansamlingar i bukhålan). 
Några av dessa symtom påminner också om äggnöd men där skillnaden är att en fågel med ägg peritonit kommer inte att lägga på sig någon extra vikt som en äggläggande fågel gör eller en fågel med äggnöd gör och svullnaden blir mer intern. 
Ett ägg kan kännas som en fast svullnad runt kloaken på både en fågel med äggnöd och en äggläggande hona, men svullnaden från en peritonit är inte så fast vid beröring. Det syns genom att fågeln ser uppsvälld ut i buken och i kloakområdet samt att fettkörteln kan stå ut för att området under är så svullet. Även missfärgning av näbben som gör att den ser väldigt blek ut kan förekomma och då beror på undernäring och vitamin och mineralbrister i samband med överdriven ägglägning innan peritonit inträffar.

Behandling
Behandling sker med ett diuretikum som är ett vätskedrivande/urindrivande medel om vätska finns i buken, Maria Tistle för att hjälpa levern reparera sig själv samt antibiotika för att förhindra ytterligare smitta. 
Tydligen finns också framgångsrika behandlingar med acetylsalicylsyra, 5 mg / kg som späddes med en lika stor eller större mängd koksaltlösning. kontakta alltid veterinär för att få rätt hjälp vad gäller medicinering och behandling av denna sjukdom!

Andra vätskedrivande naturmedel som man kan använda innan man kommit till en veterinär är:
Färnkålste, Maskroste, oreganote.

Att göra sitt eget maskroste:

- Ta ett fång med torkade maskrosblommor (utan blad och stjälk)
- en liter vatten.
- citronsaft några droppar utan att överdriva.

Att göra färnkålste: 

- 2 teskedar färnkålsfrön
- 1 liter vatten.

Att göra oregano te:
- 1 tsk torkade oreganoblad
- Häll hett vatten över och låt stå och dra 10 minuter. 

En del av infon om ägg peritonit är funnen här:

http://www.exoticpetvet.net/avian/budgietiel.html

http://www.peteducation.com/article.cfm?c=15+1829&aid=3060

http://beautyofbirds.com/eggyolkperitonitis.html

Poxvirus Poxviruset orsakar vårtor, papillomer på fåglarnas slemhinnor och andra områden utan fjädrar. Det finns många olika typer av poxvirus och vissa påverkar endast vissa fågelarter, andra påverkar flera arter. Till exempel påverkar en viss typ av proxvirus endast kanariefåglar och fåglar som kan korsa sig med kanariefåglar. Poxvirus överförs genom intag eller inandning av viruset.
Myggor men även insekter kan överföra viruset och utbrott är vanligare hos fåglar som hålls i utomhus burar eller voljärer. Det smittar med direktkontakt mellan fåglar men kan spridas korta avstånd mellan olika voljärer och liknande. Viruset kan också komma in i fågelns kropp genom ett befintligt sår eller öppna sår. Förekomsten av poxvirusinfektioner har minskat kraftigt hos våra tamfåglar tack vara strängare importrestriktioner för exotiska fåglar.
Svårighetsgraden av poxvirusinfektioner kan variera från mild till mer allvarlig och dödlig. Den svåraste formen av poxvirusinfektioner påverkar fåglar snabbt och är dödlig. Det påverkar nästan alla delar av kroppen och orsaka depression, blå toning av huden, och en fågel som inte vill äta.
En annan variant av poxvirusinfektion är där fågelns ögon blir svullna, inflammation i hals, luft och matstrupen vilket gör det svårt för fågeln att äta och andas. Hud symtom är de vanligaste tecknen på att fåglar är infekterade med Poxvirus. Ägarna upptäcker små vävnads utväxter och bölder på sina fåglar. Områden som inte är befjädrade, som ansiktet, ben och fötter har sårskorpor, speciellt området runt ögon och mun. Förutom symptomen som syns kan man ta vävnadsprov och finna viruset i. Man kan även finna friska smittbärare.
Karantän är att rekommendera för nyintagna fåglar! Eftersom det är ett virus finns inga antibiotika eller liknande utan man lokalbehandlar och försöker främja fågelns immunförsvar med hjälp av en bra och varierad kost, hålla rent och städat i buren/voljären, noga handhygien. Många överlever infektionen om den sätter sig utanpå kroppen, däremot är den variant som angriper slemhinnorna oftast dödlig. Sjukdomen syns främst hos amazonpapegojor och kanariefåglar.

Reovirus Detta Virus upptäcktes första gången bland kycklingar år 1957 som är ett encelligt virus som sätter sig i luftvägarna och i mage och tarmar på fåglarna. Reoviruset har funnits hos flera olika papegojarter och har också drabbat olika andra fågelarter. Reoviruse delas upp i flera olika typer varav Orthoreoviruset sägs vara det virus som drabbat undulaterna. Detta virus härjade i England på tidigt 2000-tal som då ställde in alla utställningar hela 2003. Reoviruset kan vara väldigt varierande vilket innebär att det är svårt att diagnostisera den. Inkubationstiden är två till nio dagar och fågeln dör ofta därefter, ibland utan att visa några symptom. Det ger väldigt varierande symptom som ytterligare försvårar att kunna ställa korrekt diagnos. Vanligast är inflammation av levern och tarmarna vilket ger depression, brist på aptit, viktminskning och diarré. Andra symtom är blodbrist, blödningar, uppsvullnad av buken, svårigheter att andas, att det kommer snor ur näsborrarna, koordinationsproblem, förlamning, ögoninflammation, att huvudet sväller upp och lunginflammation.
Friska smittbärare finns och det är oklart varför en del överlever utan symptom. Det finns inget inget botemedel ännu för sjukdomen. Det enda man kan göra är att isolera fågeln och att se till att den har det varmt, ge näringsrik mat, en stressfri miljö osv. Det är extra viktigt med noggrann hygien både vad gäller handhygien hos ägaren och burar och miljön runt fågeln. T.ex. så dödar Virkon S (finns i butiken) viruset. I dagsläget har man inte hittat nya fall utanför England, men virus som börjar någonstans har en tendens till att dyka upp igen på nya platser och köper man en fågel från England är det då viktigt att sätta alla fåglar i karantän en lång tid och hålla noga uppsikt och att man är medveten om att detta virus härjat i England.

Ruggning En fågel byter normalt fjäderdräkt dvs. ruggar en eller två gånger om året. Den tappar inte alla fjädrar samtidigt utan byter ut den efter hand. Den nya fjädern kommer ut i ett hölje som fågeln pickar sönder så fjädern öppnar sig. Misstolka inte ruggningen för sjukdom eller ohyra, det är helt normalt! Under ruggningen krävs det extra fett, proteiner och vitaminer i kosten så att nya fjädrar kan bildas snabbt.     

Röda fågelöss Dermanyssus gallinae och andra underarter Fågelkvalster är små, mindre än ett knappnålshuvud, om man trycker fingret över dem blir fingret helt rött. De är vanligast i stora fågeluppfödningar och gömmer sig från ljuset i sprickor och håligheter och är mest aktiva på natten. De kan även angripa reptiler, katter, smådjur, hundar, hästar och människor. Fågeln blir irriterad och orolig, får klåda och kala fläckar i fjäderdräkten. Om holken är angripen kan honan lämna ägg och ungar. De får blodbrist, blir försvagade och kan dö om det får gå långt. Ungar är ännu känsligare och kan snabbt dö av blodbristen. Veterinär skriver ut ett insektsdödande pulver som pudras i holkar och i fågelns miljö. Allt i buren kokas och desinfekteras t.ex. med Klorin eller virkon S. Pulvret får inte användas innan ungarna fått sin fjärderdräkt. 

"Semestersjuka" fåglar Varje år, när semestertiden är igång brukar det här problemet uppstå i många ”passningshem”. Det kan vara allt ifrån lite dålig mage till apati och även plötslig död. Det beror på att djuret blir mycket stressat av skillnader från vardagen. Nya ljud, lukter, människor kan utlösa olika sjukdomar som ligger vilande hos djuret. Det är alltså bättre att låta någon sköta dina fåglar hemma hos dig istället för att flytta på fåglarna.

Spolmask (Ascaris spp): Spolmask är en vanlig rundmask som lever som vuxen i mag-tarmkanalen hos de flesta fåglar. Masken utsöndrar ägg som efter några veckor på marken har utvecklats så långt att de kan infektera fågeln igen. En del ägg tas upp av en liten jordmask och där utvecklas äggen till larver, jordmasken blir i sin tur uppäten av fågeln och cirkeln är sluten. 

Det är framförallt unga fåglar som anses mest känsliga för maskinfektionen och kan utveckla magtarmstörningar i form av diarréer. Maskens storlek gör dock att den kan växa till sig så pass mycket att den orsakar förstoppning och död genom en sekundär chock. 
Hos papegojfåglar är det vanligast med spolmaskinfektioner hos gräsparakiter och andra fåglar som tillbringar mycket tid på marken. Barrabandsparakiter sägs vara extra känsliga för maskangrepp.

Symptom
En en infektion med spolmask kan kännas igen av tillfällig diarré eller minskad avföring och blir överdrivet utmärglad, visa fåglar kan spy, orsakar problem att fågelns centrala nervsystemet. Maskarna kan också metaboliter (ett ämne) som är giftiga för undulaterna. Fåglarnas kropp kan efter en tid inte klara ut dom giftiga ämnena och då uppstår skador på nervsystemet, då kan förlamning eller en onaturlig vridrörelse av huvudet uppstå som följd. Det kan också ske en fullständig blockering i tarmen som då slutar med döden.

Tänk på att undulater som lever inomhus kan också få spolmask om dom lever i en smutsig och dålig miljö.

Behandling
Vid avmaskning mot spolmask räcker det ofta med att avmaska en gång med Axilur och sedan upprepa avmaskningen om 10 dagar. Noggrann städning hos fåglarna under denna tiden. 

Har man marklevande undulater i utomhus-voljärer som håller sig mycket på marken bör man avmaska då och då med det receptfria avmaskningsmedlet axilur som finns att köpas på apoteket för att förhindra en spridning.

Dosering av axilur på fågel:

10-20 mg/kg fågel ges 1 gång dagligen i 5 dagar i munnen/näbben

50 mg/liter vatten ges 1 gång dagligen i 5 dagar åt finkar

125 mg/liter vatten ges 1 gång dagligen i 5 dagar åt de flesta andra fågelarter

Förebygga ett maskangrepp
När det gäller att förebygga maskangrepp så gäller då så klart noggrann hygien i burar, voljärer och hela deras miljö runt om och att man regelbundet, vilket innefattar byte av bottenmaterial i burar och voljärer helst dagligen eller varannan var tredje dag. Att vattnet är rent och friskt och att fodret är rent och ingen avföring finns där i.

Info funnen här:

http://www.fagelkliniken.se/index.php/faglar/sjukdomar/9-en-ovanlig-bov

http://www.peteducation.com/article.cfm?c=15+1829&aid=2699

Spretare Så kallas undulatungar som har stelta ben som står rätt ut från kroppen. Det kan bero på ett för grunt hål i holken, att honan ligger för tungt på ungarna/för lite bomaterial i holken, kalkbrist hos honan eller vitaminbrist. sjukdomen har många likheter med rakitis –alltså engelska sjukan som ju orsakas av en D-vitaminbrist –som i sin tur ger en kalkbrist. Vuxna spretare får svårt att alls förflytta sig under hela sitt liv dessa bör få somna in hos veterinär. Men man kan behandla tidigt upptäckta spretare med hjälp av att man spjälar benen på dom under sina första levnadsveckor, en kull ungar som fått spretning kan man genom att tejpa deras ben försiktigt med den mjukaste kirurgtejpen innan den 14:e dagen och låta tejpen sitta ovanför leden som en 8:a i ca en vecka eller två för att sen ta bort tejpen. Under tiden tejpen sitter så kan ungarna röra sig men håller benen på plats så det läker, Lite träning en gång om dagen för att se så de kan greppa ditt finger med båda sina fötter är inte varken tidskrävande eller jobbigt men kan behövas på vissa. Dessa tips finns på flera amerikanska sidor där de även visar hur man kan spjäla Spretare med hjälp av en makeupsvamp. Så ge inte upp era spretarungar där ute utan enkel hjälp finns om oturen skulle vara framme. om upptäckten är för sen och om benen är helt stela gör man bäst i att avliva ungarna som lider av sina skador. förebyggande åtgärder med bättre kost och tillgång till solljus eller fullspektrumlampor till nästa kull är det man får lära sig.

Skadad blodpenna papegoja En papegoja byter normalt fjädrar (ruggar) två gånger om året. Då byts hela fjäderdräkten ut under några veckors tid. När en gammal fjäder lossnat och en ny håller på att växa ut, kallas denna för blodpenna. Anledningen till namnet, är att pulpan i fjäderskaftet är blodfylld under utväxten. När fjädern vuxit färdigt kommer blodkärlet att tillbakabildas. Om fjädern skadas under utväxten kan kraftiga blödningar uppstå. Orsaken till en blödning från en fjäder på utväxt beror på någon form av fysisk skada. När de stora blodpennorna på vingarna eller stjärten skadas, beror det vanligtvis på att fågeln kraschat under en flygtur. Symptom När blodpennan skadas börjar kärlet i pulpan att blöda och det kan blöda väldigt kraftigt och länge. Ägaren försöker ofta stoppa blödningen med att trycka mot fjädern men det brukar inte hjälpa annat än tillfälligt. Diagnosen är lätt att ställa vid en vanlig undersökning.

Stargazing Stargazing som betyder ungefär kolla mot stjärnorna. En sjukdom som drabbar fåglar främst finkar och då  vanligast bland Gouldsamadiner men också andra arter. Stargazing är en sjukdom där fågeln ständigt kastar huvudet tillbaka eller så att säga "sover med huvudet mellan benen", men dom kan också går runt i en cirkel, titta i taket, rulla huvudet från ena sidan till den andra, Balansen förändras successivt, även yrsel.

förlust av balans / jämvikt blir sämre, svårigheter att röra sig runt i buren, oförmåga att flyga , oförmåga att sitta på pinnen, oförmåga att hitta mat eller vatten skålen, vilket resulterar i svält.
Stargazing slutar nästan alltid med att fågeln dör.  

Stargazing kan slå till på måfå och utan förvarning eller tidigare historia av problem men kan också vara ärftligt.
Denna sjukdom sägs vara en recessiv genetisk egenskap som förstärks av avel i mycket begränsade stammar. Varför det är viktigt att bygga på sin fågelstam med fräscha gener. Är näringsförhållandena bra i häckningen och bland fåglarna i övrigt I med ett flöd av viktiga spårämnen i kosten får inte denna missbildning fäste utan då hålls den i schack. Men när dessa spårämnen är en bristvara påverkas nerver och muskler som går in i spasmer och sammandragningar och sjukdomen är ett faktum, vilket åter igen vill påpekas hur viktigt det är med rätt och bra foder och läsa på angående foderlära.

Det kan bero på:
- Äggets position i holken
- bakterie-eller svampinfektion
- Kemisk obalans
- Vitamin-och / eller mineral brist med lågt näringsintag, D-vitamin brist samt D3 brist på naturligt solljus. För mycket kalcium kan också ge denna sjukdom.
- Genetiska anlag
- Problem med innerörat.

Hos vissa fåglar kan sjukdomen korrigera sig själv med tiden:
- Om det berodde på att ägget placerats fel inne i holken eller ägget varit i dåligt skick kan det vara frågan om att fågeln föddes med detta.
- Tillståndet kan vändas/korrigeras om orsaken handlar om undernäring och att detta korrigeras.
- I andra länder har resultat uppnåtts genom framgångsrikt behandlingsprotokoll (antibiotikabehandlingar t ex) eller en sammansättning av Trimetoprim 20% och sulfakinoxalin (13%) om Stargazingen är bakteriell. Dosering: Veterinär ordinerar ut och det blandas 1/8 tesked per 2 koppar dricksvatten för 7 till 10 dagar i följd. Man blandar färskt dagligen. Under denna tiden ta man bort alla andra källor för dricksvatten under behandlingen och ger fåglarna torra frön vilket gör dom törstigare. Tänk också på att detta är bara en tillfällig lösning då det är den varierade kosten som håller detta problem i schack.

De exakta orsakerna till stargazing är fortfarande okända, bakterie eller svampinfektioner, E-vitaminbrist, skallskada, tumörer och genetiska anlag är några. Därför har behandlingarna också varit slumpmässiga. 
Antibiotika, svampmedicin och så vidare. 

Även om det inte finns några helt hundra behandlingsmetoder på hur man kan få ordning på en fågel med stargazing finns det ändå flera olika sätt för att förebygga sjukdomen, och det mest väsentliga är självklart att hålla din fågel i bästa möjliga hälsa och kondition. Men också:

1. Ge din fågel/fåglar bästa möjliga näring och en varierad, näringsriktig och så bra kost som möjligt då den är A och O i all fågelägande. Det innebär en kost med just allt det fåglarna behöver så som vitaminer, mineraler, fibrer, antioxidanter, proteiner, salter, nyttiga fetter, jod och kalk med en så varierad sammansättning av fodret som det är möjligt och i lagom mängd så man inte överdriver allt.

2. Rent vatten som skall hålls fräscht och friskt. 

3. Rengöra buren och hålla rent och snyggt där. 

4. Ren och frisk luft. 

5. Daglig motion.

6. Artfrände att umgås med dagligen.

om stargazing lämnas obehandlat kan det få tråkiga följder för fågeln och tråkigast av allt är en dödlig utgång.

info funnen här:
http://www.avianweb.com/stargazing.html
http://www.finchniche.com/features_twirling.php

Trichomonas  (Trichomonas gallinae): Parasiten överförs mellan fåglarna och vanligen när en vuxen individ stöter upp mat från krävan och matar yngre fåglar med. Drabbade fåglar tappar vikt och dör av svält, uttorkning eller av sekundär allmäninfektion med bakterier dom blir deprimerade, utmärglade, uppträder apatiskt, är uppburrade, har en matt fjäderdräkt, har svårigheter att stänga munnen, visar upprepade sväljnings rörelser, har en öppen mun och en ljudlig andning, har svårt för att stå och behålla balansen, har diarré, nacken kan ha ett pösigt utseende, krävan kan vara insjunken och tom och ha en illaluktande odör, leverskador kan uppstå om levern är invaderat av Trichomonas organismer. fågeln kan ofta dö av svält eller kvävning. man ger höga doser av Axilur under 5 dagar. Ibland räcker inte det utan andra avmaskningsmedel som tex Levacide/Vermisol (innehåller levamisol), Cydectin (innehåller moxidectin) eller Ivomec (innehåller ivermektin) måste användas. Rengöring av omgivningen måste göras när behandlingen börjar samt också använda sig av virkon S på allt i buren/omgivningen.

Tuberkulos –Mycobakterium Tuberkulos kan smitta från fågel till människa även om det är ovanligt. Risken är större för riskgrupper med lågt immunförsvar t.ex. barn, HIV-smittade, cancerpatienter och äldre. Smittan kan överleva i fåglarnas miljö i flera år och smittar via direktkontakt, intag och inandning av avföring. Även genom smittade miljöer t.ex. voljärer, skor, rengöringsverktyg etc. 
Inkubationstiden från att fågeln blir smittad till att sjukdomen bryter ut, kan dröja i veckor till flera månader. Vissa menar till och med att det kan ta år innan den bryter ut.Tuberkulos kan orsaka en stor variation av symtom såsom viktminskning trots att fågeln äter mycket, muskelmassan minskar, depression, matt och tufsig fjäderdräkt, diarré, uttänjning av buken, depression, slöhet, svaghet, lamhet, ökad törst och urinering (polyuri) och svårigheter att andas. När sjukdomen är riktigt allvarlig, kan neurologiska sjukdomstecken observeras såsom obalans, svaghet, en oförmåga att gå och att hålla fast om sittpinnen eller flyga.
I sällsynta fall kan plötslig död, utan några yttre symtom förekomma. Att diagnosticera tuberkulos hos levande fåglar kan vara väldigt svårt och ta lång tid hos veterinären. De tittar bl.a. efter ökade vita blodkroppar och minskade röda och röntgar för att se efter en förstorad mjälte eller lever som ibland har knölar –tuberkler. De kan även finnas i lungor och matsmältningssystem. Det finns också flertalet mer avancerade analyser som kan tas. Det är väldigt svårt att kurera en fågel från turberkulos och tyvärr slutar det ofta med att fågeln dör. Behandlingen måste i vilket fall ske under en lång tidsperiod. De sjuka eller misstänkt sjuka fåglarna ska isoleras och som förebyggande ska man minska stress för fåglarna genom att inte hålla dem trångt, god ventilation i anläggningar, bra ljusförhållanden och att fågeln får en näringsmässigt balanserad diet.

Tumörer Tumörer har tyvärr blivit en allt vanligare dödsorsak hos undulater. En av orsakena är hård och okontrollerad avel. Eftersom man inte vet varför det är så vanligt med tumörsjukdomar i äggstockar och testiklar på undulater, är det svårt att också förebygga hormonrubbningar. Dom vanligaste tumörerna på undulater är: gumpkörteltumör, lipom, njurtumör och testikeltumör, äggstockstumör. här under kommer en beskrivning av dom olika tumörsorterna. 

testikeltumörer och äggstockstumörer är mycket vanliga tumörsjukdomar på undulater. dessa sitter relativt djupt inne i kroppen upp mot ryggraden. man ser inga symptom på fågeln utan det är efketerna av tumören man ser. Om tumörerna växer ut mot ryggen, kan de trycka på nerverna som går ut från ryggraden till benen.
Det orsakar förlamning i varierande grad av ett eller båda benen. Många fågelägare tror att undulaten brutit benet när de ser att den inte kan stödja på benet. 
Andra vanliga symptom är svullen buk, svårt att flyga, tung andning och svårt att passera avföring. Vid testikeltumörer eller äggstockstumörer produceras ”fel” hormoner vilket kan ge upphov till brun och överväxt vaxhud hos hannarna medans honorna kan få blå vaxhud och bete sig precis som en hanne.  

Gumpkörteltumör: gumpkörteln är en körtel som sitter på ovansidan av stjärten. Den producerar ett sekret som papegojan ”smörjer” på fjäderdräkten. Tumörbildning i gumpkörteln är relativt vanlig på undulater. Eftersom fjädrarna döljer körteln brukar tumören inte synas förrän den blivit relativt stor eller om den börjar blöda. En del fåglar biter dessutom på tumören och plockar bort fjädrarna runt den. 

njurtumörer kan symptom från njuren uppstå, till exempel gikt, där urinsyra (en avfallsprodukt som utsöndras via njurarna) samlas i lederna eller de inre organen.

hypofystumör Denna tumör är relativt vanlig. Orsaken till tumörbildningen är okänd men man tror att ärftlighet spelar en stor roll i uppkomsten av sjukdomen. Med tanke på att tumören är belägen i hjärnan kan den orsaka många olika symptom beroende på vilka ämnen den producerar och vilka centrum i hjärnan den trycker på. Vanligasymptom är övervikt, förhöjda blodsockerhalter, utstående ögon, andningssvårigheter, epilepsiliknande anfall, blindhet, balanssvårigheter, huvudlutningar och förändrade ruggningscykler. Behandling: Eftersom undulater är små fåglar är det svårt att diagnostisera sjukdomen med hjälp av "vanlig" röntgen eller andra rutinundersökningar. Vanligtvis ställs diagnosen med ledning av symptomen och att andra orsaker utesluts samt självfallet via obduktioner. 

Lipom är en fettumör som är mycket vanlig hos undulater men också hos rosenkakaduor, kakaduor, rosellor, amasoner och nymfer. Dessutom har vissa fåglar som undulater och rosenkakaduor en genetisk benägenhet för bildande av fett-utväxter. Den är i stort sätt alltid godartad men kan bli stor och utbredd. Lipom brukar man hitta på bröstet eller buken men kan uppstå på flera ställen i kroppen. Det ger inga specifika symptom mer än att det kan ändra fågelns kroppsform som hindrar den från att röra sig och flyga.
Fetma är den vanligaste orsaken till fettumörer, tillsammans med E-vitaminbrist.
Hos undulater ackumuleras/ökar/samlar vanligen fett på sig. Deras kroppar lagrar fettet och det börjar med att lagras i levern, därefter under huden, men kan leda till tillväxt av tumörer.
Lipom på bröstet kan irritera fågeln och orsaka att fågeln biter och tugga på det områden där lipomet finns som leder till sår och blödningar. Vävnaden inuti stora lipom kan också dö vilket leder till bakteriell infektion som så småningom kan sprida sig i kroppen och orsaka skador på inre organ, såsom lever och njurar. Dessutom kan lipom beroende på deras storlek och läge också orsaka fysiska hinder t.ex. Lipom som växer nära kloak/rumpan kan stoppa fågeln att passerar urin och avföring.

Behandling Ett blodprov utförs hos veterinär för att bedöma omfattningen av leverpåverkan och om någon av de andra viktiga organ som njurar är skadade. I blodprovet kollas också efter antal röda och vita blodkroppar och också utvärdera för att se om lipomet har ett nekrotiskt (ruttnande) centrum vilket innebär att fågeln kan vara i fara för allvarlig bakteriell infektion. En fet slö fågel med lipom bör också testas för tyreoideadysfunktion som är ett hormon som har många effekter på hjärtat och kärlsystemet.
Den bästa behandlingen är en hälsosam kost och mycket motion, för att få ner din undulats. Allt eftersom deras vikt minskar, bör tumören också minska i storlek. Vad du kan göra direkt för att förbättra din undulats kost är att övergå till en hälsosam frö mix om det finns en tillgänglig. Det innebär att man skall finna en fröblandning som inte skall ha en hög fetthalt med höga kalori frön så som solrosfrön, safflor, hampa mm. och istället ge av hälsosam frön, exempelvis gräsfrön, hirs, och kanariefrön gärna med en fröblandning där kanariefröna är mest utav och gärna 40%. Ökad vitamin E och biotin i kosten kan också hjälpa.
Genom att blötlägga fröna i vatten i 24 timmar och servera eller lämna de fuktiga fröna att gro är något som är super att ge en fågel med lipom. När fröet har börjat växa innehåller det högre i protein och fiber, och lägre i fett, än mogna frön, det är också viktigt att ge dom mer av proteinet och mindre av fettet då undulater behöver en lite större andel protein i sin kost för att kunna känna sig mätta. Det är också viktigt att utfodra undulaterna med en varierad kost med olika örter, bär, grönsaker och gröna skott av olika slag. Har man svårt att få fåglarna att äta av den nyttiga maten kan man lura i dom det genom olika röror ihop med fröna. Motionen är också super viktig för alla fåglar men framförallt en fågel med lipom.

Operation är en av dom vanligaste sätten att ta bort tumörer på undulater. Med innre tumörer är risken för förblödning under operationen oftast mycket stor då fågeln är så liten så oftast klarar sig inte fågeln. Yttre tumörer kan vara möjliga att ta bort, framför allt om man upptäcker dem i tid. Problemet är ofta att tumören hunnit bli stor och utbredd och det kan vara svårt att få bort den i sin helhet vid operationen.

Ving- och benbrott Några av de vanligaste skadorna på papegojor är ving- och benbrott. Olyckor händer ofta i hemmet på grund av att fågeln blir klämd i dörrar, flyger in i fönster, möbler eller annan inredning. Orsak: Orsakerna till ving- och benbrott är i första hand trauman av olika slag. Vad som kan bidra till att frakturer lättare uppstår, är benskörhet. En vanlig orsak till benskörhet i sin tur, är kalkbrist till följd av överdriven äggläggning. Dålig utfodring kan också ligga bakom ett skört skellett.

Symptom
Symptomen är beroende av var på benet eller vingen frakturen är belägen. Ibland är tecknen så diffusa att skadan kan vara svår att upptäcka. Om något av de stora benen är brutna, brukar det dock visa sig som en hängande vinge eller hälta på ett ben. Är frakturen öppen, har benfragmenten skurit sönder huden och kan sticka ut genom såret. En bruten vinge kan också hindra fågeln från att flyga. Vanligtvis visar fågeln inte hur ont den har utan kan äta och bete sig tämligen normalt. Diagons: Många gånger kan det vara möjligt att ställa diagnosen endast med hjälp av den kliniska undersökningen men det är ändå bra att komplettera med en röntgenundersökningar. Dels för att se hur frakturen ser ut men även för att bedöma skelettet generellt.  

Behandling: Ett brutet ben måste fixeras och vara stilla för att läka på bästa sätt. Om ett ben belastas utan fixering kommer det att läka med bindväv i stället för benvävnad i ett vinklat läge. Det innebär att benet blir både snett och mjukt. Ju större och tyngre ett djur är desto viktigare är det att fixeringen är stabil.

Fixering kan göras antingen med hjälp av ett yttre gips/badage eller med så kallade intramedullära stift och externa stift. Det senare innebär en operation där ett stift läggs inne i benmärgen på benfragmenten för att tvinga dem att läka rakt linjärt. För att få benet att läka i rätt rotationsvinkel sätter man stift tvärs genom båda fragmenten och sätter en fixering på utsidan som gör att fragmenten inte kan skruva sig och rotera, till exempel foten utåt eller inåt. I vissa fall kan det räcka med stiftet i benmärgen för att få en bra läkning.

Vill man vara säker på att en fågel ska återfå sin fullständiga flygförmåga efter ett vingbrott, brukar den bästa metoden vara att stifta. Tyvärr är denna metod ganska dyr och har man inte möjlighet att genomföra den, får man fixera vingen på annat sätt. Vanligtvis handlar det om olika typer av bandage om vingen som håller den stilla. Motsvarande kan man på ett ben lägga en typ av gips som fixerar benet tillräckligt för att det ska kunna läka på ett bra sätt.

Vilken metod man än väljer för att fixera en fraktur, är det nästan alltid ett problem att hindra fågeln från att bita bort gipset, bandaget eller stiften. I många fall måste man sätta en krage på fågeln för att förhindra sabotage av fixeringen. Tyvärr blir det en stor stress och belastning för en fågel med både fixering och krage.

Vid frakturer av tår är det sällsynt att gipsa eller bandage sätts på eftersom det är svårt att få fixeringen att sitta kvar. Det har dessutom inte så stor betydelse om en tå läker aningen snett.

Fåglar läker frakturer mycket snabbare än vad däggdjur gör. Därför brukar det räcka att fixera ett ben 3 veckor. Några enstaka ben är lite mer svårläkta och kan kräva längre läkningstid. För att dämpa smärtan för fågeln, kan man medicinera med smärtstillande.

Vitaminbrist Fjädrarna kan få svarta fläckar och ögonen tycks förlora sin färg, eller färgar aldrig riktigt ut. I fall där det går riktigt långt, kan fågeln bli riktigt hängig, och i vissa fall slänger den huvudet fram och tillbaka. Den får svårt att se och pupillen reagerar inte fullt ut på olika ljusstyrkor.
I det läget är det bråttom att få i den näringen. Anfallen påminner en del om ett epilepsianfall. Det man även får ta med i beräkningen med vitaminer, är att inte ge den för mycket . Överdosering av ett vitamin, kan göra att kroppen får svårt att ta upp andra vitaminer. Vilket kan leda till olika bristsjukdomar på lever, skelett eller njurar

Äggnöd (värpnöd) Äggnöd är när ett ägg inte passerar genom äggledaren inom en normal tidsperiod för fågeln. Orsakerna till detta kan vara en dåligt fungerande äggledarmuskel, hormonförändringar, genetiskt, dåligt näringsstatus, vitamin E- och selenbrist, kalkbrist, fetma, infektioner i äggledaren, missformade ägg.

Symptom
Symptomen kan vara fågeln sitter och ”krystar” med benen lite bredare isär, att fågeln ”viftar” mycket på stjärten, ibland kan allmäntillståndet vara mycket nedsatt och fåglen kan ha svårt att sitta på pinnen. Behandling ökad värme, kroppsvarm vätska, näringstillförsel, man kan ge druvsockervatten i näbben och eventuellt extra kalk, Om ägget sitter i ”uterus” det vill säga livmodern, smörj kloaken och lite in i den med en knappnål med glasknopp, som doppas i kroppsvarm olja (solros etc.) Samt massera försiktigt ägget, som man klart känner, mot kloaken kan ibland hjälpa till att få ut ägget. Eftersom risken för skador på äggledaren med åtföljande infektioner och inflammationer är stor rekommenderas att man vänder sig till en fågelveterinär om ägget inte kommer ut med hjälp av understödjande behandling.

Ögonsjukdomar Fåglar kan drabbas av många olika ögonsjukdomar precis som vi människor. De kan vara på grund av en ögonskada, eller möjligen en infektion i själva ögonområdet. ögonsjukdomar kan vara symptom på ett annan underliggande medicinska problem varför det är så viktigt att så fort man ser ögonproblem hos fåglar att uppsöka veterinär. Den första indikationen att fågeln har problem med ögonen är att fågeln gnuggar ena sidan av huvudet mot en gren eller dikt oftare än vanligt.

Ögoninflammationer orsakas oftast av bakterier och symptomen är röda och svullna ögonlock, och kan leda till ljuskänslighet (undvikande av ljus) hos fågeln. Ögoninflammation är också ett symptom på många andra medicinska problem, bland annat luftvägsinfektioner. Efter som ögonen har förbindelse med näshålan via tårkanalen så kan infektionsämnen i näshålan tränga upp i ögonslemhinnan och orsaka problem.
Många ögonsjukdomar orsakas av just bakteriella infektioner det vill säga salmonella. Denna speciella bakterien orsakar både konjunktivit (infektion i bindhinnan ögats hud) och oftalmit (ögoninflammation) med varbildning i ögongloben och bindhinnan - och eventuellt blindhet. Dessutom är salmonella smittsam och ofta sprids från förälder till unge eller genetiskt genom äggulan.

Uveit orsakas av en inflammation i de inre delarna av ögat. Denna sjukdom är vanligen förknippas med symtom på andra invärtes sjukdomar i fågeln. Denna speciella sjukdom måste behandlas snabbt för att undvika att gråstarr bildas.

Grå starr utvecklas hos fågeln när det finns en brist på vitamin E, till och från kontinuerlig exponering för vissa artificiellt ljus men kan också vara en infektion med encefalomyelit (kronisk och svårt funktionsnedsättande neuroimmunologisk – möjligtvis autoimmun – sjukdom, som bland annat innebär stora störningar i det centrala nervsystemet och immunsystemet, och som gör att kroppen inte klarar av att producera tillräckligt med energi snabbt nog för att ersätta den energi som förbrukas. påverkar så gott som alla kroppens aspekter så som nervsystemet, immunsystemet, hormonsystemet, hjärt- och kärlsystemet, andningen, muskler, skelett samt mage och tarm ), 

Mareks sjukdom är en speciell typ av ögonsjukdom som orsakas av en virusinfektion. Denna sjukdom kan leda till oregelbundet formade elever, iris problem blindhet, och kan utvecklas till cancer.Vaccination kan förhindra att denna ögonsjukdom uppstår. Men en fågel som redan är infekterade med viruset, kan inte botas, virus kan inte behandlas utan kroppen får själv klura ut hur den skall bli av med viruset och det vi kan göra är att höja immunförsvaret.

Avian Pox/Poxvirus är en ögonsjukdom som finns hos fåglar, inte alls så vanlig i Sverige men bra att veta om att den finns och denna sjukdom är en virusinfektion. ögon symtom på denna sjukdom är svullnad av ögonlocken med blåsliknande formationer, och kan orsaka total förlust av synen. Dock påverkas inte ögongloben av infektionen och återgår vanligtvis efter infektionen behandlats. Även här viktigt att stötta immunförsvaret.

Svampinfektioner i ögat kan också leda till ögonsjukdomar hos fåglar, oftast på grund av mögligt eller dålig kvalité på foder. En vanlig svamp är Aspergillus som infekterar fågelns andningssystemet, men kan också påverka hjärnan och ögonen. Svampinfekterade ögon kommer att visa gula plack under ögonlocket. Ögat kommer också att ha en inflammation och om den inte behandlas kan denna infektion orsaka allvarliga ögonskador.

Vitaminbrist är en annan orsak till ögonsjukdomar hos fåglar. Till exempel kan en brist på vitamin E hos ett häckpar leda till uppkomsten av en blind unge/ungar och A-vitamin är nödvändig för riktig pigmentering och tårflöde. För att förhindra sådana brister är det som alltid att ge sin fågel en bra och varierad kost där man får med alla framförallt alla vitaminer, men också får till en bra variation av alla mineraler, fibrer, antioxidanter, proteiner, salter, nyttiga fetter, jod och kalk då allt detta samarbetar på ett eller annat sätt och brist på en ända av dessa komponenter kan ställa till med en hel del oreda i fågelkroppen och sjukdom.

Behandling
Om fågeln visar tecken på obehag eller symtom på någon ögonsjukdom och visar symptom så som den sluter ögonen, dom sväller, blir röd, ses ha ett främmande ämne i ögat eller blinkar mer än vanligt se till att få fågeln kommer till en fågelkunnig veterinär för omedelbar behandling . Veterinär kommer att ordinera ut ögondroppar med antibiotika eller andra läkemedel som kan hjälpa till att hantera ögonsjukdom på ett tidigt stadium.

Förebygga
Det du kan göra för att förebygga ögonsjukdom hos dina fåglar är att se till att ge fåglarna en så bra och varierad kost som möjligt där alla komponenter är med så som vitaminer, mineraler, fibrer, antioxidanter, proteiner, salter, nyttiga fetter, jod och kalk tänk på alla dessa komponenter samarbetar i fågelkroppen och brist på något gör att problem uppstår i fåglarnas kroppar. 
Se till att det finns bra med luft då mögelsporer så som Aspergillus och Candida albicans sporer trivs där luften är dålig samt i varma, fuktiga och helst mörka miljöer så som i matjord, komposter, husdamm, livsmedel mm. Vädra ofta och se till att ha en luftrenare i det rum som fåglarna vistas i för att slippa att sjukdom sätter sig i ögon eller övre, nedre luftvägarna.

Info bland annat funnen här

http://oanadesidor.se/myalgisk-encefalomyelit/

http://www.sheknows.com/pets-and-animals/articles/810137/common-eye-disorders-in-birds

http://www.petinfoclub.com/Birds/Know_your_pet/Eye_problems.aspx

https://fagelfenix.n.nu/om-oss 

Överdriven äggläggning Det är ett vanligt problem som kan leda till värpnöd och tom. döden för honan. Orsakerna är inte klarlagda, men den konstgjorda inomhusmiljön utan naturliga årstider är en orsak. Höns då, de klarar av att lägga massor av ägg? De är avlade i generationer för detta och äter också en helt annan kost för att klara av det beteendet!Lättast är att försöka störa honan i hennes äggläggning. Ändra miljön helst så att hon tycker den är olämplig för att få ungar i.
Det kan kännas olustigt att få henne att trivas sämre, men alternativet att hon ska bli ordentligt sjuk och kanske dö är inte ett bättre alternativ.Ta givetvis bort eventuell holk till att börja med! Sära honan från partnern, undvik all kontakt som stimulerar parning och äggläggning som att klia henne på ryggen eller bakdelen. Förändra dagsljus-mängden i perioder om 3-4 veckor med korta dagar 6-8 timmar tänt med långa dagar 12-14 timmar tänt.
Det är tillräckligt korta intervall för att den naturliga hormonstimulansen för äggläckning inte ska komma igång. Flytta runt buren i olika rum och möblera om i den. Lägg också om utfodringen så honan får extra kalk och ett kraftigare foder (men hög proteinandel kan verka potenshöjande) så hon inte blir försvagad lika snabbt av äggläggningen.Olika arter fungerar på olika sätt.
Nymfkakaduor/nymfparakiter lägger ofta bara ett visst antal ägg för att sedan sluta, tar man bort den fortsätter fågeln lägga ägg för att komma upp i det antalet. Undulater gör inte så, deras ägg kan man ta bort direkt. Hos vissa arter kan man lägga in substitutägg som de får ruva på för att sluta lägga egna ägg. Om detta inte räcker för att få henne att sluta kan honan idag hormonbehandlas eller kastreras hos en veterinär, riskfritt men kanske nödvändigt.